USA:s presidentval går in i sitt avgörande. Energifrågan är en del av debatten där en aspekt är att USA:s utvinning av naturgas har ökat påtagligt de senaste åren och med det har priset sjunkit drastiskt. Det har bidragit till att USA faktiskt har minskat sina kodioxidutsläpp: minus 8 procent det första kvartalet. Klimatfrågan är dock inte en del av presidentvalsdebatten.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Eva Hunnius Ohlin och Lars Friberg på svenska ambassaden i Washington följer klimat- och energifrågan i USA. De berättar att klimatfrågan är tämligen osynlig i debatten inför det amerikanska presidentvalet, men att energifrågan diskuteras desto mer. 

Fokus är på USA:s möjligheter att bli energioberoende, landets energisäkerhet och hur energiutvecklingen ska kunna ge nya jobb.
– Barack Obama och Mitt Romney är lika i sina målsättningar med energioberoende, energisäkerhet och att energifrågan ska kunna ge nya jobb, men de skiljer sig åt i sin inställning till hur man ska hantera frågorna. Till exempel vill Obama ge federalt stöd till den förnybara energisektorn, medan Romney i stället vill investera federala medel i forskning och utveckling, och låta privata aktörer se till att sektorn utvecklas, säger Eva Hunnius Ohlin.

I skymundan av presidentkandidaternas ointresse för klimatfrågan har faktiskt landets utsläpp av koldioxid sjunkit. Enligt statistik från EIA, Energy Information Administration, har USA under årets första kvartal minskat sina koldioxidutsläpp med 8 procent jämfört med samma period förra året. Nivåerna av utsläpp är de lägsta på två decennier för perioden januari till mars. I ett längre perspektiv ligger utsläppen 9 procent under nivån de var på 2005, men är fortfarande över 1990 års nivå som är det basår som resten av världen använder.

Eva Hunnius Ohlin och Lars Friberg säger att minskningen under årets första kvartal beror på en mild vinter, en svag tillväxt och att gaspriset har sjunkit påtagligt och därmed ersatt en del av kolkraften som används för elproduktion. Det är så kallad skiffergas som USA utvinner och genom ny teknik har man lyckats öka utvinningen mycket de senaste åren. Aktuella siffror för årets första sju månader visar på en ökning med 14 procent jämfört med samma period 2010.
– Det är marknaden som styr priserna och med tanke på de stora mängderna naturgas som utvinns har priserna sjunkit. Man talar om att den här utvinningen av naturgas ska kunna leda till att USA kommer att kunna exportera naturgas i framtiden, det tror jag är väl optimistiskt. Men mer realistiskt är att de i stället för att behöva importera kommer att kunna bli självförsörjande på naturgas och kanske också förse Mexicos behov, säger Lars Friberg analytiker från Tillväxtanalys.

Statistik från EIA visar att sedan 2007 har råvarupriset per tusen kubikfot naturgas sjunkit från 6,25 till 3,95 dollar. Aktuella siffror för årets sju första månader visar på en minskning med 50 procent: från 4,68 till 2,37 dollar. Lars Friberg menar att den förändring som nu sker på den amerikanska energimarknaden är den största på många år och att den påverkar utsläppen av koldioxid.
– Det låga gaspriset har gjort att man eldar naturgas i stället för kol i kraftverken. Andelen el som kommer från kolkrafteldade kraftverk har sedan 2010 tid sjunkit från 45 procent 2010 till knappt 40 procent 2012. Förutom det låga gaspriset har kolkraftverken fått restriktivare krav på sig från USA:s Naturvårdsverk, som kommer att kosta mycket att uppfylla. Det gör att flera kolkraftverk kommer att stängas ner. Enligt prognoser från energidepartementet kommer ungefär en sjättedel av USA:s kolkraftverk att stänga ner till 2020 på grund av dålig ekonomi och de striktare miljökraven. Det är främst äldre, mindre kraftverk som saknar modern rökgasrening, de motsvarar endast 5 procent av generationskapaciteten. Elbolagen satsar i stället på att bygga gasdrivna kraftverk; det går snabbt, är billigt och dessutom är gaspriset lågt, säger Lars Friberg.

Metoden att utvinna skiffergas, så kallad fracking, är omstridd ur miljöperspektiv och det har skapat debatt. Samtidigt utvinns gasen bland annat i områden där arbetsmarknaden är svag och behovet av att skapa sysselsättning är stort. Gasen ger också USA en möjlighet att bli energioberoende. Allt detta gör frågan om naturgasen viktig och samtidigt flerbottnad.

Eva Hunnius Ohlin och Lars Friberg om USA och…
Förnybar energi: 
Tillväxten av vindkraft är stor, den installerade kapaciteten har ökat med 40 procent 2012 jämfört med 2011. Även tillväxten av solenergi är stor. Tillväxten av förnybar energi skiljer sig dock åt beroende på vilken del av landet man talar om. Kalifornien är ett exempel där man kommit långt och har som mål att 23 procent av elanvändningen 2020 ska komma från förnybar energi.

Kärnkraft: 
Regeringen vill främja kärnkraften genom lånegarantier. Men trots det ser investerarna kärnkraften som en svag investering, som tar tid att räkna hem. Det låga gaspriset påverkar det här, liksom att man inte har något pris på utsläpp av koldioxid. Om det skulle kosta att släppa ut koldioxid hade kärnkraften gynnats. Även att säkerhetskraven har blivit hårdare och därmed dyrare efter Fukushima är avgörande för synen på att investera i kärnkraft. Härtill har USA ingen bra lösning för slutförvaringen av kärnavfallet. Energidepartementet har fått betala böter till kärnkraftsbolagen för att frågan inte är löst som utlovat.

Biodrivmedel:
Renewable Fuel Standard (RFS) är en del av en lag som går ut på att man ska öka USA:s energioberoende. Lagens syfte är att en växande andel av biobränslet ska komma från andra generationens biobränslen, cellulosa och alger. Första generationens etanol kommer från majs. Än så länge har inte produktionen av cellulosa och alger levt upp till de delmål som satts. Lagen sätter en gräns på 10 procent etanolinblandning i bensinen vilket medför en produktionsbegränsning. Etanolproducenterna har försökt få till undantag för att öka inblandningen av majsproducerad etanol till 15 procent.