Marknaden för flexibel effekt är fortfarande omogen men nu börjar kunderna agera, exempelvis i Norge. – Man har börjat ställa krav på att elleverantören ska ta hand om elkundens flexibilitet. Ett landsting har nu valt elleverantör med de kriterierna, säger Andreas Myhre på Entelios.
Som Norges största elhandelsföretag på företagsmarknaden har Entelios länge erbjudit flexibel effekt på en öppen marknad. Sedan slutet av 1990-talet har man aggregerat flexibla laster från egna kunder och sålt dem vidare till den norska TSO:n Statnett. Det har dock visat sig svårt att skapa tillräckligt storskaliga affärer på de lägre nätnivåerna.
Bild: Kan batterierna i Aimos 300 elbilar i Stockholm användas för flexibel effekt?
Den nordiska marknaden för flexibilitet är generellt mycket omogen och utvecklingen går trögt, tycker Andreas Myhre, chef för elförvaltning i Entelios. Störst marknad för aggregerad effekt har Entelios i Tyskland, men då med ordinarie kraftkontrakt. Inte heller den svenska kundportföljen innehåller särskilt mycket flexibilitetshandel.
– Svensk elmarknad är intressant men det är svårt för en kommersiell marknadsplatsägare att tjäna pengar på flexibilitetshandel så som marknaden och ramverket ser ut idag, säger Andreas Myhre.
Ingen politisk prioritet
I teorin ska den avreglerade nordiska elmarknaden erbjuda en neutral infrastruktur som oberoende leverantörer kan bygga affärsmodeller runt, till exempel med flexibel effekt. Istället ligger delar av den nordiska balansmarknaden i träda, tycker Andreas Myhre.
Är det här en utmaning som ländernas politiker verkar förstå eller är intresserade av?
– Det korta svaret är nej, men det är på ett sätt förståeligt. Frågan har inte nått högsta prioritet då förnybarutbyggnaden inte har kommit längre och man fortfarande kan handla reglerbar baslast, säger Andreas Myhre.
– Men vi tror att handel med flexibel effekt kommer att bli en förutsättning för en framtida hundraprocentig förnybar elmarknad.
Instabila ramar
Förändringar sker emellertid långsamt och politiken ”står ofta handfallen” inför den här delen av elmarknaden, tycker Andreas Myhre. Det är en utmaning för kommersiella aktörer när övergripande projekt och piloter dras i långbänk.
Det blir svårt att förhålla sig kommersiellt till ramvillkor som upplevs som instabila och kan ändras snabbt, när marknadsplatserna samtidigt är beroende av kraftfulla och långsiktiga investeringar. Samtidigt påpekar han att situationen inte enbart är svensk, utan gäller över hela Europa.
– En TSO ska ordna för marknadsanpassad transmission och distribution men så ser verkligheten inte ut vad gäller handel med flexibilitet, säger Andreas Myhre.
Kunderna öppnar upp
Hos vissa kundgrupper i Norge har det dock börjat ljusna för de lägre nätnivåerna, berättar Andreas Myhre. I Norge finns ett ökande intresse för flexibel elanvändning inom till exempel offentlig upphandling.
– Man har börjat ställa krav på att elleverantören ska ta hand om elkundens flexibilitet. Ett landsting har nu valt elleverantör med de kriterierna, säger Andreas Myhre.
Nyligen ingick Entelios ett avtal med Statnett och den app-baserade elhandelstjänsten Tibber som ska aggregera flexibilitet från elbilar och ventilationsanläggningar. Nyckeln är att Statnett sänker tröskeln för budgivning på reglerkraftmarknaden från 5 MW till 1 MW, något som öppnar för privatkunderna.
Batterier pressar politiken
Just elbilarnas flexibla batterier kan bli garageporten in till den fortfarande ointresserade privatmarknaden, tror Andreas Myhre. Det handlar om en blandning av ny kunskap och en tillräckligt hög ekonomisk ersättning, men inte minst om nya smarta styrningssystem. Och den tekniska utvecklingen kommer att tvinga med sig politiken.
– Det kommer att bli politiskt svårt att ha parkerade elbilar stående oanvända när det finns teknik som kan låta dem ingå i en större helhet, säger Andreas Myhre.
– Under lång tid framöver kommer batterier att vara fulla av högvärdiga material med både sociala och miljömässiga komplikationer, så samhället kommer att kräva att resurserna tas tillvara på ett helt annat sätt än idag.
* * *
Entelios moderbolag Agder Energi är drivande i det norska projektet Norflex med fokus på affärer och teknik kring flexibla effekter. För att kunna utveckla en marknadsplats för flexibilitet över hela Europa har Agder Energi och elbörsen Nord Pool bildat bolaget Nodes. Second Opinion har tidigare skrivit om det svenska flexprojektet CoordiNet.
2 Kommentarer
I början av 70-talet införde Jönköping Energi det som är så modernt nu och kallas flexibel elmarknad. Vi kallade det bortkoppling med hjälp av rundstyrning. Vi kopplade bort direktverkande el och elpannor, cirka 50 MW, korta perioder dagtid och varmvattenberedare nattetid, cirka 30 MW. Vi sänkte effektuttaget mot råkraftleverantören och kunderna betalade en lägre fast avgift. 1996 försvann möjligheten tack vare en s k fri elmarknad! Inget nytt under solen, men ett tips från en som var med: Se upp med återvändande last!
I artikeln pekas på att flexibilitetshandel inte kommer till stånd eftersom marknad och ramverk saknas. Kan inte vara mer enig. Det är ramverket som saknas; lagar och regelverk måste facilitera efterfrågeflexibilitet och handel med flexibilitet. Det gör de inte idag och det enda sättet är att politiken agerar på detta, marknaden löser inte handeln utan legalt ramverk. Tex måste balansmrkanden fungera på mikronivå, lokal DSO-nivå – vilket ramverk, lagstifning krävs för detta? Utred och genomför förslag i lagstifning! Någon kan här anföra att ”det är på gång” och ”förresten har det just implementerats ny lagstiftning”. Räcker inte!