BEKEN-modellen löser inte alla problem; vi måste fortsatt bygga ut både produktion och transmission i Sverige. Men genom att införa detta skyddsnät så kommer svenska kunder att klara att driva företag och bo kvar i sina hus under tiden, skriver Bengt Ekenstierna och bemöter kritik som riktats mot modellen.
Det har under en längre period förevarit en polemik mellan BEKEN-teamet och en grupp nationalekonomer som avvisar BEKEN-metodiken på grunder som de inte preciserat. Det känns som om vi analytiker som kommer från elmarknadshållet och de som representerar traditionell marknadsbaserade synsätt ser problemställningen, och framför allt hur denna ska hanteras, på diametralt olika sätt.
Via docent Mats Nilsson (flitig debattör på Second Opinion) kom ett inspel, som vi i BEKEN analysteam har anledning att kommentera och ges möjlighet att peka på var Mats Nilsson går vilse i sin analys. Vi får då också tillfälle att sätta in BEKEN-modellen i ett större sammanhang.
Vi håller inte med om att BEKEN-modellen är en reglering av marknaden. Det är en skyddsmekanism för de svenska konsumenterna, ett skydd som slagits ut i dagens marknad när konkurrensen försvann. Till skillnad från andra EU-länders åtgärder där man slår ut marginalprissättningen genom att sätta takpriser på gasen, eller där man förstatligar producenter, så anser vi att BEKEN-modellen är ett litet ingrepp för att rätta till ett stort problem.
I BEKEN-modellen påverkas inte priserna i grannländerna, inte flödena och inte heller körordningen i systemet, utan enbart intäkterna för producenterna i Sverige och priserna för kunderna i Sverige. Det är egentligen en variant av de system som nu sätts på plats inom EU där producenterna beskattas hårt för sina övervinster och där tanken är att dessa skatteintäkter till staten ska betalas tillbaka till kunderna. Skillnaden är att man i BEKEN modellen aldrig plockar ut omotiverade pengarna från kunderna och därför slipper man en enorm administrativ apparat och dessutom får man en fullständigt korrekt fördelning av pengarna, ingen kund får betala för lite, ingen kund får tillbaka för mycket.
Bland kritiken mot BEKEN-modellen skrivs bland annat att detta skulle ha en negativ påverkan på utbudet i södra Sverige, eftersom priserna är lägre och därmed vinsterna. Låt oss titta på detta. Efter mer än 10 år med prisområden, där ett av syftena var att uppmuntra utbyggnad i bristområden, kan vi se att utbyggnaden i södra Sverige lyser med sin frånvaro, med undantag för ett fåtal vindkraftverk. Tvärtom har vi lagt ner stora mängder produktion i dessa högkostnadsområden (även om prisskillnaden varit relativt låg).
Rent nationalekonomiskt är ju tanken att priset ska göra att utbudet ökar när efterfrågan ökar. Visst är incitamenten också betydligt högre nu när priserna har rusat, men det finns ändå ingen aktör som kan utnyttja detta fönster eftersom byggtiden för all sorts produktion är många år lång om man inkluderar tillståndsprocessen. Det är inte lika lätt med el som det är med råvarumarknader där man snabbt kan transportera varor för att utnyttja arbitragemöjligheter i marknaden. Dessutom har utbyggnad en negativ inverkan på priset, så investerar man för mycket så kommer priset att normaliseras och din investering är inte längre lika lönsam. Detta är troligen ett av skälen att marknaden idag prioriterar andra värden än höga priser, tex enklare tillståndsprocess och lägre investeringskostnader, när de bygger ut produktion.
Dessutom är det viktigt att säga att BEKEN-modellen inte kommer att leda till några rekordlåga priser; eftersom den inhemska prissättningen också sker enligt marginalprissättningsmetoden kommer ju alla aktörer att gå med vinst även fortsatt, de flesta till och med med god vinst. Nu har inte fullskaliga simuleringar kunnat göras då varken Energiforsk, Nordpool eller Energimarknadsinspektionen har velat bistå oss i ett sådant arbete, men anta att priserna i Sverige kommer att landa kring 80 öre/kWh, likt vi sett i oktober. Oktober månad passar bra för en sådan jämförelse eftersom exporten varit begränsad och priset i Sverige rätt bra speglar priset vi hade sett utan prissättande export. 80 öre/kWh är mycket högre priser (50% högre) än vad vi sett under de senaste 10 åren och leder till goda vinster hos alla producenter även det. Vi protesterar å det starkaste mot att detta skulle ha negativa effekter på produktionsapparaten i SE3 och SE4.
En annan del av kritiken menar att producenterna i Sverige kommer att höja sina bud i ett försök att få del av intäkterna på exportmarknaden istället för den billigare svenska marknaden. Detta är en uppenbar risk och den behöver man adressera, tex genom hårdare granskning av begärt pris, det finns trots allt marknadsövervakning på plats även idag. Dessutom skulle det bli tydligt över tid om producenter i Sverige försökte profitera på situationen att det inte finns balans mellan tillgång och efterfrågan, vilket är grunden i en fungerande marknad och förhoppningsvis skulle den negativa publiciteten kring detta hålla emot för att inte riskera en ökad reglering.
Även om det skulle gå åt detta håll är det dock viktigt att förstå att priset för svenska kunder på sin höjd kan bli detsamma som det blir idag – alltså har kunderna inget att förlora på ett införande av BEKEN-modellen. Skulle aktörerna höja priserna som belackarna flaggar för, så vänder flödet och vi importerar till europeiska prisnivåer istället för att exportera. Det absolut värsta scenariot är alltså att BEKEN-modellen blir verkningslös, men skapar en insyn och insikt som i sin förlängning kan komma att leda till politiska ingrepp i marknaden. För svenska folket kommer inte att acceptera att betala bland Europas högsta elpriser samtidigt som staten på ett eller annat sätt lägger beslag på alla dessa övervinster.
För att undanröja några andra synpunkter som framförts, är att införandet av BEKEN-modellen kommer varken att påverka slutkundspriset på el i de länder vi exporterar till eller de volymer av el som våra kabelförbindelser mäktar med att överföra.
Sen ska det sägas att BEKEN-modellen över tid inte löser alla problem; vi måste fortsatt bygga ut både produktion och transmission i Sverige, och det är bråttom. Men genom att införa detta skyddsnät som BEKEN-modellen representerar under tiden, så kommer svenska kunder att klara att driva företag och bo kvar i sina hus under tiden. Vi tappar inte heller 10 år av elektrifiering och miljöarbete, vilket vi gör om vi väntar.
***
Så här presenterar sig BEKEN-teamet själva:
BEKEN-teamet är ett närverk av erfarna personer från branschen som engagerat sig i frågan kring de skenande elpriserna. Teamet är aktivt på sociala medier och har noterat upp emot 100 000 läsare av de inlägg som publiceras.
Teamet består av Bengt Ekenstierna, Anders Nyman, Göran Bolin och Richard Bengtsson samt en handfull kvalificerade analytiker med erfarenhet av trading och kraftaffärer. Arbetet bedrivs pro bona och teamet har inga politiska preferenser.
Teamet målsättning är att: ”Svenska elkunder ska betala för den el som de förbrukar, baserat på de samlade volymer som används inom de svenska elområdena, utan att detta ska få signifikant påverkan på vare sig volymer eller slutkundspriserna i de länder som Sverige exporterar el till, men kommer att stoppa den pågående förmögenhetsöverföringen från elkonsumenterna till elproducenterna och staten.”
15 Kommentarer
15 Kommentarer
Mats Tjäder
5 december, 2022: 6:31 e mHej. Finns det en länk någonstans till själva modellen?
Jag har sökt med ljus och lykta men hittar bara tillbaka till opinionstexterna du har skrivit.
Jag ser där hur ni tänker er att modellen ska fungera när Sverige exporterar el, men jag har inte sett något exempel på de timmarna när Sverige importerar.
SvaraBerth-Ove Almroth
1 december, 2022: 8:36 e mAtt starta en stor namninsamling vore kanske något….
SvaraKjell Nyström
10 november, 2022: 4:47 e mHej,
SvaraLäste artikeln i SVD om ”dold agenda”
Det kanske är förmätet av mig men har ni kontaktat SVT om detta?
Det kanske vore ett sätt att tvinga politikerna att kommentera
Stig Forsberg
3 november, 2022: 9:04 f mKänns ganska så bisarrt att man diskuterar olika metoder för att ”komma runt” den s k elmarknadens negativa (för de allra flesta) konsekvenser. Den självklara diskussionen borde istället handla om varför vi har inrättat detta system (det här är faktiskt inte första hösten eller vintern som elpriserna rusat) och hur vi ska agera för att snabbast möjligt göra om det i grunden till något som är hållbart.
Att ha ett marknadsledande statligt företag (alltså ägt av elkunderna) som har som affärsidé att utnyttja en bristsituation för att suga ut så mycket det kan av just ägarna/elkunderna är ju inget annat än sjukt. Ingen skulle väl komma på tanken att tolerera motsvarande händelseutveckling i den offentliga sjukvården?
SvaraLars-Göran Johansson@Stig Forsberg
4 november, 2022: 7:08 e mBra skrivit! Om det fortfarande är ganska billigt att producera svensk elenergi och vi, även SE4,är stora exportörer av el men elkunderna ändå debiteras extrema överpriser så är det ju inte själva produktionen som är grundproblemet.
Det som måste reformeras är det ekonomiska prissättningssystemet. Måste t ex elkunderna debiteras utifrån just marginalpriset? Varför inte i stället utgå från medelpriset på inköpt el? Då skulle genomslaget för gasproducerad el i SE4 per automatik bli ganska litet. Eller är det också omöjligt enligt EU precis som våra nationalekonomer påstår att BEKEN-modellen är.
SvaraMikael Odenberg
1 november, 2022: 12:59 e mDet är visserligen en bisak i sammanhanget men jag vill ändå rätta Bengt när han skriver att elområdena infördes i syfte att ”uppmuntra utbyggnad i bristområden”. Så bör det visserligen bli enligt nationalekonomisk teori men det var aldrig ett syfte.
Syftet med elområdena var, och är, att upprätthålla driftsäkerheten genom att hantera flaskhalsar i överföringsförmågan. Fram till 2011 gjordes det genom att skruva åt kranarna till Danmark. Elområdena infördes när den ordningen stoppades av Kommissionen och Svenska kraftnät gjorde bedömningen att det inte var möjligt att klara flashalshanteringen endast med mothandel.
SvaraBengt Ekenstierna@Mikael Odenberg
1 november, 2022: 1:09 e mMikael har rätt i sin faktabeskrivning (behovet uppstod efter att danskarna anmält Svk för överföringsbegränsningar till Danmark). Min beskrivning kopplade mer till hur Nationalekonomerna ser på detta med elområdena i den samhällsdebatt som förs.
BEKEN metodiken innebär inte att elområdena ska slopas – detta är en helt annan fråga. Som Mikael pekar på så mär de faktiska överföringsbegränsningarna i Stamnätet där hur vi än laborera med olika modeller,
Svaramats nilsson
1 november, 2022: 11:46 f mJag har kommenterat denna modell vid ett flertal tillfällen utan att Bengt Ekenstierna egentligen adresserat min kritik. Se https://second-opinion.se/prisreglering-skulle-kunna-forvarra-situationen/ och här https://second-opinion.se/11124658-2/.
Att kalla en prisreglering för en skyddsmekanism gör det inte till mindre reglering. Det är aldrig ett litet ingrepp när man börjar trixa och reglera marknadspriser. Aktörernas beteenden förändras när drivkrafterna förändras. Jag menar att detta kan bli förödande för SE4 på kort sikt, och om staten visar att den kommer att gripa in på populistiska grunder, destruktivt på lång sikt. BEKENmodellen saknar en analys av marknadens dynamik på kort och lång sikt. När jag påpekar att marknadens aktörer kommer att förändra sitt beteende för att agera på den marknad som betalar sig bäst föreslår Team Beken ytterligare kontroll och reglering. Denna regleringsdynamik kan sedan itereras till en situation där regleraren detaljstyr varje anläggning.
Jag anser att det finns saker att göra inom ramarna för den marknad vi nu har, t.ex. sänka skatt och moms, och se till att Svenska kraftnät fyller ledningarna Norr-söder. Men låt oss för all del inte korrigera politiska misslyckanden genom att trixa med prisbildningen. Det är början till slutet
SvaraBengt Ekenstierna@mats nilsson
1 november, 2022: 12:59 e mMats
Jag beundrar din trubbiga inställning till att marknaden alltid har rätt – jag skulle kunna räkna upp flera sidor med exempel där motsatsen gäller. Det kan bli dyrt att låta det gå för långt innan man tar tag i en icke fungerande marknadsmodell.
Ett exempel är det svenska elkonsumenter har upplevt under 1 års tid då de ”rånats” på pengar för att marknaden har prissatt den nyttighet de efterfrågar (elen) på ett helt felaktigt sätt. Det finns ingen korrelation mellan det senaste årets elräkningar och produktionskostnaderna. Staten och elproducenterna har utan att bida luggat de svenska elkunderna på över 200 miljarder kronor som leder till allvarliga konsekvenser för boende söder om Dalälven och sannolikt Sverige som nation.
Det är då provocerande att hävda att marknaden har alltid rätt.
Varför är du och dina gelikar så avvisande att låta expertmyndigheterna pröva BEKEN metodiken i ett utvecklingsprojekt där man simulerar marknaden – vi har redan tappat 4-5 månader.
I sin förläggning tror jag inte på en fri marknad när det inte finns balans mellan tillgång och efterfrågan – sådana marknader ska vara reglerade. Även här finns många exempel att referera till.
Att rätta till en styrmekanism som havererat har ingenting att göra med att TRIXA. TRIXA det gör man om man medvetet prissätter elen i relation till vad elpriset är för fossil elproduktion i Litauen.
Svaramats nilsson@Bengt Ekenstierna
1 november, 2022: 1:51 e mBengt,
Jag har aldrig skrivit eller påstått att marknaden alltid har rätt. Vad får du det ifrån? Marknaden består av aktörer som ibland fattar fel beslut. Ibland har vi marknadsmisslyckanden med missbruk av monopolmakt eller utsläpp.
Jag påstår heller inte att de höga priser som vi nu har erfarit är speciellt bra eller saknar konsekvenser. Men skillnaden mellan oss är kanske att jag inte förenklar situationen bortom vad som egentligen är möjligt. Jag håller med om fördelningseffekterna men har till skillnad från BEKENMODELLEN förslag på hur detta kan lösas. Sänk skatt och moms.
Jag är också mån om långsiktiga lösningar som ser till att vi undviker att permanent hamna i en bristsituation i södra Sverige.
Det värsta scenariot är inte att BEKENmodellen blir verkningslös, det värsta (och troligaste) scenariot är att vi i en tid med knapphet skapar en situation med mer knapphet.
Idéen att lösa en knapphetssituation genom att artificiellt trycka ned priset följer inte logikens lagar. PrisTRIXANDE kan inte lösa en fundamental brist på kapacitet.
SvaraSören Klasson@mats nilsson
1 november, 2022: 2:58 e mMats Nilssons svar på det mesta är att Svenska kraftnät aldrig kan göra något rätt. Sök jobb på Svenska kraftnät och påbörja förändringen på riktigt, kanske inte lika lätt som du tror 😉
Svaramats nilsson@Sören Klasson
1 november, 2022: 3:18 e mNu ser jag iofs inte Svenska kraftnät omnämnt i den text du valt att kommentera, men visst, många problem på dagens marknad har sitt ursprung i Svenska kraftnäts sätt att sköta sitt uppdrag.
Gör det bättre själv är ett intressant argument. Erbjuder du mig GD-post eller en styrelsepost? Jag är absolut öppen för det. Jag skulle då omedelbart inleda arbetet med att dela Svenska kraftnät i funktionsdugliga nya enheter och med uppdrag som är ändamålsenliga.
SvaraSören Klasson@mats nilsson
1 november, 2022: 8:38 e mKan inte svara för rekryteringsprocessen men det är bara att söka antar och så får man se om har det som krävs.
Dock kan jag som skattebetalare bli orolig när många svar på dina texter finns på Svenska kraftnäts och Energimarknadsinspektionens hemsidor.
Jag tror att dessa myndigheter har Väldigt många funktionsdugliga enheter som leder till att de sköter sitt uppdrag.
Varför?
Jo, för att man får ju tänka att man kanske bara ser säg 5-10% av deras arbete medans grovjobbet sker i bakgrunden. Hittills har dessa myndigheter levererat gång på gång i olika slags former inom olika projekt. Jag tror inte att det är ”bara” i dessa stora arbeten.
Så istället för att kritisera dessa myndigheter eller Svenska kraftnät som du ofta är inne på, gör något åt det. Sök dig in, få ett jobb där och så kan du börja skriva igen. Då kommer sådana som jag börja lyssna på er ”experter” igen.
SvaraMats Nilsson@Sören Klasson
2 november, 2022: 12:21 e mDet är en spännande och eventuellt ”svindlande” tanke. Det är viktigt att skribenten kan göra troligt att den själv skulle göra jobbet bättre annars har den inte förtjänat rätten att ha analytiska spörsmål och åsikter? Så Anders Lindberg på Aftonbladet bör avhålla sig från kritik av Ulf Kristersson om han inte kan göra troligt att han är en minst lika duktig statsminister? Det står ju på regeringens hemsida hur Kristersson tänkt.
Sedan tycker jag att det är tråkigt att du väljer just detta forum att ifrågasätta min rätt att kritisera myndigheternas arbete. Det är ju Bengt Ekenstiernas inlägg. Således är det väl detta som ska diskuteras här?
Slutligen har du givetvis rätt. Jag kan inte allt och jag är inte ens tvåa på många saker. Men jag har lärt mig sedan jag var liten att man ska hålla sig till sakfrågorna och undvika att diskutera person. Där är du och jag inte helt överens.
SvaraJan Strömbergsson@Mats Nilsson
3 november, 2022: 7:01 f mJag har under en 32 år lång karriär i kraftbranschen hunnit vara kontrollrumsingenjör och produktionsoptimerare, jobbat med fysisk handel. De senaste två decennierna har jag jobbat med finansiell handel och med analys. Följaktligen har jag rätt bra på fötterna när jag håller med Mats Nilsson i varje punkt som han kritiserar BEKEN-modellen på. Allt som Ekestierna skriver pekar på är att han vill ha en fullständig reglering av marknaden och det är väl därför Vänsterpartiet tände på Idén.
SvaraSom slutkläm vill jag ge en passning till moderatorerna på SO. Följande kriterier verkar följas allt sämre och det gäller rätt många inlägg den senaste tiden.
– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.
Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.