Euphemia räknar ut elpriset

Euphemia räknar ut elpriset

Elpriset i de olika elområdena bestäms av utbud och efterfrågan, men hur går det egentligen till? Utifrån köp- och säljbud sätts elpriset i algoritmen Euphemia, som också väger in hur mycket kapacitet som finns tillgänglig för import eller export i varje elområde.

Ibland talas om att södra Sverige ”importerat” de tyska priserna, ibland om att svenska elproducenter exporterat el för att få högre pris. I en ledartext i Göteborgs-Posten (24/6) uttrycks det så här:

”Elproducenter är precis som vilka företag som helst – de vill sälja sin vara till högsta möjliga pris. Om den el som produceras i södra Sverige kan säljas dyrare i Tyskland, ja, då kommer den att göra det”.

Men svenska elproducenter kan inte välja att sälja sin el till Tyskland till tyska priser. Alla elproducenter i ett elområde får det pris som gäller där. Om det sker export exempelvis till Tyskland och priset där är högre, tillfaller mellanskillnaden systemoperatören i form av kapacitetsavgifter.

Bild: European Hybrid Electricity Market Integration Algorithm har fått namnet Euphemia, vilket också är namnet på ett katolskt helgon som led martryrdöden omkring år 307.  Foto: Wikimedia, Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 International.

I ett första steg sätter Svenska kraftnät och dess motsvarigheter i de övriga europeiska länderna ramarna för hur mycket överföringskapacitet som finns tillgänglig mellan Europas alla elområden. Det är bland annat bedömningar av systemstabilitet, säkerhetsmarginaler och underhållsarbeten som styr hur mycket el som kan överföras. Det här ger aktörerna – elproducenter och elanvändare – viktig information som påverkar elpriset.

Därefter lämnar aktörer över hela Europa bud till elbörserna om att köpa eller sälja el i de enskilda elområdena för varje timme nästkommande dygn.

I en senare artikel kommer Second Opinion att beskriva hur olika typer av kraftverk kan resonera när det lägger sina bud.

Alla bud matas sedan in i den gemensamma beräkningsalgoritmen kallad Euphemia som simultant räknar ut jämviktspriser och flöden mellan de olika europeiska elområdena.

Oftast flödar elen ut från Sverige exempelvis till Finland, Tyskland och Danmark. Men ibland är Sverige beroende av import för att klara försörjningen. Svenska kraftnät beräknar att det under en normal vinter handlar om 36 timmar per år som Sverige är importberoende. Men för den här vintern har man varnat för att importberoendet ökar till 149 timmar beroende på tekniska problem på Ringhals 4.

Elområde 4 – Sydsverige – är oftast beroende av import från närliggande områden, framförallt norrifrån. Ökad export leder till att priset trycks uppåt i det exporterande området, och ökad import till att priserna trycks nedåt.

Elhandeln äger huvudsakligen rum på marknadsplatsen Nord Pool Spot. Strax före kl 13:00 publiceras elpriserna för nästa dag, timme för timme för 20 olika europeiska elområden.

Alla köpbud kan illustreras som en efterfrågekurva och alla säljbud som en utbudskurva och jämviktspriset är där dessa kurvor skär varandra.

De antagna buden är alla säljbud med lägre pris än jämviktspriset och alla köpbud med högre pris än jämviktspriset. Alla bud är bindande och alla antagna bud får samma pris. Det kallas marginalprissättning och är en naturlig följd av fri prissättning och tillämpas på många marknader.

Ett syfte med fri prissättning är maximal ekonomisk effektivitet, det vill säga att resurser används på ett så snålt sätt som möjligt. Alla andra prissättningsmetoder kräver någon form av reglering. Skulle inte alla få samma pris skulle man behöva reglera vem som ska få köpa billig el och vem som ska köpa den dyra.

Just nu pratas det mycket om att vi importerar de höga elpriserna från kontinenten. Men det handlar inte så mycket om import av dyr gasel från Tyskland utan snarare om den svenska exporten.

–Just nu kör vi väldigt mycket export i riktning kontinenten och Baltikum. Det syns eftersom vi har egna pris i nästan varje område från norr till söder och väst till öst, säger Erik Ek, strategisk driftchef på Svenska kraftnät.

Export söderut kommer att ske om det finns tillgänglig kapacitet från Sverige samtidigt som elpriserna är högre på kontinenten. Det sker per automatik och styrs alltså av algoritmen Euphemia, berättar Mats Nilsson, docent i miljöekonomi vid Södertörns Högskola.

– Det handlar om utbud och efterfrågan. När exportkablarna sedan är uttömda kommer två olika prisområden att uppstå. Då sätts priset i SE4 baserat på den dyraste producerade MWh i SE4 eller andra elområden som SE4 priskopplar med.

Liten egen elproduktion i ett elområde i kombination med hög överföringsförmåga till närliggande område, innebär att priset ofta kommer att vara samma i områdena.

Av Martin Berg
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar
– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet