”Försatt Sverige i en besvärande situation”

”Försatt Sverige i en besvärande situation”

En rad beslut har sammantaget försatt Sveriges energiförsörjning i en besvärande situation, menar Bengt Ekenstierna, med bakgrund inom Sydkraft och E.ON. Från att Sverige haft världens lägsta elpriser, så tycks vi nu ha ”sålt” bort denna konkurrensfördel och våra elpriser harmoniseras successivt med övriga Europa, skriver han. Problemet är att sådana här beslut inte är reversibla – varken Sveriges riksdag eller EU-parlamentet kan i närtid fixa konsekvenserna av den situation vi nu konfronterats med.

Bild: Öresundsverket i Malmö kunde producera 450 MW el men stängdes 2017. Foto: Wikipedia.

Om vi tittar på elpriset i Sverige över en dryg 20 års period, så kan vi notera att vi haft väldigt lågt elpris i Sverige. Betyder det att det finns ett uppdämt prisjusteringsbehov? Men förra året kan man i diagrammet se att elpriserna (systempriset) börja att rusa iväg.

Om man separerar prisbilderna i de olika elområden, så ser vi inte denna utveckling i SE1 och SE2 (Norrland) för där finns det balans mellan efterfrågan och produktion.

Gemensam europeisk elmarknad
I samband med avregleringen av elmarknaden på 90-talet, anslöt sig Sverige till en framtida gemensam elmarknad. Det fanns en vision och fördelar med att samarbeta över gränserna, då man skulle kunna utnyttja varandras produktionsanläggningar på ett mer optimalt sätt. Våra politiker då och sannolikt inte de senare heller, har förstått vad det innebär att vara på en marknad. Då kan man inte med olika skattesystem och politiska beslut, som exempelvis stängning av kärnkraftverk eller subventionssystem, agera för att det ska passa den politiska agendan. Då hade det varit bättre att ha kvar en statlig styrd elmarknad i Sverige och där staten tog ansvar för att det i varje ögonblick finns balans mellan efterfrågan och tillgång till el som skapar konkurrenskraft för svensk industri och stabila och låga elpriser.

Att koppla ihop det svenska elsystem med länderna omkring oss innebar även fördelar. Sverige kan då sälja överskottsel när vi i Sverige inte behövde denna. På så vis kunde kraftbolagen tjäna en extra slant till moder Svea och undvika volatila elpriser när överskottselen tryckte ner elpriset. En annan fördel var/är att Sverige inte behöver bygga kraftverk för att klara av elleveranserna den kallaste dagen som man brukar säga inträffar vart 10 år. Då skulle vi kunna importera sådan el och även om de kWh skulle vara dyra, så skulle det vara billigare totalt sett än att bygga kraftverk som mestadels skulle stå stilla.

Marknad
I Sverige har politiken de senaste 20 åren medverkat till att det stängts ner elproduktion motsvarande 4500 MW i södra Sverige – företrädesvis kärnkraft, vilket resulterat i att den dominerande elproduktionen idag kommer från vattenkraften, där lejonparten är beläggen i Norrland (SE2).

I en sund och fungerande marknad så sätts priset av varor, produkter och tjänster av tillgång och efterfrågan. De som har högre kostnader att producera än vad de kan få betalt för sina varor eller tjänster, kommer över tid att gå i konkurs.

På råvarumarknaden ditt elen via Nordpool numera handlas, sätts priset av vad den sista producerade kWh kostar för att möta hela efterfrågan av el.

I bilden nedan framgår vad maximal efterfrågan är i respektive regioner (elområde) och vilken max produktionskapacitet som finns att tillgå i respektive elområde, Där framgår också vilka överföringskapaciteter som stamnätet klarar av att överföra mellan de olika elområdena såväl som utlandsförbindelserna.

Det är inte svårt att förstå att el måste transporteras från norra Sverige (SE1 och SE2) till mellan och södra Sverige (SE3 och SE4). Men om ledningskapaciteten inte räcker till för att förse södra Sverige med el, så måste el ”köpas in” från någon annat ställe. Då tittar Nordpool på vem kan erbjuda el till lägsta möjliga pris. Här finns olika alternativ.

Ett s.k spetskraftverk som Karlshamn (olja) kan startas upp och tillföra el i SE4. Men finns det billigare alternativ, exempelvis att importera kraft från Polen som kör kolkraftverk, så gör man det. Det som då händer är att priset som elen har från Karlshamnsverket alternativt i Polen, kommer att antas som priset för hela volymen el i SE4, även om man där kunde producera 95% av behovet till en markant lägre kostnad. Det betyder att producenterna i SE4 kommer att tjäna rejält mer med pengar än vad de bjudit in sin el till, men så fungerar en råvarumarknad.

Nedan är ett exempel hur elflödena och prisbilderna såg ut i SE4 den 21 januari i år.  Ledningskapaciteten från SE4 räckte till att förse SE4 med hela efterfrågan inom elområdet plus exporten (i samma storlek som efterfrågan inom elområdet). Dock så fick SE3 importera el från Finland då kapaciteten från Norrland (SE2) inte räckte till för både SE3 och SE4 och där prisbilden i SE blev det finska elpriset.

Det blir dock mer spektakulärt om det inte funnits tillräckligt med ledningskapacitet för att få el från SE3 för att få balans mellan efterfrågan och tillgång i SE4 (och därmed ett hyfsat elpris), och vi samtidigt ska exportera till länderna med elförbindelser från SE4. Då måste SE4 importera kraft från exempelvis Litauen (enligt bilden ovan) då deras elpris är lägre än i Danmark, Tyskland och Polen. Med samma resonemang som ovan så får kunderna i SE4 då den litauiska prisnivån på el (1,26 kr) trots att elen inte behövs i SE4.

Kapacitetsavgifter
Prisskillnaderna som uppstår mellan elområdena multiplicerat med hur mycket el som överförs på stamnätet mellan två elområden tillfaller alltså Svenska kraftnät. Ju större prisområdesskillnader, desto större intäkter genereras till Svenska kraftnät. Dessa intäkter fonderas hos Svenska kraftnät för att användas för byggande av nya transmissionsledningar. De första åren efter införandet av elområden så fonderades rimliga belopp. Men de senaste två åren har flaskhalsavgifterna ökat drastiskt och vid årsskiftet hade Svenska kraftnät fonderat drygt 20 miljarder kronor. Detta är per definition ”kundernas pengar” (framförallt i elområde 3 och 4) och där merparten på ett eller annat sätt borde återbetalas till dessa kunder. Frågan är bara hur detta skulle kunna ske, utan att ge motverkande effekter och strida mot EU regelverk? Opinionsbildare med media i spetsen förstår sannolikt inte detta för då hade vi haft en debatt härom.

Vem tjänar pengar på de höga elpriserna?
Det är flera olika aktörer:

– Elproducenterna i Sverige och Norge tjänar på att de får markant mer betalt för sin produkt som i princip inte kostar mer att producera nu jämfört med förra året. Prisnivån som alla som bjudit in el under krysset får det högsta prisbudet som krävs för att få balans mellan efterfrågan och tillgång.

– Svenska kraftnät ”tjänar” pengar via prisområdesskillnaderna s.k. kapacitetsavgifter – i vardagligt tal flaskhalsavgifter.

– Staten i form av 25% moms på hela höjningen av elpriset som kunderna får betala, vilket i december var 4-5 ggr högre.

Förlorarna är kunderna som inte får ut något mer värde av en kWh i år jämfört med förra året.

Vad finns det för lösningar?
Var de politiska besluten på 90-talet naiva, trodde man verkligen att man kan lämna över så viktiga samhällsinfrastrukturfrågor som elförsörjningen till marknaden och kapitalistiska intressen? Och detta kombinerat med punktskatter och subventioner för att försöka styra hur marknaden skulle investera.

Vad vi kan konstatera är att många sådana beslut har försatt Sverige i för energiförsörjningen besvärande situation. Från att Sverige haft världens lägsta elpriser, så tycks vi nu ha ”sålt” bort denna konkurrensfördel och våra elpriser harmoniseras successivt med övriga Europa (som är både gas- och vindkraftberoende). Problemet är att sådana här beslut inte är reversibla – varken Sveriges riksdag eller EU-parlamentet kan i närtid fixa konsekvenserna av den situation vi nu konfronterats med.

Lösningen är att snarast bygga basproduktion (effekt) i södra Sverige i storleksordningen av några 1000 MW. Men det tar många år innan sådan nya kraftverk bidrar med elenergi. Det pratas om att detta ska ske via vindkraft – med all respekt för att vindkraften bidrar med energi så behöver vi effekt (reglerbar elproduktion). Det finns ingen uttalad strategi för vad för typ av kraftverk detta ska vara – men kraftvärme på biobränslen är väl det troligaste. Kolkraftverk – strider mot allt klimattänk och åtagande. Gaskraftverk och beroende till Ryssland – nej! Nästa generation av kärnkraft – möjligt, men det ligger långt fram i tiden innan sådana kraftverk kan bidra. Att vätgasen över tid kommer att vare en del av lösningen är de som tittar i kristallkulan överens om, men också det ligger mer än 10-15 år framåt i tiden.

Samtidigt är det angeläget att Svenska Kraftnät bygger bort de flaskhalsar i stamnätet som framförallt finns mellan SE2 och SE3. Det har från myndighetens håll sagt att det tar ca 10 år att göra detta.

Slutsats
Om staten inte tar initiativ och ”subventionerar” basproduktion likt man gjort med vindkraften, om inte effekt kommer att belönas prismässigt, om inte tillståndsgivningen för att bygga ut stamnätet snabbas på – då kommer vi än mer bli sammanflätade med tysk energipolitik och tyska elpriser och från tid till annan fortsatt att få leva med sådana volatila och höga elpriser som vi sett det senaste året.

De beslut som politiken fattat de senaste 25 åren, har enbart varit politisk drivna med Miljöpartiet i baksätet. Inkompetensen blir än tydligare när budskapet var att de nedstängda basproduktionsanläggningarna successivt och i takt med att marknaden efterfråga elenergi skulle ersättas med vindkraft. På frågan om var elen skulle komma ifrån när det inte blåser ute eller att säkerställa nätstabiliteten blev svaren: ”Va nu lite positiv”.

8 Kommentarer
Av Bengt Ekenstierna
Styrelseledamot Statkraft, tidigare E.ON.
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

  1. Gunnar Henriksen skriver:

    Otrolig bra information som ingen politiker vågar informera om på grund av deras misstag.Dags för Regeringen tas ta sitt ansvar .Så vi Pansionärer har råd att värma våra hem

  2. Leif Tollén skriver:

    Till detta kan man lägga vad som finns runt hörnet med risk för effektbrist och kraftigt ökande förbrukning i norr. Det finns ju de som påstår att det inte blir mycket kvar att leverera söderut.

    1. Per Israelsson skriver:

      Det är framtiden och ingen vet om den. Förmodligen blir det inget av de högtflygande planerna. Jag tror det är en fantasi. Ställ mig mot väggen om tio år ska jag erkänna mitt misstag om det är aktuellt då.

    2. Håkan Gunnarsson skriver:

      Att det skulle råda ett elöverskott i i Norrland är till stor del en myt, åtminstone så länge vi talar om energi och företrädesvis vattenkraft. Energin i vattenkraftälvarna utgörs ju av vattenmängden i magasinen och mig veterligen behöver det aldrig spillas bort för att det inte finns avsättning. När våren kommer r magasinen tömnda och all energi tillvaratagen. Pratar vi effekt är vatrenkraftens maxeffekt 16400 MW. Under senaste månaderna har vattenkraften under perioder med hög förbrukning och normalläge på vindkraften, dvs liten produktion, har vattenkraften bidragit mef upp mot 12600 MW. Att nå utbyggd maxeffekt är praktiskt omöjlig p.g.a kraftverkens inbördes samverkan och älvarnas reglering av flöden och nivåer bestämda i vattendommar. Så gissningsvis kanske något 1000 tal MW till skulle kunnat kramas ur med större överföringskapacitet, men å andra sidan skulle magasinen vara tömda tidigare när ”energin” är slut.

  3. Magnus Brunell skriver:

    ”De beslut som politiken fattat de senaste 25 åren, har enbart varit politisk drivna med Miljöpartiet i baksätet. Inkompetensen blir än tydligare när budskapet var att de nedstängda basproduktionsanläggningarna successivt och i takt med att marknaden efterfråga elenergi skulle ersättas med vindkraft. På frågan om var elen skulle komma ifrån när det inte blåser ute eller att säkerställa nätstabiliteten blev svaren: ”Va nu lite positiv”.”

    Kan MPs sanslöst samhällsfientliga och inkompetenta politik sammanfattas bättre? Och det går ingen i hela deras politiska program. Totalt ansvarslösa personer som använder Sverige som deras egen lekstuga medan sveriges skattebetalare tvinas betala för det ena misslyckandet efter det andra.

  4. LassE skriver:

    Bra bilder och pedagogisk text med tydliga och bra slutsatser Bengt.
    Insikten att vi får ett europeiskt elpris har funnits länge men våra politiker har inte kopplat ihop det med konsekvensen för den svenska industrin och därmed kopplade arbetstillfällen.
    Jag skulle vilja se en styrning mot det du säger dvs planerbar produktion och moderna systemtjänster tex Statcom Enhanced i södra Sverige (SE3 och SE4).

  5. Johan Montelius skriver:

    ”Det blir dock mer spektakulärt om det inte funnits tillräckligt med ledningskapacitet för att få el från SE3…”

    Låt oss säga att förbindelsen är vad den är men att vi i detta scenario lägger in en fördubblad kapacitet till Tyskland. Vilken aktör skulle då sälja sin el i SE4 om de lika väl kunde skicka den till Tyskland? Skulle inte priset i SE4 närma sig priset i Tyskland?

    Är det inte så att så länge det finns ledig kapacitet i ledningarna till kontinenten så är det kontinentens priser som gäller? Att importera el är väl något som sänker priset?

    1. Bengt Ekenstierna skriver:

      Då det alltid är sista producerade kWh som behövs som sätter priset i elområdet, så kommer en ökad exportvolym att kräva att man går högre upp i budgivningen från producenterna (priskrysset) och därmed ökar priset för alla kunderna i elområdet.

      När vi importerar el så är det för att den elen antingen är billigare än vad vi själv kan producera denna för i SE4 eller att vi inte har tillräckligt med el till SE4. Då blir det det land som vi importerar från som sätter priset. Vanligtvis höjer det priset på elen i SE4 och det mest spektakulära är att vi inte behöver denna elen för eget bruk i SE4 utan för att exportera till något annat land vars kablar ansluter till SE4. Då får kunderna betala typ polska elpriser (kan vara dubbelt upp) fast vi hade så vi hade klarat oss själva till ett markant lägre elpris.

      Det är komplicerat att förstå och det är därför som få klarar av att se igenom och bidra till en vettig debatt. .

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har detta i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet