Fjärrvärmen: skatter utan miljönytta

Fjärrvärmen: skatter utan miljönytta

Den andra artikeln med råd till energiminister Anders Ygeman är skriven av Erik Dotzauer som är styrmedelexpert på Stockholm Exergi. Planerade skatter på fjärrvärmeföretagen minskar förmågan att skapa miljönytta och avlastning för elsystemet, skriver han. Stockholm Exergi ansvarar bland annat för fjärrvärmen i Stockholmsregionen.

Energiministern behöver inte oroa sig för att bli sittande sysslolös. Om han får en lucka i kalendern är han hjärtligt välkommen att besöka oss i fjärrvärmebranschen. Som minister finns här en hel del att ta tag i. Om jag ska nämna tre frågor som har hög prioritet blir det följande:

Skatt på avfallsförbränning
Den nya regeringen avser att införa skatt på avfallsförbränning. Det ligger då nära till hands att man använder den konstruktion som den statliga utredningen SOU 2017:83 analyserade. Utredningen är dock tydlig med att konstruktionen inte är ändamålsenlig och att skatt på avfallsförbränning inte bör införas. Detta bekräftas också av flera tunga remissinstanser.

Regeringen tycks tro att fjärrvärmeföretagen har rådighet att förhindra uppkomsten av det avfall som andra aktörer i samhället genererar. Men fjärrvärmeföretagen kan inte påverka vad medborgarna kastar i sina soppåsar. Skatt på avfallsförbränning styr helt enkelt inte mot minskade avfallsmängder eller ökad materialåtervinning. Dessutom belastas redan avfallsförbränning med kostnader för ett styrmedel med begränsad miljönytta, nämligen handel med utsläppsrätter som för just avfallsförbränning har liten styreffekt.

Fjärrvärmeföretagen har ingenting emot att ta kostnader för styrmedel som leder till en bättre miljö. Det vi vänder oss emot är när det införs regelverk som genererar kostnader utan att skapa miljönytta.

Vill du också ge råd till energiministern? Skicka din text till redaktion@second-opinion.se.

Kraftvärmens förutsättningar
Kapacitetsbristen i elnäten runt våra storstäder har kommit att bli mer eller mindre akut. Fjärrvärmen kan avlasta elsystemet genom att värma byggnader med fjärrvärme i stället för med el. I fjärrvärmenäten kan även el produceras i kraftvärmeverk.

Men detta förutsätter att kraftvärmen ges rimliga förutsättningar att överleva på sikt. På senare tid har myndigheter och statliga utredningar analyserat möjliga förändringar av regelverk som försämrar kraftvärmens konkurrenskraft. Detta innefattar införandet av fastighetsskatt för värmeproduktion, möjligheten att göra om kväveoxidavgiften till en skatt, införandet av skatt på avfallsförbränning, stängning av elcertifikatsystemet, minskad nedsättning av energi- och koldioxidskatterna, vägslitageskatt som fördyrar transporten av bränsle, samt införandet av hållbarhetskriterier för fasta biobränslen som ger ökad administration.

Man får tycka vad man vill om dessa möjliga regelförändringar, men om de genomförs blir det dyrt att driva kraftvärmeverk. Budskapet till energiministern är att det behöver tas ett helhetsgrepp om regelverken som påverkar kraftvärmen.

Boverkets byggregler
Energiprestandakraven i Boverkets byggregler är en fråga som länge har legat på fjärrvärmeföretagens agenda. Även detta har koppling till kapacitetsbristen i elnätet eftersom byggreglerna styr mot ökad användning av el vid tidpunkter då effektbalansen är som mest ansträngd.

Det finns två orsaker till problemet. Dels är det generellt enklare att klara kraven med eldrivna värmepumpar än med annan uppvärmningsteknik. Det är också så att hanteringen av lokal elproduktion med solceller ger en indirekt styrning mot användning av el för uppvärmning. Man får helt enkelt större utväxling av solcellerna på taket om byggnaden förbrukar mycket el. Problemet ligger i att solcellerna producerar på sommaren medan användningen av el för uppvärmning är högst vintertid då elnätet är som mest belastat.

Problematiken kring byggreglerna borde vara enkel att komma tillrätta med. I och med Energikommissionens betänkande finns en bred politisk enighet om att byta systemgräns, vilket skulle lösa problemet. Det handlar egentligen bara om att genomföra det man har kommit överens om.

Läs även den första artikeln med råd till energiministern av Johanna Lakso, vd på Power Circle.

Av Erik Dotzauer
Skatte- och styrmedelsexpert, Stockholm Exergi
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet