Ju mer ett elsystem decentraliseras och digitaliseras, desto bättre blir elberedskapen. – Varken politik eller nätreglering bidrar idag till bättre beredskap mot långa elavbrott. Tron på ö-drift har blivit en ursäkt för att inte göra elnätet mer avbrottssäkert, säger elsystemkonsulten Lars Olsson.

– Idag saknar Sverige beredskap mot långvariga elavbrott, säger Lars Olsson, seniorrådgivare i elsystem. Det finns många grunder för ett sådant påstående, menar han.

En är bristen på samarbete mellan nätföretag, industri och myndigheter vad gäller elberedskap inför större elavbrott.

– Det finns till exempel inga tydliga riktlinjer för hur större industriverksamheter kan bidra till att stärka elberedskapen. För långa elavbrott är de helt frånvarande, säger Lars Olsson.

Elberedskapens koppling
För Energimyndighetens räkning bistår Lars Olsson Glava Energy Center i Arvika med att koordinera ett innovationsprojekt med fokus på sektorkoppling i det industritäta elnätet i Värmland. Praktisk sektorkoppling mellan industri- och energiföretag är ett eftersatt område som påverkar elnätets kapacitet och flexibilitet negativt, menar Olsson, men det slår också mot den långsiktiga elberedskapens incitament.

Därför har Glava Energy Center bildat ett konsortium av myndigheter, kommuner, energi- och industriföretag med syftet att komma åt några gemensamma nycklar. Enligt Lars Olsson har elberedskapen sedan länge fastnat i fel systemtänk i stället för att utveckla framtidsriktad reglering och bra affärsmodeller.

Korta avbrott bäst
Mycket av dagens situation har sina rötter i det stora nätsammanbrottet under orkanen Gudrun. Fortfarande tjugo år efter är elberedskapens roller och ansvar inte tydligt definierade, menar Lars Olsson. Ännu finns ingen annan strategi än att systemansvariga elnätsföretag (DSO:er) under en blackout får klara sig bäst de kan och hoppas på områden med ö-drift.

Lars Olsson

I stället riktar svensk elberedskap huvudsakligen in sig på de mest lättåtkomliga och kortvariga elavbrotten, en till synes paradox med tanke på alla naturkatastrofer elnätet har varit genom men också står framför. Både extremväder, cyberhot och hybridkrig förväntas öka och slå hårt mot elinfrastrukturen.

Elavbrott förbjöds
Det mest egendomliga exemplet på bakvänd beredskap är enligt Olsson den del av ellagen som förbjuder elavbrott längre än 24 timmar. Lagen är ett arv efter den ödesmättade katastrofnatten i januari 2005 när stora delar av det svenska elnätet slogs sönder och 730 000 hushåll och över hundratusen verksamheter blev utan el samtidigt.

De följande åren präglades all politik och elberedskapsplanering av det kollapsade elnätet. Nätbolagen fick ta mycket kritik och miljardinvesteringar gjordes i nya kablifierade elnät.

Aldrig avbrott i välskött nät
Politiken krävde energibranschens försäkran att liknande nätkollaps aldrig mer skulle ske. Det hade växt fram en teori om att långvariga elavbrott inte händer om ett elnät sköts ordentligt, så för att visa att man menade allvar föreslog regeringen att elavbrott över ett dygn skulle förbjudas.

Efter dragning i långbänk klubbades lagen genom av riksdagen 2011, och den gäller fortfarande. ”Enligt lagen är det förbjudet med elavbrott som är längre än 24 timmar,” bekräftar Energimarknadsinspektionen (Ei) på sin informationssida. Ett dygnslångt elavbrott ger däremot ingen straffpåföljd för ”brottslingen” annat än kravet att betala avbrottsersättning till drabbad nätkund. Som mest kan ersättningen vara 300 procent av den årliga nätkostnaden. Vad som händer därefter är oklart.

Borde ha avvecklats
Förbudslagen tillkom som en politisk emotionell reaktion och borde för länge sedan ha avvecklats, menar Lars Olsson. Som driftansvarig elnätschef på Göteborg Energi befann han sig mitt i efterdyningarna efter Gudrun med utredningar och omstrukturering.

– Det är fortfarande inte självklart vem som har det finansiella eller det juridiska ansvaret för återställandet av elöverföringen om ett strömavbrott varar längre än det ersättningen gäller för, säger Lars Olsson. Under Gudrun varade de längsta elavbrotten över en månad.

Elsystemet centraliserades
Från politiskt håll var det aldrig aktuellt att titta närmare på ett mindre sårbart kraftsystem, som delar av elbranschen föreslog. Ett mer decentraliserat elsystem kan underlätta både återstart och ö-drift efter ett större elavbrott.

– Efter Gudrun tog vi inte chansen att planera en omläggning till ett kraftsystem som inte bara är beroende av enskilda stora produktionskällor, säger Lars Olsson.

Tvärt om stärktes transmissionen från norr medan väderoberoende elproduktion i södra Sverige avvecklades enligt marknadens lag. Med sin norr/söder-gående kraftledningsstruktur är det svenska kraftsystemet byggt på ett sätt som inte gör det enkelt med regional eller lokal ö-drift, vill Lars Olsson påminna om.

Digitalisering gynnar ö-drift
– Ett centraliserat elsystem som det svenska klar inte av den typen ödrift. Det är inte byggt så att man enkelt kan hålla 50 Hz frekvensbalans i områden som plötsligt isoleras från överliggande nät, säger Lars Olsson.

Därför har det heller aldrig körts ö-drift på ett större system i Sverige, menar han. Det hade dock underlättat om den lokala digitaliseringen med större utväxling med industrin hade varit mer utvecklad.

Ö-drift kan gynnas om det redan finns en flexibel delning av energidata mellan lokala industriprocesser och elnätet. Det ger bättre realtidsstyrning, mer nätkapacitet och bättre detektering av hot och kriser. I ett ö-nät kan en redan fungerande lokal digital samverkan stödja en annars svår frekvensreglering.

Energidata ökar beredskap
Den typen lokalt informationsutbyte finns det för lite av, särskilt mellan traditionell processindustri och det elnätsföretag där man är kund, menar Olsson. Med finansiering från Vinnova bistår han därför Glava Energy Center med att upprätta en testbädd för bättre användning av industriella energidata i elnätet, något som ökar både nätkapaciteten och elberedskapen. Deltagande aktörer är bland annat Billerud, Ellevio och Karlstad Energi.

För hur konstigt det än låter, påpekar Lars Olsson, så är stora delar av industrins elektrifiering inte digitaliserad. Själv har han bred erfarenhet av större elsystem som bland annat vd för Karlstads Elnät, Göteborg Energi Elnät och Falbygdens Energi mellan 2001 och 2014.

Industrin under radarn
Enligt Lars Olsson är en av elberedskapens stora frågor hur industrin framöver ska förhålla sig till kommande långa elavbrott och nätsammanbrott. Det är dock en komplex fråga som det bortses från när elberedskap kommer på tal, menar han.

– Vid kortare avbrott får industriföretag ersättning, men hur man förväntas agera under ett långvarigt elavbrott är inget man idag pratar om, varken på myndighetsnivå eller inom politiken, säger Lars Olsson.