”Våga ta beslut som stödjer elektrifieringen”

”Våga ta beslut som stödjer elektrifieringen”

Otydlig politik skapar oavklarade målkonflikter och minskad elproduktion. Våga ta beslut som stödjer elektrifieringen, uppmanar Jonas Bengtsson, vd för Vattenregleringsföretagen. – På många ställen måste kraftsystemet och klimatmålen väga tyngst medan stora miljöförbättringar kan nås på andra ställen.

Det är svårt att ”lagändra” sig ur den allt mer trängda situationen kring vattenkraftens miljöprövningar inom den nu beslutade omprövningspausen på ett år, påpekar Jonas Bengtsson, vd på Vattenregleringsföretagen. Det kan behövas lagändringar, men det tar tid att få sådana på plats. Branschen har därför siktat in sig på förordningsändringar. Om man inte vill förlänga pausen finns det ändå en hel del regeringen kan göra, menar han.

– Branschen har lagt fram flera förslag till ändringar i förordningar som regeringen mycket väl kan utföra på betydligt kortare tid än de lagändringar som egentligen skulle behövas, säger Jonas Bengtsson.

Bild: Renovering av Forhu­vud­forsens damm. Foto: Fortum.

Främst en politisk bedömning
Till exempel kan regeringen lägga fast riktvärdet på 1,5 TWh för maximal produktionsförlust i förordningstexten. Nu ligger det på Svenska kraftnäts lott att senast 29 september 2023 beskriva omprövningarnas möjliga konsekvenser ur ett elsystemperspektiv.

Uppgiften är svår och i grunden blir det en politisk avvägning mellan vilka kostnader, risker och alternativa miljöbelastningar samhället skall acceptera, menar Jonas Bengtsson. Regeringen måste därför vara tydlig med att avvägningar måste göras platsspecifikt med hänsyn till både kraftproduktion och naturvärden.

Kraft och miljö kan samverka
Man kommer inte undan att hänsynen till kraftsystemet och klimatmålen ibland måste få dominera, påpekar Bengtsson. På vissa platser måste man låta samhällets behov av energilagring, flexibilitet och effekt från vattenkraften väga tyngst medan man på andra platser gör åtgärder till förmån för den lokala naturmiljön.

– Det blir faktiskt väldigt mycket miljöförbättringar inom det riktvärde och den finansiering som är satt, men det tappas ofta bort, säger Jonas Bengtsson. Inom ramen för max 1,5 TWh produktionsförlust och via Vattenkraftens Miljöfond kommer stora lokala miljöförbättringar att nås.

Jonas Bengtsson

Regeringen måste styra
Vad man däremot har kunnat se från Vattenmyndigheter och länsstyrelser är ett ”maximalistiskt tillvägagångssätt”, menar Jonas Bengtsson. Med nuvarande lagstiftning och underliggande regelverk i ryggen anser de sig kunna kräva miljöåtgärder som kommer att överstiga 1,5 TWh i produktionsförlust och påverka reglerförmågan betydligt.

Regeringen behöver istället styra så att myndigheterna prioriterar de mest verkningsfulla miljöåtgärderna inom ramen för riktvärdet, påpekar Jonas Bengtsson. Enligt vattenförvaltningsförordningen ska den typen åtgärder utföras utan orimliga kostnader.

Återkommande pauser hotar
Vattenkraftens miljöprövningar har nu nått halvtid i den ettåriga paus som regeringen införde i februari 2023. Under ett seminarium i våras i riksdagen lyfte LRF och Energiföretagen fram hur EU:s vattendirektiv påverkar svensk elproduktion och livsmedelsstrategi, bland annat i förhållande till de legala frågeställningarna.

”Får vi inte ett bättre regelverk på plats så kommer miljöomprövningen att behöva pausas igen längre fram,” sa Johan Bladh, vattenkraftansvarig på Energiföretagen. ”Hade vi inte fått den här pausen så hade processen pausat sig själv. Jag tror inte att vi ens tar oss genom vattenkraftens miljöomprövningar om det inte blir smidigare framöver.”

EU-rättens paradox
En växande utmaning är att den svenska förvaltningstraditionen som under flera hundra år har fungerat utmärkt som bland annat en garant för demokrati och mot ministerstyre, idag krockar med EU-rätten. EU-rätten lämnar ett utrymme för nationell politisk avvägning mellan olika samhällsintressen. Det systemet räcker inte till i Sverige, där myndigheterna är självständiga och domstolarna dömer efter lagen.

– Det innebär att uttalanden från riksdagen och formuleringar i regeringsbeslut om vattenkraftens betydelse inte får den styrande verkan som man kanske tror att de har. Med tanke på både kraftsystemets och klimatmålens ökande behov är det en paradox som politiken visar sig ha mycket svårt att svara upp mot, säger Jonas Bengtsson.

Använd EU:s verktyg
Regeringen kan emellertid skärpa kravet på att använda EU-rättens verktyg när Vattenmyndigheterna (länsstyrelserna) ska väga mellan olika samhällsintressen, menar Jonas Bengtsson. I praktiken betyder det att peka ut fler KMV. Kraftigt Modifierade Vatten (KMV) är en särskild kategori ytvattenförekomster i EU:s vattendirektiv som tillåts vara fysisk förändrade för att det fyller en samhällsviktig funktion.

Svagt och svårgenomträngligt
Dagens vattenkraftpolitik vill både ha en vattenförvaltning med omfattande miljöåtgärder och samtidigt ändra förutsättningarna så mycket att elproducenterna både kan lagra och tappa vatten så elektrifieringen kan gynnas. Det går sådär, menar Jonas Bengtsson.

– Resultatet har genom årens lopp blivit en närmast ogenomtränglig svensk implementering av EU:s vattendirektiv, och legalt sett svaga politiska uttalanden om vattenkraftens nyttor. Nu står vi inför avgöranden i domstol, samtidigt som klimat- och säkerhetsläget försämrats, säger Jonas Bengtsson.

Oavklarad förståelse
Utan en storskalig och mångfaldig vattenkraft får Sverige stora kostnader och tekniska problem med både energi- och klimatpolitiska mål. Till Second Opinion har både Fortum och Vattenregleringsföretagen tidigare visat att vattenkraft kan bli en bristvara, egentligen ett häpnadsväckande scenario med tanke på det stora och ökande behovet för både energi till elektrifieringen och effekt till reglering, tycker Jonas Bengtsson.

Nu medför alla oavklarade intressemotsättningar att produktionsbortfallet framöver riskerar att bli större än nödvändigt. Det ger högre kostnader och större tapp av vattenkraftens nyttor i Sverige än i andra jämförbara länder.

Den politiska viljan
– Politiker måste våga ta ställning och göra de avvägningar som krävs. Det går inte alltid att uppfylla alla mål samtidigt, säger Jonas Bengtsson. Om den politiska viljan är att göra en avvägning mellan olika samhällsmål så måste man också se till att myndighetsapparaten levererar på det.

– Vi skulle gärna se tydligare ställningstaganden från politikerna, att de är beredda att utveckla vattenkraften, inte begränsa den, säger Jonas Bengtsson.

 

* * *

 

Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar
– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet