”Svenska stamnätet krycka åt svagt norskt stamnät”

”Svenska stamnätet krycka åt svagt norskt stamnät”

DEBATT
Efter de första veckorna med flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetod förstärks intrycket av att det svenska stamnätet numera agerar krycka åt ett svagt norskt stamnät, menar elmarknadsanalytikern Mats Nilsson. Vi har bara sett början av både höga och svårförklarade priser på den svenska elmarknaden, skriver han.

Efter snart två veckor med den nya flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetoden har vi fått uppleva både förhållandevis låga priser i hela landet och ganska höga pris-spikar i SE4. Kanske är det för tidigt att be energiministern att hålla sitt löfte och åka till Bryssel och bråka, och därmed få till en förändring, men de observationer jag gjort får mig att tro att en sådan uppmaning inte vore helt tagen ur luften.

Vi har fått ett nytt lågprisområde i SE2. Under denna period har priserna i princip aldrig varit höga nog att täcka kostnaderna för vindkraft.

Det är svårt att veta om de svenska elområdenas priser konvergerat. Det lär enligt Svenska kraftnät vara ett av utfallen av den nya metoden. SE3 och SE4 har dock haft avsevärt högre priser under hela perioden. Kanske hade prisskillnaderna varit högre med den gamla metoden men det kan vi inte veta. Det ser i alla fall ut som att SE4 konvergerat mot kontinentala priser.

Till saken hör dock att det bedrivs underhåll på ett namngivet nätelement, Kilanda, vilket har dragit ner överföringskapaciteten mellan SE4 och SE4 från ca 6000 MW till 4000 MW. Svenska kraftnät har ju medverkat till att hemligstämpla alla i den nya metoden ingående nätdelar så att känna till namnet på just detta nätelement trots sin relativt stora påverkan är uppenbarligen inte är förknippat med risker för rikets säkerhet.

För en mer robust analys av priserna i SE4 borde vi därför vänta till efter underhållet är klart. Den knappa veckas data som fanns innan underhållet visade dock inte på flöden till SE4, trots stora prisskillnader, som var avsevärt högre än de 4000 MW vi tidigare vant oss vid.

Den 5 november mellan 17-18 hade vi relativt höga priser i SE3 och SE4. Priserna i Sverige var den timmen ca 50 öre i SE1, ett par ören i SE2, drygt 2 kronor i SE3 och drygt 3 kronor i SE4. Så prisskillnaderna i Sverige var stora.

Eftersom väder och vind inte längre duger som fullständig förklaring måste vi leta efter vilka interna flaskhalsar som begränsat modellutfallet, och vilka av dessa begränsningar som har haft störst värde för systemet. En av dessa flaskhalsar finns i SE2 och en annan i SE3. Det som är intressant att konstatera att enligt data har de interna svenska flaskhalsarna större påverkan i Norge den timmen, vilket gör att hur flöden ska gå och var produktion ska ske styrs mer av norska behov än svenska. Därmed förstärks intrycket av att det svenska stamnätet numera agerar krycka åt ett svagt norskt stamnät. Därför blir det enligt modellen bättre att trycka dyrare produktion från SE1 till SE2. Med samma komplicerade logik kan vi härleda att det är bättre för helheten (?) att skicka kraft från elområde 3 med ett pris på över 2 kronor till elområde Oslo med ett pris på ca 50 öre.

Jag vill här påminna alla läsare att detta är en konsekvens av hur de olika parametrarna i modellen utformats, och hur de respektive systemoperatörerna valt att vikta hur flöden i olika elområden påverkar andra elområden. Att Sverige får bära en stor del av bördan för ett svagt norskt stamnät denna timme råder det väl inga tvivel om? Men det måste inte vara så här. Modellen kan självklart utformas annorlunda.

I en kommentar till resultaten timmen ovan utropar en analytiker på Montel hur bra det blivit när systemoperatörerna inte längre behöver hantera interna flaskhalsar. Jag förfäktar fortfarande idén att har man elområden måste man också ha en aktiv systemoperatör som med olika medel arbetar för att minimera effekterna av interna flaskhalsar. Om detta inte sker blir de interna flaskhalsar bara flyttade någon annanstans, t.ex. som någon form av begränsning av handeln.

En del av de konstiga resultat vi nu ser beror på att vi i den nya modellen tycks minimera mothandelskostnader, istället för att maximera handeln. De flöden som modellen genererar minimerar systemoperatörernas kostnader snarare än att bidra till ett optimalt handelsutbyte. Min prognos är därför att vi bara sett början av både höga och svårförklarade priser på den svenska elmarknaden.

3 Kommentarer
Av Mats Nilsson
Elmarknadsanalytiker. Docent i miljöekonomi.
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Obligatoriska fält är markerade med *

3 Kommentarer

  • Bengt Hellman
    13 november, 2024: 1:35 e m

    10 GW vindkraft har de senaste knappt 20 åren byggts i elområde 1 och 2. Trots det har Svenska Kraftnät inte byggt ut transmissionsnätets kapacitet att fytta kraft från norr till söder. Svenska Kraftnäts dåliga förmåga att investera i nät gör att elprisek kollapsar i norr och blir högt i söder. På senare år har trängselavgifterna varit mycket större än investeringarna vilket visar att något är fel.

    Svara
    • Klas Roudén@Bengt Hellman
      15 november, 2024: 2:56 e m

      Huvudorsaken till problemet är avsaknaden av samordning mellan utbyggnad av vindkraften i norr och transmissionsnätet till södra Sverige.
      Detta har fått pågå sedan drygt 30 år efter uppdelningen mellan elnät och elproduktion.
      Dessförinnan skötte Vattenfall (VF) denna tidsmässiga koordination med god samordning och efter grundliga ekonomiska analyser.
      Men sedan har det varit ganska vildvuxet, och Energimyndigheten (EM), som väl har (?) nämnda samordningsansvar, har låtit vindkraften ostört få bygga ut och där Svenska kraftnät (Svk) efter godkänd ansökan om anslutning till närliggande 400-220 kV nät, genomfört sådana anslutningar med nya stationer med god tidskoordination. Och när det regionala nämnda nätet har haft kapacitet för inmatning av vindkraftkapaciteten, har Svk då inte kunnat neka anslutning.
      Men sedan, för att också samtidigt få till kapacitet i 400 kV nätet söderut för det tidvisa vindkraftöverskottet i norr, det är här som det blivit ett tidsglapp och dessutom med en tuffare uppgift, eftersom det då handlar om mycket längre projekttider, p g a större omfattning av projekten (långa ledningar mm åtgärder), än att "bara" ansluta en vindkraftpark. Vår tidsödande process för all nätutbyggnad finns ju dessutom…
      Men sedan några år pågår Svk:s stora utbyggnadsprojekt Nord-Syd, vilket kommer att öka överföringskapaciteten mellan Norrland och södra Sverige i snitt 2 med ca 2500 MW till 10000 MW.
      Men att ytterligare bygga ut nätet är väl ingen självklarhet. För med planerad utbyggnad med hybrit i Norrbotten, så kommer all vindkraft där uppe att behövas för detta, eller?
      Och en allmän frågeställning är ju: vilken varaktighet skall ett elproduktionsöverskott ha för att motivera mycket dyra nätinvesteringar? Var går gränsen för att bygga "effektledningar"?

      Svara
    • Kalle Andersson@Bengt Hellman
      20 november, 2024: 7:48 f m

      Det är dina kamrater i förra regeringen som beslutade att inte ge SvK uppdraget att bygga mer stamnät. (S) gick 2018 på val att nätavgifterna skulle sjunka.

      Svara

    Prenumerera på artiklar


    Boken om Sveriges gasberoende

    Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

    Boken om Sveriges elsystem

    Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

    Senaste artiklarna

    Skriv på Second Opinion

    Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
    Skicka in din text
    Vara-amnen

    Ur arkivet