Elbilar stressar norska elnät

Elbilar stressar norska elnät

– Vi kan inte tänka bort utmaningen med elbilar och effektbrist i elnätet, säger utvecklingsdirektör Øyvind Leistad i norska Enova. Lösningen är mer styrningsteknik och aggregering av elkundernas förbrukning. Stalltipset är att hålla ett öga på norska elbilsboomen.

Debatten kring obalans och kapacitetsproblem i elnäten rullar obönhörligen fram i elbilarnas spår. Ibland kallas effektbristen en myt, ibland är den hanterbar med klassisk teknik. I elbilslandet Norge har diskussionerna blivit allt mer pragmatiska efterhand som laddeffekten ökat. Enligt Enova påverkas elnäten idag mycket konkret av elbilarnas framfart. Hur man framöver gör i Norge kan därför vara intressant för svensk elbransch.

– Vi vill på inget sätt skruva upp paniken, men det är ett faktum att elsystemet står inför stora utmaningar. Fler elbilar innebär att mer effekt måste tas ur elnätet. Långsiktigt kan det utmana leveranssäkerheten, säger utvecklingsdirektör Øyvind Leistad i Enova.

Varningen presenteras också i Enovas marknadsutvecklingsrapport för 2017. Sedan 2001 är Enova ett norskt energipolitiskt statsföretag ägd av Olje- og energidepartementet, som genom rådgivning, analyser och ekonomiskt stöd ska bidra till en klimatvänlig energiomläggning och teknologiutveckling i kombination med ökad leveranssäkerhet.

– Vi måste vara medvetna om den utmaning elbilismen utgör när vi lägger ramarna inför framtiden, så inte leveranssäkerheten urvattnas eller blir extremt kostsam, säger Øyvind Leistad.

Även om man hittills inte har haft akuta kapacitetsproblem i det norska elsystemet ger norska medier allt oftare exempel på labila situationer. Teknisk Ukeblad beskriver hur ”ljusen blinkar och säkringar ryker när grannen laddar sin Tesla”. Energibranschens organisation Energi Norge påpekar att enstaka linjers problem inte ger en rättvis bild av läget för hela systemet. I årets rapport konstaterar dock Enova att effektbehovet i elnätet accelererar. Man har jämfört de norska indexerna för årlig elanvändning respektive maximalt effektbehov, och sedan 2012 ökar effektuttaget snabbare än elanvändningen.

Skillnaden är dessutom stor mellan norsk och svensk elbilsanvändning. Norge har nu 125 000 rena elbilar på vägarna medan Sverige har kommit upp i 10 000. Ketchupeffekten väntas dock bli stor i båda länder. Inom få år kan Sverige enligt Power Circle ha 200 000 bilar i trafik. Den norska energimyndigheten NVE beräknar 1,5 miljoner elbilar på norska vägar till 2030. Även om det totalt sett endast utgör tre procent av Norges strömförbrukning så får utmaningen inte undervärderas, tycker Øyvind Leistad. Strategier, investeringar och infrastrukturer tar tid.

Lösningen
Enovas slutsats är att elnäten måste göras mer flexibla så kundernas förbrukning kan bli en konkret resurs. Det har man sagt länge, påpekar Øyvind Leistad, men nu har tekniken, inklusive energilagring, hunnit i fatt de teoretiska modellerna.

– Det sker nu en mycket snabb innovation runt digitalisering, automation och styrningstekniker. Det handlar delvis om en helt ny it-generation som framöver kan fulldigitalisera elnäten på helt nya sätt, säger Øyvind Leistad.

Elnätens Spotify
– Tekniken öppnar också för en ny generation aggregatorer som kan samla ihop och styra elkundens småkonsumtion i hushållningar och småföretag. Med bättre elmätare, fler sensorer och en mätinfrastruktur som kan hantera stora datamängder uppstår helt nya möjligheter till att ta vara på små värden. Musikbranschen har gått från att sälja hela album till enstaka låtar, och någonstans ditåt är även energimarknaden på väg, säger Øyvind Leistad.

’See you later, aggregator’
– Det är också essensen i aggregatorernas roll: att man kan aggregera så många små marginaler till större tal så det blir intressant för en reguljär elmarknad. Många kunders laster kan tillsammans agera aktivt och erbjudas systemtjänster, om en aggregator styra kundernas konsumtion via styrsignaler eller indirekt via prissignaler, säger Øyvind Leistad.

Enova tror därför att aggregatorrollen framöver kommer att bli mycket viktig att utveckla. Det finns redan aktörer som ser potentialen, och Øyvind Leistads stalltips inför kommande elbilsrace är därför att hålla ett skarpt öga på teknologiutvecklingen.

– Vi tror det blir väsentligt för den långsiktiga elnätskvaliteten att energisektorn hittar nya digitala metoder för efterfrågeflexibilitet, så vi slipper bygga ny produktion och nya linjer när elbilarna kör in för fullt, säger Øyvind Leistad.

 

 

Enovas marknadsutvecklingsrapport för 2017 finns här: https://www.enova.no/om-enova/om-organisasjonen/publikasjoner/rapport-markedsutviklingen-2017/

 

”Nettet overbelastes, lamper blinker og sikringer ryker: Elbilen pekes ut som syndebukk.” Artikel i Teknisk Ukeblad:
https://www.tu.no/artikler/nettet-overbelastes-lamper-blinker-og-sikringer-ryker-elbilen-pekes-ut-som-syndebukk/408789

 

7 Kommentarer
Morten Valestrand
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Per Ribbing skriver:

    Japp! Digitalisering, ny teknik, IT-lösningar som den äldre generationen ingenjörer inte ens kunde drömma om. Med andra ord: Precis som teknisk utveckling alltid har sett ut. Spotify var otänkbart när jag var teknolog. Nu har alla teknologer det i sin Smartphone. Och imorgon har vi ett “Blocket för kW”.
    Självklart löser vi ingenjörer problem med effektbrist i elnäten. Med nytt tänkande, nya lösningar, ibland med ny teknik (inte alltid). Ofta räcker det att tänka nytt. Här är inte alltid alla ingenjörer i den äldre generationen en tillgång. Se bara diskussionen om att sluta köpa kolkraft. INGEN vill ju köra sin elbil på kolkraft. Sedan 1/1 1996 har vi kunnat välja ren el från Solens (ur ett mänskligt perspektiv) oändliga energikälla.
    Själv köpte jag min första elbil 1997.
    Då var jag 35 år. Då gick elbilarna 5-6 mil på en laddning. Nu: 20-50 mil. SÅ ser teknisk utveckling ut.

    1. Leif Tollen skriver:

      All el på marginalen är kolkraft i systemet. Luras inte med att köpa grön el. Det gynnar bara elsäljarna. Det ökar dennes vinst snarare än investeras i något som vi inte har brist på i Sverige. Också tveksam till att det kommer att bli någon Spotify på elmarknaden så länge som dagens handel på nordpool råder. Där sätts ju timpriserna och hur kan man tänka sej att någon vill underskrida dom.

      1. Per Ribbing skriver:

        Leif Tollén. Du vet att du kan välja vilken el du köper. Du vet att det går att välja ursprungsmärkt el.
        Du kan inte välja vilken el dina grannar köper. Ditt elval är ditt ansvar. Ingen annans.
        Du får den el du köper. Ju fler som köper grön el – desto smutsigare el får de som inte köper Grön el. Det är deras ansvar. Inte ditt. Du ansvarar för ditt elval Leif.
        Sluta förvilla nu!

    2. mats persson skriver:

      kolkraft är ju inget annat än lagrad solel.
      så ur den aspekten borde kolkraft inte vara något problem för dig då.
      sedan faller du åter in orimligheten att du kan köra din bil på solel. givetvis kan du installera solceller på ditt garagetak och sedan låta ladda bilen då dessa ger någon effekt.
      sommartid på dagen kan det ju funka. Vintertid i sverige så hoppas jag du har en cykel i reserv så du kan cykla till jobbet.

      1/1 1996 så utgjorde andelen solel i den global primärenergimixen ca <<0,01%
      idag utgör den ca 0,2%..år 2040 kanske 2%..
      så du kan glömma att världens samlade fordonsflotta kan drivas av solel i allafall..

      1. Per Ribbing skriver:

        Mats: Vad vill du säga med din kommentar att kolkraft är lagrad solel?
        Förutom att det är ett direkt felaktigt påstående, menar jag? Vad vill du tillföra debatten med den kommentaren?

        Sen ser jag att du har fattat att solceller + batterier är en (1) av många möjliga lösningar. Bra – men du måste ha läst att jag föreslår fyra ben för stabilitet:
        – Batterier
        – Biogas
        – Bränsleceller
        – Biobränsle (vid behov)
        Sen har jag aldrig påstått att jag laddar min elbil med solel. Jag laddar med Bra Miljöval El. Det vet du är skillnad. Eller hur?

        1. mats persson skriver:

          Att kolkraft är lagrad solel är ju uppenbart om man förstår vad biomassa är uppbyggd av och sedan vad kol har för ursprung.. om det inte vore solen som genom fotosyntesen omvandlat koldioxid och vatten till kolföreningar som sedan lagrats ,vilken energikälla har då omvandlat koldioxid och vatten till kolföreningar?

          Du räknar sedan upp 4 ben som framtidens energisystem skall baseras på. du glömmer redovisa kostnaden för de Kwh el som har lagrats i batterier eller omvandlats till kemisk energi.
          men om du är beredd att köpa el från ett system som är baserat på solceller+ batterier och att detta system klarar att leverera när du behöver det så är det upp till dig att betala för det.
          den elen blir i allafall mycket dyrare än om jag väljer att köpa min el från kärnkraft+ vattenkraft vilket idag utgör den elmix jag nog får. Har i och för sig valt 100%kärnkraft men bryr mig egentligen inte om vilken el som kommer in i mina uttag.

          Inser ju att det är vattenkraften som reglerar behovet dag/natt och ser till att frekvensen upprätthålls vid varje givet ögonblick i det svenska elnätet. kärnkraft+ lite biobaserad kraftvärme utgör baskraften och sedan reglerar vattenkraften upp till den effekt som krävs vid varje givet ögonblick.. sedan tillkommer en störning som heter vindkraft som tillför effekt lite då och då. dock sällan när behovet är som störst..

          1. Per Ribbing skriver:

            Mats Persson skriver: “Att kolkraft är lagrad solel är ju uppenbart…”
            1. Kolkraft är lagrad solenergi. Inte solel.

            Mats Persson skriver: “Du räknar sedan upp 4 ben som framtidens energisystem skall baseras på. du glömmer redovisa kostnaden för de Kwh el…”
            2 a) Inte ‘skall’. Kan. Marknaden väljer den/de mest kostnadseffektiva lösningen/lösningarna. Det finns många flera lösningar. Mina 4 ben är mina förslag baserat på mina > 20 års erfarenhet inom energibranschen.
            Biogas, Batterier, Bränsleceller och Biobränsle vid behov. Som Karlshamnsverket. 3 ggr 340 MW reglerbar effekt av förnybar elproduktion. Vid behov. Det kan röra sig som mest om några timmar per år.
            2b) kWh – kilo Watt hour – kWh
            2c) Nej, jag glömmer inte att redovisa. Min artikel förklarar ATT det går att välja vilken el man vill ha i sina kontakter. Olika el kostar olika mycket. Hur mycket folk är beredda att betala för att få solel 24 timmar om dygnet vet jag inte. Det blir dyrt om ALLA vill ha solel 24/7. Så det kommer folk INTE att välja. Idag kostar det inget extra. Hur mycket mer är du beredd att betala för att få kärnkraft 24 timmar om dygnet? Bra Miljöval El är 100 % solenergi. Vattenkraft är solenergi. Vindkraft är solenergi. Vågkraft är solenergi. Solel är solenergi. Strömkraft är solenergi.

            Det nya paradigmet på elmarknaden är vad min artikel förklarar. Den berör inte kostnaden. Den visar att det är möjligt att skilja Grön el från Ful-el, solel från kolel. Det är vad min artikel förklarar.

            Mats Persson skriver: “Inser ju att det är vattenkraften som…”
            3. Ja, just det. Tack vare vår reglerbara vattenkraft och den stora energivolym som ligger i dammarna KAN vi, har vi guldläge att, bygga ut mycket mer intermittent kraft. Se Vattenfalls studie:
            “Flexibility and regulation capability of hydropower systems to balance large amounts of wind power: Influence of plant properties and hydrological conditions.” av Lönnberg & Bladh, 2014.
            Den visar att – redan idag – utan nyinvesteringar i reglerkapacitet eller andra reglerlösningar i elnätet så kan den existerande svenska vattenkraften hantera ungefär dubbelt så mycket installerad vindkraft som idag: 11 GW jämfört med dagens dryga 6 GW.
            Jag föreslår att du studerar den studien Mats. Och att du läser min artikel igen. Noga.