Vindkraften tampas med stora lönsamhetsproblem också i Finland. Trots det offentliggjorde OX2 två större vindkraftsprojekt i landet i fjol. Beställare av projekten visade sig vara Amazon. Men varför ger sig bolaget in i en förmodad förlustaffär?

Alla lär känna till Amazon, ett jättelikt teknik- och handelsföretag som dominerar e-handel, molntjänster och digital infrastruktur. Storleken visas av att bolaget 2025 omsatte 7 600 miljarder kronor, fem gånger mer än Sveriges statsbudget.

I Finland har Amazon närvaro framför allt via sina molntjänster (AWS), som anlitas av både myndigheter och företag, men veterligen sker beräkningarna i molnet inte på servrar i Finland, utan utomlands. Amazon har heller ingen fysisk butik i Finland, och alla beställningar går via utländska Amazonsajter.

Så varför har Amazon gjort sin affär?

Det handlar om fem vindkraftsparker, där upplägget är att Amazon under 2025 ingick så kallade PPA-avtal, det vill säga långsiktiga avtal om köp av el till ett i förväg bestämt pris, med OX2, som numera ägs av riskkapitalbolaget EQT.

De fem vindkraftsparkerna byggs som det mesta av vindkraften i västra Finland, i Österbottens norra och södra delar. Totalt handlar det om 114 vindmöllor med sammanlagd installerad kapacitet 772 megawatt. All denna nya vindkraft kopplas till elnätet via arrangemang av Fingrid.

Enligt OX2:s landschef Veli-Pekka Alkula i Helsingin Sanomat genomförs de nya parkerna med projektfinansiering, vilket innebär att säkerheten för lånen utgörs av parkernas framtida kassaflöde. Några garantier från moderbolaget har inte behövts.

Alkula nämner att den fysiska elen från vindkraften kommer att säljas på den finländska marknaden och därmed ”bidra till att pressa våra priser och stärka energisjälvförsörjningen”.

Kan detta bli en lönsam elaffär för Amazon? Det är välkänt att den finländska vindkraftsbranschen i dag har stora lönsamhetsproblem efter den mycket snabba utbyggnad som skedde under 2020-talets första år. Inga andra investeringsbeslut i ny vindkraft togs i Finland i fjol.

Ett exempel på hur hårt kannibaliseringseffekten slår mot den finländska vindkraften visar statistiken från december i fjol. Som grafen här nedanför – hämtad från de finländska energiföretagens branschorganisation – visar korrelerade elpriset i Finland mycket starkt med vindkraftsproduktionen. Så fort vinden tilltog, sjönk elpriset. När vinden inte levererade el, sköt elpriset i höjden.

Vindkraftsproduktionen och börspriset på el i Finland i december 2025 (medelpris per dygn). Tuulivoima = vindkraft, sähkön hinta = elpriset.

I intervjun i Helsingin Sanomat ger OX2-chefen Veli-Pekka Alkula förklaringen. Amazon avser att ”utnyttja avtalet i sitt arbete mot koldioxidneutralitet”. Bolaget vill kunna redovisa att det använder utsläppsfri el genom de ursprungsgarantier som bolaget får för vindkraftselen.

Som den här sajtens läsare vet kan certifikaten från elproduktionen säljas och användas fritt. Med certifikat från finländsk vindkraft kan, till exempel, kolkraftsproducerad tysk el säljas till konsumenter som Ökostrom, ”ekologisk el”.

På Second Opinion har ibland en diskussion förts om rimligheten i detta, till exempel här och här. Dels har påtalats avsaknaden av fysisk koppling mellan konsumerad och bokförd el, dels det regelverk som tillåter att certifikaten kan användas under tolv månader framåt, trots att elen som nyttighet har extremt kort hållbarhet (bråkdelar av en sekund).

En annan aspekt handlar om vad den nya vindkraften innebär för det finländska elsystemet. Mer tillförd vindkraftsel sänker rimligtvis det finländska elpriset. Men samtidigt bidrar den till de utmaningar och kostnader som intermittent elproduktion medför i elsystemet.

Branschfolk i Finland uttalar sig mycket försiktigt i denna sak. Second Opinions energianalytiker Mats Nilsson, som väl känner Finland och de aktuella vindkraftsprojekten, konstaterar att projekten blir finansierbara genom den prisrisk som Amazon tar genom sina kontrakt. Att affären skulle ge ett plus i Amazons kassa har han däremot svårt att tro.

Han noterar i en analys just att Amazon hänvisar till sin klimatredovisning.

”Genom att knyta sin elförbrukning till specifika vindkraftsprojekt får bolaget ursprungsgarantier och en tydlig berättelse om hur bolagets globala verksamhet matchas med ny förnybar produktion. Affären verkar snarast vara en strategisk och varumärkesmässig investering.”

”Premien i elavtalet är liten i förhållande till bolagets omsättning. Samtidigt är Amazon inte exponerat för de underliggande systemproblemen i elsystemet, vilket gör affären asymmetrisk: begränsad ekonomisk nedsida för köparen, men reella systemkostnader som bärs av andra.”

”Elsystemet blir inte mer stabilt. Vindkraften producerar fortfarande när det blåser och inte när efterfrågan är som störst, och variationerna måste hanteras av nät, balansmarknader och andra aktörer i systemet. De kostnaderna ligger kvar hos andra aktörer. Ursprungsgarantier löser klimatredovisningen, inte fysiken.”

Att investeringarna skulle gynna elsystemet är tveksamt, säger Mats Nilsson.

”I verkligheten har riskerna snarare omfördelats: från projektägare till systemet, från starka aktörer till svagare, och från synliga elpriser till mer svårfångade kostnader i nät och balans. Det är detta glapp mellan investeringsretorik och systemverklighet som saknas i rapporteringen.”

”Riskerna flyttas nedåt i värdekedjan. Projektägare och kapitalstarka finansiärer är skyddade, medan byggföretag, underleverantörer och regionala aktörer tar smällen när kalkylerna inte håller”, säger Mats Nilsson.