När reaktorer börjar stängas och den väderberoende kraften får mer genomslag på prisbildningen kommer vi att få ett läge där samhället måste acceptera kraftigt varierande priser. Det spår Svensk Energis vice vd Bosse Andersson.

– Det kommer att bli lite av ett chickenrace. För under de perioder då priserna stiger måste politikerna klara att stå upp för marknadens funktion. Det gäller att orka att stå emot debatt och opinion. I ett pressat läge är det annars lätt att samhället blir desperat och vill agera, säger han.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Så sent som i november förra året gick Svensk Energi ut i ett pressmeddelande och berättade om branschens omfattande investeringstakt. 36,5 miljarder kronor bara under 2014 lades på investeringar och löftet om att ha investerat 300 miljarder kronor mellan 2009 och 2018 skulle kunna nås tre år tidigare.

Samtidigt är marknadsläget sådant att det låga elpriset inte lockar till några investeringar i ny produktion såvida man inte kan få ekonomiskt stöd. Det här oroar branschens aktörer men också har exempelvis Svenska kraftnät uttryckt oro för läget.

Så frågan är hur man ska tolka denna motsägelse: massiva investeringar, men egentligen dåligt klimat för investeringar.
– Vi är och har varit en samhällsmotor och kommer säkert fortsätta vara det, men kanske inte lika kraftfullt när det kommer till investeringstakten. Det kommer att bli en lägre växel, säger Bosse Andersson, vice vd för Svensk Energi.

Att investeringarnas utveckling avtar syns inte i statistiken – ännu. Men Bosse Andersson understryker att bakom oss lämnar vi boomen inom vindkraftssektorn och också effektutveckling inom kärnkraften, detta påverkar investeringsnivåerna mer än på marginalen. Men det som kan hålla uppe branschen som samhällsmotor kan bli näten, tror Bosse Andersson.
– Jokern för investeringarna kan bli Svenska kraftnät som står inför omfattande investeringsbehov, det handlar bland annat om den nya stamnätsutbyggnaden från norr till söder, men det är något som kommer att ta tid att få till med tanke på tillståndsfrågan. Sedan är frågan hur nätregleringen faller ut, det är svårt att i dag avgöra. Vi har bytt regleringsmodell flera gånger och den senaste ska ju gynna investeringar i nya nät och i nätutveckling medan äldre nät ges svaga möjligheter till avkastning, säger han.

Så vart den totala investeringstakten tar vägen är inte solklart. Däremot är det tydligt att investeringar i ny produktion är mer eller mindre ointressant om man inte får stöd, menar Bosse Andersson.
– Jag har svårt att se att någon vill investera ens i vindkraft just nu. Elpriset är lågt, 23-25 öre/kWh, och certifikatpriset är också lågt, 15-20 öre/kWh. Se till exempel på Statkraft som har beslutat att stoppa alla sina vindkraftsinvesteringar – med något undantag – i Norden.

Därför ställer sig Bosse Andersson frågande till om man kommer att lyckas med de mål som politiken har satt upp för tillväxten inom elcertifikatsystemet: närmare 30 TWh till 2020. Samtidigt menar han att det är just tillförseln av den väderberoende kraften som har satt marknadens fundament ur spel som grund för investeringsbeslut.

De investeringar som kommer till i ny produktion görs i dag i stort sett endast inom certifikatsystemet.
– Det är uppenbart att om man gynnar produktion med stöd så minskar riskerna för investerarna och lockas till just dessa kraftslag. Men problemet är att på det här sättet görs inga investeringar i produktion som finns tillgänglig alla årets timmar som vi också måste ha för att få balans i systemet. Det håller inte att vi positivt särbehandlar kraft som är mer eller mindre väderberoende, säger han och fortsätter:

– Med tanke på den överkapacitet vi har nu så är det ingen katastrof att det inte investeras just nu, men att vi investerar obalanserat är ett stort problem.

Bosse Andersson ser en möjlighet för att balansera upp den väg elmarknaden är inne på genom att bättre nyttja den befintliga vattenkraften genom att reglera den på ett sätt som ännu bättre svarar upp emot den väderberoende kraften. Men han tror inte att marknaden är riggad för att stimulera den formen av utveckling och det för honom in på framtidens marknadsdesign som ska uppmuntra till nya investeringar.

Han skulle välkomna en idédiskussion kring detta och han snuddar vid en möjlig utveckling.
– Om vi ska fortsätta med en energy-only-marknad så kan lösningar som lagring och flexibilitet bidra, men vi kan inte räkna hem detta ännu eftersom tekniken och lösningarna inte finns framme på det sätt som systemet behöver. Det måste därför investeras även i den planerbara kraften och jag tror att vi kommer att behöva hantera kapacitet på något sätt i en framtida marknadsmodell. Det handlar troligen om att betala för effekt och inte bara energi.

Bosse Andersson tror att vi de närmaste fem åren inte kommer att få se några dramatiska förändringar på elmarknaden. Men efter 2020 när flera reaktorer möjligen ställts av kommer vi få en försmak till hur framtidens elmarknad kommer att se ut om den fortsätter vara riggad på samma sätt som i dag. Vi kommer då att se en marknad med högpris och lågpris som varierar snabbare och mer.

Här ser Bosse Andersson en stor utmaning:
– Politiken behöver hålla sig borta från prisbildningen och ska i stället skapa ramverket. Det kommer att bli lite av ett chickenrace. För under de perioder då priserna stiger måste politikerna klara att stå upp för marknadens funktion. Det gäller att orka att stå emot debatt och opinion. I ett pressat läge är det annars lätt att samhället blir desperat och vill agera, säger han:

– Går det riktigt illa blir vi ett svar på Storbritannien där ny produktion som exempelvis Hinkley Point stöds med 1 krona/kWh, det är helt orimligt.