Förutsättningar för bud skiljer sig åt dramatiskt

Förutsättningar för bud skiljer sig åt dramatiskt

Second Opinion har tidigare berättat om hur elpriset räknas ut i algoritmen Euphemia baserat på tillgänglig överföringskapacitet och bud från köpare och säljare. Men hur resonerar olika kraftverksägare när de lägger säljbud? Kraftslagens förutsättningar skiljer sig åt dramatiskt när det gäller att styra produktionen till tider då priserna är höga.

Vattenkraft
Har man magasinerad vattenkraft i sin portfölj spelar vattenvärdet stor roll. Med vatten lagrat i magasin kan producenten styra sin produktion.

–Varje kWh som vattenkraften skulle kunna producera idag har ett alternativt värde längre fram i tiden, givet till exempel vattendomar, säger Magnus Thorstensson, ansvarig råkraftmarknad på branschorganisationen Energiföretagen.

Läs även artikeln om hur elpriset sätts.

Vattendomar bestämmer bland annat maximala och minimala flöden.

Vattenvärdet styrs av kostnaderna för den elproduktion som förväntas ligga vid jämviktspriset och därför följer man noga priserna på kol- och gasproducerad el för att försöka lägga sig på en prisnivå strax under den fossilproducerade elen.

–Man vill konkurrera ut den fossila marginalproduktionen och samtidigt maximera värdet av sina tillgångar, resonerar Magnus Thorstensson.

Värdet av vattenkraften bestäms också av hur fyllda vattenmagasinen är. Ju mer fyllda magasin desto mer vatten har aktörerna att spela med vilket pressar ned priset, och tvärtom.

Vindkraft
Ägare av vindkraft har till små möjligheter att styra sin produktion och sina säljbud, och måste i princip sälja allt på en gång till det pris som gäller på marknaden. Och ju mer det blåser desto mer pressas priserna ner. Vindkraften har låga marginalkostnader vilket betyder att så länge priset förväntas överstiga noll så budar man in på Nord Pools marknadsplats.

Vindkraftproduktionen påverkar i hög grad vattenkraften. Det har skett en stor utbyggnad av vindkraft i norra Sverige, och när det blåser mycket så möjliggörs att vatten kan sparas i magasinen för senare bruk. Logiken är att när det blåser mycket så bjuder vattenkraftägare inte ut lika mycket produktion som när det är vindstilla, eftersom de då förväntar sig att priset kommer att sjunka.

Vindkraften skapar prisvariationer som vattenkraften alltså delvis jämnar ut. Samtidigt finns också en konkurrens då vindkraften pressar ner priserna och att delar av vattenkraften, som inte kan sparas till senare, därmed också får lägre pris.

–Eftersom överföringskapaciteten i stamnätet är begränsad kan elen heller inte skickas söderut utan kraften låses in till låga priser, konstaterar Magnus Thorstensson.

Kraftvärme
Idag produceras cirka 8–10 procent av den svenska elen i kraftvärmeverk, konstaterar branschorganisationen Energiföretagen.

Det finns normalt tre kategorier av kraftvärmeanläggningar – baslast, mellanlast och spetslast och en stor del av kostnaden är rörlig i form av bränsle. Förutsättningen för att kraftvärmen ska börja producera el och buda in på spotmarknaden är normalt det finns ett värmeunderlag för ett fjärrvärmesystem och värmeproduktionen är förstås störst på vintern. Men med dagens höga elpriser finns det incitament att starta upp elproduktion i kraftvärmen med syftet att sälja direkt på spotmarknaden, menar Erik Thornström, expert på Energiföretagen.

–Men då måste man köra i kondensdrift om det saknas värmeunderlag för att kyla ned den värme som bildas och då måste anläggningarna vara utrustade med en kylare och ha miljötillstånd för det. Sedan är det förstås en lokal driftsoptimering som sker utifrån marginalkostnader för olika produktionsanläggningar i respektive fjärrvärmesystem. I dagsläget är dock elpriset så högt att man torde prioritera elproduktionen så långt man kan.

Kärnkraft
Kärnkraften har höga uppstartskostnader vilket betyder att ägarna vill producera el i ett jämnt flöde utan dyra start och stopp.

– De lägger typiskt sätt låga bud. Det ska i princip till elpriser nära noll under en längre period för att svenska kärnkraftsreaktorer ska reducera sin produktion, säger Christian Holz, ägare och analytiker på Merlin & Metis.

 

 

 

 

 

 

 

3 Kommentarer
Av Martin Berg
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

  1. Stig Forsberg skriver:

    Martin Berg:
    ”Vattenvärdet styrs av kostnaderna för den elproduktion som förväntas ligga vid jämviktspriset och därför följer man noga priserna på kol- och gasproducerad el för att försöka lägga sig på en prisnivå strax under den fossilproducerade elen”.

    Tidigare Energiminister Maud Olofsson Riksdagen 2010:
    ”För att säkerställa riktigheten i Nord Pools funktion står börsen både under tillsyn av norska Kredittillsynen (då Nord Pool är registrerad i Norge) och under sin egen interna marknadsövervakning. Enligt Nord Pools regelverk måste alla aktörer kunna motivera sina bud, det vill säga att de är skäliga. Utöver denna övervakning kan Konkurrensverket begära in information inom ramen för sitt ansvar för tillsyn över efterlevnaden av konkurrenslagen och upphandlingslagstiftningen.”

    Dessa två utsagor kan väl knappast anses förenliga. I praktiken är det väl med största tydlighet den första utsagan som gäller angående vattenkraft (produktionskostnad på något fåtal ören) för närvarande, men frågan är vilken det är det som borde gälla?

    1. Stefan Thorslund skriver:

      Vad är skäligt? Pris utifrån produktionskostnad eller pris utifrån värdet på marknaden? Det framgår av artikeln att vindkraftens väderberoende ökar värdet på reglerkraft och minskar värdet på baskraft. Då är det ju skäligt att vattenkraften får mer betalt när den fungerar som reglerkraft eftersom vindkraften gör att att vattenkraften får mindre betalt när den fungerar som baskraft. I praktiken blir det ju ofta så att vattenkraften samtidigt både fungerar som regler- och baskraft och då ofta beroende på vädret.

      Problemet är ju när all typ av elproduktion behövs och det är väl i ljuset av det som Maud Olofsson citat ska ses. Det kanske är det du menar? När inte olika produktionsslag konkurrerar med varandra blir det en annan prissättningsmekanism som då bygger på vad elkonsumenterna (och i förlängningen vad samhällsekonomin) tål. Men likväl så sätts priset utifrån värdet på elproduktionen utifrån hur marknaden fungerar idag. Sedan kan man ju diskutera om marknaden fungerar som önskat och om budgivningen fungerar så som önskas när priset sätts. Problemet och Maud Olofsson citat tas upp i artikeln https://second-opinion.se/vi-har-losningen-pa-hoga-elpriser-i-vara-egna-hander/ (som du ju också har kommenterat).

    2. Jimmie Hansson skriver:

      Jag ser inga konflikter mellan de två påståendena. Vattenkraftsägarnas intresse och uppgift skall vara att maximera värdet och nyttan av den mängd vatten som de får tillgång till. De skall självklart inte delta i marknadsmanipulation med andra aktörer men att uppskatta konkurrenters nuvarande och framtida produktionskostnad är en del av en vettig affärsstrategi. Uppskattar de fel så får det till slut som konsekvens att de inte får avsättning för hela sin potentiella produktion.
      Om man tänker sig att all vattenkraft har en produktionskostnad på några ören och att de alltid budat in på den nivån så hade det inneburit att de gått för fullt i några månader efter skogs och vårflod och därmed konkurrerat ut kärnkraften tills dess att deras vattenmagasin var helt tomma. Efter det hade kärnkraften kunnat starta upp igen tillsammans med fossil elproduktion men eftersom vi hade haft ett antal månader utan kärnkraftsproduktion så hade den förlorade energimängden fått komma från dyrare fossil elproduktion vilket inte är ett önskvärt scenario. Vattenkraften har i alla tider sparat vatten till vintern eftersom att priserna är högre då och inte för att priserna är så låga på sommaren att de hade gått minus på att producera el och det vill vi att de skall fortsätta med.

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet