”Ett riktat stöd med tydligt slut”

”Ett riktat stöd med tydligt slut”

Om staten ska gå in med subventioner till elproduktion ska de vara tidsbegränsade, riktade och endast gälla nyproduktion, säger elmarknadsanalytikern Mats Nilsson. Den stödmodell som han tror mest på är tidsbegränsade så kallade ”Contracts For Difference”.

Sveriges efterfrågan på el kan komma att fördubblas fram till 2045 menar många bedömare. Samtidigt har regeringen meddelat att den ska presentera en energipolitisk inriktningsproposition senare i år för att skapa förutsättningar att klara av den här stora efterfrågeökningen.En fördubblad efterfrågan på el kommer uppenbarligen också kräva att stora mängder ny elproduktion och nya elnät kommer på plats. Regeringen har gjort klart att den vill se en nyutbyggnad av framför allt kärnkraft, men också att utbyggnaden av havsbaserad vindkraft kommer i gång.

Både Vattenfall och Fortum har startat förstudier där man undersöker förutsättningarna för att bygga ny kärnkraft. Både så kallade små modulära kärnreaktorer som traditionell kärnkraft utreds. Att man menar allvar återspeglas till exempel i att Vattenfall nyligen köpt mer mark på Ringhalsområdet för att få plats med fler reaktorer.

I Tidöavtalet har regeringen utfäst kreditgarantier om 400 miljarder kronor för att sänka den finansiella risken för att bygga ny kärnkraft. För att hantera den politiska risken har man också sagt att en ägare ska ha rätt till skadestånd om staten tvingar fram en nedstängning av en anläggning i förtid.

Regeringen har investerat en stor portion politiskt kapital i att utbyggnaden kommer i gång. Därför är det sannolikt att den också kommer att presentera ett antal politiska initiativ som ska få kraftproducenterna att sätta spaden i marken.

Det menar Mats Nilsson, docent i miljöekonomi vid Södertörns Högskola. Helst hade han dock sett att marknaden själv hade förutsättningar för att hantera detta.

– I den bästa av världar skulle staten se till att garantera långsiktig stabilitet där företag känner att de kan investera utan att det kommer någon ny regering och lägger om politiken i 180 grader.

Som läget är nu finns det också en risk att producenterna försöker vänta ut staten, menar han.

– I och med att regeringen varit tydliga med att de vill se mer kärnkraft och havsbaserad vindkraft så har de skapat värde i att vänta och se om jag kan få en bättre finansiering. Lösningen på det är att staten så snart som möjligt går ut mycket tydligt med vad de vill ha för produktion och hur mycket.

Men om staten ska gå in med subventioner understryker han att de ska vara tidsbegränsade, riktade och endast gälla nyproduktion. Annars finns det risk för att marknadsingreppen blir för stora.

– Vi pratar om stöd under en övergångsperiod med ett tydligt slut som riktar sig till nya produktionsanläggningar. De äldre klarar sig på ett lägre elpris. Syftet är ju att stötta de anläggningar som behöver ett högre pris för att räkna hem sin investering.

Han är också noga med att påpeka att han helst vill se ett system som gynnar de förmågor som elsystemet behöver.

– Som jag ser det behöver elmarknaden vissa förmågor. Från den aspekten finns det ingen teknikneutralitet eftersom vi inte vill ha ett system som är beroende av väder och olika typer av lagring. Det blir väldigt dyrt. Därför tycker jag att ett stödsystem ska gynna planerbar basproduktion som kan leverera olika balans- och stödtjänster.

Den finansiella stödmodell Mats Nilsson tror mest på mer specifikt är tidsbegränsade så kallade ”Contracts For Difference” (CFD) där en kraftproducent får ett förutbestämt elpris som sträcker sig en lång tid framåt. Det är ett system som använts i till exempel Storbritannien för att finansiera ny kraftproduktion.

En CFD bygger på ett gemensamt risktagande mellan staten och producenten. Faller marknadspriset på el under det förutbestämda elpriset förbinder sig staten att ersätta kraftproducenten och om priset ligger över så betalar kraftproducenten tillbaka mellanskillnaden till staten.

– Jag tycker att den modellen verkar ganska logisk. Det tror jag är vägen framåt bland de modeller som finns. Den ger en förutsägbarhet för investerare samtidigt som vi kan bestämma volymerna vi önskar av olika kraftslag.

”Då är det för dyrt”
Just kombinationen av en CFD och de kreditgarantier som regeringen garanterar i Tidöavtalet borde också räcka för producenterna, menar han

– Med den kombinationen har man gått ganska långt. Om du ändå anser att du inte kan bygga då eftersom det är för dyrt, ja, då är det också för dyrt.

Ett annan finansieringsmodell som diskuteras och som den brittiska regeringen har använt är den så kallade RAB-modellen. Den innebär att kunderna får börja betala av ett projekt från det första spadtaget via ett påslag på elräkningen. Tanken är att det garanterar ett kapitalflöde över tid som sänker risken. När väl en kraftanläggning står på plats ska kunderna över tid få tillbaka sin insats.

– Jag känner mig inte helt bekväm med den typen av stöd. Det kan ju leda till att producenterna slappnar av när man vet att intäkten är garanterad under byggtiden. Vi betalar också för en leverans en bit in i framtiden vilket jag är tveksam till.

Elcertifikatsystemet inte ett alternativ
Även om Mats Nilsson konstaterar att det stödsystem som levererat bäst är elcertifikatsystemet för förnybar produktion så tror han inte att det kan införas igen för att få fart på utbyggnaden av till exempel kärnkraft.

Problemet är att det levererade för bra.

De TWh-mål som hade satts upp till 2030 nåddes redan 2019. Konsekvensen blev att marknaden för elcertifikat kollapsade.

– Det är helt klart det bästa stödsystem som vi haft. Det levererade otroligt mycket förnybar elproduktion.

– Men producenterna var i slutändan inte nöjda av förståeliga skäl. Deras prognoser för prisutvecklingen höll ju inte. Jag har därför svårt att tro att man kan konstruera ett nytt elcertifikatsystem för specifikt kärnkraft- och havsbaserad vindkraft. Producenterna vet att det systemet kan implodera.

Ett stöd som Mats Nilsson skulle kunna införa utan några större eftertankar är att ge kommuner statliga medel för att planera och lokalisera mark för en eventuell kärnkraftsutbyggnad. Det var ett stöd som infördes för att underlätta för vindkraftsutbyggnaden.

– Det riskerar inte att förstöra marknaden utan förbättrar endast förutsättningarna. Det borde man kunna göra med kärnkraften också på villkoret att medborgarna i den aktuella kommunen är med på det. Det är så klart ingen idé om det inte finns ett lokalt stöd.

”Svenska kraftnät måste bestämma sig”
Det finns ytterligare ett föreslaget stödprogram på bordet. Det är Svenska kraftnäts initiativ att inrätta en kapacitetsmarknad efter 2025. Bakgrunden är att Sverige har ett tilltagande problem med resurstillräcklighet vilket leder till en större risk för effektbrist och framtida förbrukningsfrånkopplingar.

Svenska kraftnäts förslag innebär förenklat att alla kraftanläggningar ska kunna erhålla en ersättning om de kan leverera effekt när SVK efterfrågar den.

– Man ska kunna leverera under de knappa timmarna, men det stödet blir ju per automatik hopplöst för en vindkraftsproducent. De har ju ingen aning om det blåser om ett halvår, säger Mats Nilsson.

Här tycker han att Svenska kraftnät kan bli tydligare.

– Svenska kraftnät har sagt att de efterlyser mer planerbar produktion, men jag anser att de kan bli ännu tydligare med vad man behöver för slags produktion och vilka förmågor de ska leverera för att kunna bygga upp ett leveranssäkert och kostnadseffektivt elsystem, konstaterar Mats Nilsson.

***

Foto: TVO.

 

 

 

 

 

 

1 Kommentar
Av Martin Berg
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Fredrik Bruno skriver:

    Det är väl o.k. att diskutera olika stödformer för förnybar elproduktion, men kan man inte täcka elbehovet när det är som värst, dvs vid dunkelflaute (vindstilla och vintermörker), då är inte elsystemet robust, då blir det noll hål i väggen. Antingen import eller Karlshamn, som det ser ut idag, och är det ett utbrett högtryck så blir det konkurrens på importmarknaden från andra närliggande länder med samma krissituation.
    Å andra sidan, det är inte så ofta, så släpper vi på principerna att till varje pris undvika fossilkraft, så har vi plötsligt utrymme för att bygga ut vindkraften mer än vad vi skulle våga göra annars. Antingen importera kolkraft från Polen eller generera gaskraft från gasturbiner eller gaskombikraftverken i Skåne, om vi nu kan sparka igång dem igen. Utsläppen blir ju ändå kortvariga, och eftersom vindkraften andra dagar levererar för mycket så kanske vi kan glädja polackerna istället med vår överskottskraft.
    Men att bara bygga ut vindkraften mer än vad vi har idag utan att samtidigt satsa på ersättningskraft för vindstilla dagar, då får vi ett system som ingen kan lita på. Eller menar man på allvar att roterande bortkoppling skulle kunna vara ett alternativ? Och fungerar det, om det totala elbehovet för att värma husen och ladda bilarna m.m. överstiger det man under samma tid kan producera? Under en vecka ?

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet