Det är inte bristande investeringsintresse som gör att vindkraftsutbyggnaden i söder stannat av. Det är försvaret som stoppar projekten, menar vindkraftsentreprenören Carl Kuylenstierna. ”Man hade ju önskat att de kunde säga till i ett tidigare skede”, säger han till Second Opinion.
Runtom i media har man kunnat läsa om att beställningarna av vindkraftsturbiner klingat av och att det nu råder motvind för branschen. Det stämmer, men inte av den orsak som på många ställen just nu anförs i debatten, menar vindkraftsentreprenören Carl Kuylenstierna.
Bild: Carl Kuylenstierna har finansiering för ny vindkraft, men försvaret säger nej. Foto: Privat.
– Det är inte så att det är olönsamt att satsa på vindkraft i södra Sverige. Tvärtom är det väldigt lönsamt, säger han till Second Opinion.
Carl Kuylenstierna är entreprenör med flera bolag och han äger Sperlingsholms Gods med stora markarealer i Halland. På Sperlingsholms Gods finns sedan länge egen vattenkraftsproduktion samt nyligen även en större solpark med batterier för lagring och frekvenshandel. Utöver detta upplåts också mark för andra aktörer som har uppfört vind- och solparker.
– Vad som är stor produktion är förstås relativt men vår egen elproduktion är ungefär 25 gigawattimmar om året, förklarar han.
Ambitionen har varit att växa med solenergi, vindkraft och batterier, eftersom det med gällande miljölagstiftning är svårt att utveckla ytterligare vattenkraft.
– Inte minst har jag en potentiell vindpark på cirka 50 megawatt som jag gärna skulle bygga och det är definitivt inte svårt att hitta finansiering till den i och med att det är i elprisområde 4.
Projektet ligger i norra Halmstad kommun vid gränsen till Hylte.
– Halmstad kommun är inte särskilt positivt inställd till vindkraft men den här platsen har kommunen till och med pekat ut som perfekt för ändamålet. Det står befintliga vindkraftverk runt hela den här sajten, förklarar han.
Men, sedan en tid tillbaka är det locket på då försvaret valt att inte godkänna några projekt alls.
– De ger inga argument eller så eftersom det är hemligt. Det är bara ett blankt nej överallt som gäller, förklarar han.
Carl Kuylenstierna förstår mycket väl att rikets säkerhet behöver sättas i främsta rummet, men han hade önskat att man kunnat vara mer transparent redan från början så att han sluppit lägga ner en hel del arbete i onödan.
– Det här känns ju som något som de borde vetat om, och kunnat tala om från början. Elproduktion är också väldigt viktigt för Sveriges säkerhet och södra Sverige brottas med högst priser i landet. Mer vindkraft skulle kunna hjälpa till att sänka dessa, säger han.
I stället skulle han önska att myndigheterna på en gång kunde vara tydliga med var det är okej med vindkraft, så att man slipper kapitalförstörelse i onödan.
– Jag har ändå jobbat en del med detta ett par år nu. Jag tycker att man borde kunna peka ut att här och här kan man bygga vindkraft och här får man inte bygga. Och om det av någon orsak är så att vi inte kan bygga vindkraft över huvud taget i hela södra Sverige av nationella säkerhetsskäl så borde man ju säga det rakt ut, säger han.
Just nu sprids i stället felaktigheter att det inte är någon som vill bygga vindkraft av lönsamhetsskäl, menar han.
– I norra Sverige kanske det är så eftersom priserna blir väldigt låga när det blåser mycket men i södra Sverige är det inte alls så. Här är det lönsamt med vindkraft, säger han.
– I stället brottas man i huvudsak med två problem. Kommuner och försvaret som säger nej.
Har försvaret haft invändningar på de befintliga vindkraftverken i området då?
– Nej, det tror jag inte att man kan göra när du har ett befintligt miljötillstånd. Men vi har också fem äldre 900-kilowatts vindkraftverk där försvaret stoppat möjligheten att byta ut dem mot nya och mer effektiva turbiner, vilket är underligt. Det känns ju inte som att det skulle försämra något för Sveriges försvarsförmåga att effektivisera befintliga verk. Försvaret verkar vara principiellt emot vindkraft.
31 Kommentarer
Christer Daleskog
11 mars, 2026: 3:32 e mVindkraften är nu Sveriges största produktions-APPARAT (inte producent) för elektricitet. Den installerade generatoreffekten är 18000 MW.
Enligt Svenska Kraftnäts statistik är det dock på följande sätt:
Under mer än 650 timmar 2025 levererade vindkraften bara 1000 MW eller mindre, i bland enda ner mot 150 MW. Alltså 5,5% eller mindre av sin fulla kapacitet.
Det är alltså nästan en månad som vindkraften levererade så lite.
Varifrån får vi elen då? Ja, det är vattenkraften som reglerar upp sin produktion. Kvarvarande kärnkraft ligger som bas med sina 7000 MW.
Det betyder att vi i praktiken klarar oss utan vindkraften.
Det är alltså inte bara kommunerna och Försvarsmakten som turligt nog hindrar vindkraften att växa till i södra Sverige. Den är även olönsam. Det har Christian Sandström klart påvisat. Till sist men inte minst, vindkraften diskvalificerar sig själv genom sitt dåliga sätt att fungera (icke fungera) beskrivet ovan.
Det är en gåta att det finns personer som överhuvudtaget tänker sig vindkraft för att elförsörja Sverige.
SvaraLars Rickard Ohlin@Christer Daleskog
12 mars, 2026: 10:33 f mNej, vi klarar oss inte utan vindkraft.
Vattenkraften har i stort sett en effektkapacitet att täcka upp för vindkraften utom de timmar då Sverige importerar el. Framför allt då det inte blåser i SE3+4, där SE4 är vindkraftstätast. Men inte att ersätta de 38TWh vindkraften producerar. Denna vinter tex kör man nog nästan tomt pga lägre vindkraft i norra Norden.
Däremot om man avvecklar 7000MW kärnkraft och ersätter den med vindkraft behövs någonstans mellan 15000MW (optimal off shore till hög kostnad) och 23000MW billigare on shore för att producera lika mycket energi som idag på årsbas.
(Kuylenstierna får bygga 10 ggr fler verk på markerna) och importen av framför allt fossil el ökar periodvis långt över vad befintliga anslutningar klarar av till grannländerna.
Då behövs både Hansa Bridge 1+2 , Kontiskan 2.0 och motsvarande för att hantera detta. Utöver detta behövs utbyggt transmissionsnät SE2/3 och 3/4 (ca 6000MW => 13000MW) för att skyffla GW i båda riktningarna.
Eftersom elpriserna i SE3+4 därför landar på paneuropeiska nivåer och elexporten exploderar kan SVK håva in betydligt mer kapacitetsavgifter än idag och låta 25% till att bygga bort flaskhalsarna i DE så ännu mer kan exporteras. Det är klart att bönräknarna å SVK gillar större siffror…
Alternativet att bygga redundans med energilagring bygger på outvecklad teknik som har långt kvar till mognad och därmed är mycket kostsam. Det är mycket mera attraktivt att förlita sig på skandinavisk vattenkraft eller stabil planerbar elproduktion om man är en energiträngd europe…speciellt om de betalar för kablarna….
Att EU är för elhandel och vindkraft och en gemensam marknad (priser jämnar ut sig genom att begränsningar investeras bort ) beror på att de hänger ihop.
Man kan inte säga Sverigepriser och vindkraft for the future i samma mening….
SvaraKlas Roudén@Christer Daleskog
12 mars, 2026: 2:39 e mBevisligen är det som du skriver Christer, hittills har vi, även nyligen, klarat effektbalansen i situationer med nästan obefintlig vindkraftproduktion.
Men för vår energibalans sett över året klarar vi oss idag inte alls utan vindkraften, när vi nu med tidigare helgalen energipolitik avvecklat ca 4000 MW kärnkraft med årsproduktionen ca 30 TWh och ersatt den med din nämnda effektkapacitet i vindkraft, vilken 2025 dock producerade 38.7 TWh.
Vi har helt enkelt gjort oss beroende av vindkraftens ej planerbara elproduktion; att det blåser när det måste, när inte vatten- och kärnkraften samt möjlig elimport räcker till för effektbalansen.
Och med dagens totala vattenmagasin kring 30 %, årsrevision för Forsmark 3 på g och ännu några veckor kvar till vändningen i magasinsläget, så kan vi ju bara hoppas på vårvindar friska.
Ett torrår kan stunda för vattenkraften, och vår tidigare säkring mot sådant är ju mycket kraftigt reducerad genom vår halvering av antalet kärnkraftsblock. Må det alltså blåsa på bra framöver!
SvaraClaes Sjödahl@Christer Daleskog
19 mars, 2026: 3:05 e mNär man läser ditt inlägg Christer undrar man om du läst artikeln. Vindkraftens betydelse är större än de flesta tror. Var hade nivåerna i våra vattenmagasin varit om inte vindkraften funnits. Vår elräkningar hade varit betydligt högre om vindkraften inte fanns i Sverige. Ett år som detta hade varit katastrof utan vindkraften.
Det är en gåta att det finns personer som överhuvudtaget tänker sig ett Sverige utan vindkraft de närmaste 20 åren.
SvaraClaes Sjödahl
10 mars, 2026: 11:17 f mAtt försvaret prioriterar bort lokal elproduktion är ju oroväckande. Är det en centralistisk produktion som ska rädda oss i krig? Det verkar inte vara riktigt genomtänkt. Sverige med stora avstånd behöver en mer lokal produktion både i fredstid och speciellt när det blir krig. Att befolkningen ska bli lidande oavsett tillstånd i världen. En centralistisk produktion kommer vara mer sårbar. Både energikällan och ledningarna. I krigstid kräver det stora resurser att bevaka och laga. Det är bara att åka till Ukraina och studera vilka måltavlor som prioriteras. Som medborgare blir man orolig över att bli bortprioriterad både i freds- och i krigstid. Jag kräver en förklaring hur man tänker!!!
SvaraLars Rickard Ohlin@Claes Sjödahl
12 mars, 2026: 10:52 f mDet är elnäten som skjuts bort i krig. I Ukraina har Ryssland inriktat sig på kraft värme också eftersom det leder till minskad fjärrvärme i viktiga städer. Så våra kraftvärmeverk och stamnätet, samt varenda ställverk tillräckligt långt från kärnkraftverken kommer ligga illa på det.
Alltså allt som är "förnybart" och deccentraliserat.
Vindkraften som alla kraftverk faller dessutom när yttre nät går ner och kan inte ensamt stabilisera nätet då den saknar svängmassa.
Det går såklart att lösa men kostar. Och där är vi inte ännu.
SvaraLars-Göran Johansson
10 mars, 2026: 7:38 f mGår det att få någon ny elproduktion, vindkraft eller något annat, lönsam i norra Sverige? Absolut inte. Intäkterna för ett kraftverk är spotpriset där kraftverket är geografiskt beläget.
2025 var snittet på spotpriset i SE1-2 18 öre/kWh. (PPA är ett alternativ men vilken köpare vill teckna högre PPA än spotpriset?)
I SE4 går det däremot sannolikt. Här skulle intäkterna i snitt legat på 67 öre/kWh under 2025.
Ett konkret exempel på vindkraft som går med vinst är, men då får jag gå ytterligare lite söderut, danska Vattenfalls Kriegers flak som gått med vinst sedan det togs i drift 2021.
Men det ligger som sagt var i DK2 där snittpriset under 2025 låg på ca 90 öre/kWh.
Däremot så har svenska Vattenfall stoppat sin motsvarande del av Kriegers flak eftersom de svenska förutsättningarna är annorlunda, läs sämre.
Nu har spotpriserna stigit ganska rejält under 2026 så om det består så kommer även förutsättningarna att ändras.
Men det är inte bara låga intäkter som ställer till det för ny vindkraft i Sverige. Utan i ännu högre grad den svenska militärens inställning och makt. Så som också artikeln nämner så säger vår svenska militär i princip nej till all ny svensk vindkraft. Och alltid utan närmare motivering. Varefter också regeringen (energiministern) säger nej.
Så är det inte i våra grannländer! Där samarbetar man och kommer i regel fram till någon form av pragmatisk lösning.
Ytterligare en sak som gör att Sverige avviker negativt är att i våra grannländer så tjänar kommunerna på ett eller annat sätt pengar på att ny vindkraft etableras i deras kommun. Men inte så i Sverige. Möjligen är något på gång men det har verkligen dragits i långbänk. Och verkar ligga på en lägre nivå än motsvarande i våra grannländer.
Detta kan jämföras med vår regerings inställning till ny kärnkraft som man tänker subventionera med en föreslagen CfD på 80 öre/kWh. Och garantera investeringskostnaden under byggtiden.
SvaraSå vad man än tycker om vindkraft så har vår regering knappast någon teknikneutral policy. I stället så väljer man att låta ideologi trumfa den fria marknaden.
Lars Rickard Ohlin@Lars-Göran Johansson
10 mars, 2026: 2:15 e mOm man betänker kostnaderna för storskalig energilagring i förhållande till de omfattande utbyggnader av land/havsbaserad vindkraft som behövs om man jämför kärnkraft med CfD på 80 öre/kWh och de kontrakt som erbjuds i DK/DE mm för havsvindkraft är nog inte ett visst mått av kärnkraft så oattraktivt om de klarar 80 öre/kWh. Ialla fall inte som basproduktion.
Att inte Vattenfall bygger Kriegers Flak är rent ekonomiskt. 600MW vindkraft anslutet i SE4 skulle få stor prispåverkan och exportledningaena är i det närmaste redan fulla. Det krävs mer än att staten bekostar de 30% av investeringen som utgör landanslutningen. Samma gäller egentligen i SE3 och projekten på västkusten. Exempelvis krävs ökad förbrukning eller ökad export.
Det står vindkraftsbolag fritt att erbjuda högre bygdepenning för att etablera sig. Fastighetskatten är inte den avgörande faktorn. Det handlar ca 1 MSEK/100MW.
Det som avgör är att i det redan vindkrafttätaste elprisområdet 4 är det inte mer vindkraft som löser tillgången till energi mest effektivt och kommunerna avslår pga negativa effekter för lokalsamhället., inte minst värdering på många bostäder. Här borde vindkraftsbolagen självmant öka ersättningarna för intrånget så hade opinionen snabbt vänt.
SvaraKjell Eriksson
9 mars, 2026: 9:46 f mDet är ju mycket intressant om det med område 4:s elpriser är lönsamt att bygga vindkraft.
SvaraDe genomgångar som presenterats av bl a Christian Steinbeck visar ju generellt för vindkraft som närmast på Ebberöds bank. Till det skall förstås också läggas de systemtjänster som måste till för att inte elnäten skall knäa.Vindkraft utgör ju en ren belastning i detta avseende.
Att inga av de vindkraftverk som gåtts igenom ekonomiskt skulle ligga i område 4 är osannolikt. Jag är mot bakgrund av detta mycket intresserad av att höra varför vindkraftverk i söder är lönsamma. Det jag ändå kan tänka mig och det som också antyds i artikeln är att även vid goda vindförhållanden och därmed mycken vindproduktion så är priset tillräckligt högt för en lönsam ekonomi.
Magnus B@Kjell Eriksson
10 mars, 2026: 6:02 f m"Det jag ändå kan tänka mig och det som också antyds i artikeln är att även vid goda vindförhållanden och därmed mycken vindproduktion så är priset tillräckligt högt för en lönsam ekonomi."
Enligt min uppfattning är det vid goda vindförhållanden snarare låga priser som gäller, d.v.s. ingen lönsamhet.
Och något som det aldrig går att ignorera (utom för MP då…) är att fler vindkraftverk inte leder till högre och stadig elproduktion för att tillgodose konsumenternas efterfrågan vid varje tillfälle.
Ej heller att förglömma den kapitalförstöring som vindkraftverk orsakar för boende i dess närhet (fastighetspriser sjunker, banker ger inga lån etc.). Det är enorma områden som behövs för en opålitlig elproduktion.
SvaraClaes Sjödahl@Magnus B
10 mars, 2026: 12:11 e mHär har vi en entreprenör som tjänar pengar på vindkraft. Han bidrar med el till ett område som har grava underskott. Han har investerat i batterier för att kunna bidra till en stabilisering av nätet. Med hjälp av batterierna kan han själv styra sin produktion. Vindkraften får ofta kritik för att inte kunna stabilisera nätet. Om inte vindkraften kan tillfredsställa konsumenten vid varje enskilt tillfälle så får väl konsumenten ordna det på egen hand. Det finns elbilar och batterier och de blir billigare och bättre för varje dag som går. Det är svårt att tillfredsställa någon som redan bestämt sig på förhand hur världen ser ut och bara ser till sina egna intressen.
Vad gäller kapitalförstörelse så ska det dras ledningsgator, 110 meter breda, genom hela Sverige för att försörja den södra delen av landet. Vad säger du till de markägare som får sin mark konfiskerad och till dem som måste höra på knastrande ledningar intill sina tomter bara för att sörlänningar inte vill producera el inom synhåll. Snygga raka kalhyggen genom hela Sverige. Här är det få som har något att säga till om. Inte ens om marken skulle bli värdelös.
SvaraMagnus B@Claes Sjödahl
10 mars, 2026: 2:14 e mHur är det nu MP brukar resonera….. "Det blåser alltid någonstans." och "Blåser det inte tillräckligt, eller inte alls, kan vi alltid bygga mer vindkraftverk för att öka elproduktionen". Ridå.
Kraftledningsgator… att vindkraftverk skulle behöva kraftledningsgator (precis som från riktiga elproducerande anläggningar), anläggningsvägar för byggandet och som sedan utnyttjas för underhåll/reparationer eller också enorma betongklumpar i marken för att de allt högre (men icke driftsäkra) vindkraftverken inte ska tippa över är naturligtvis bara "jordnötter" för de troende.
Lägg sedan till att dessa maskiner med säkerhet är över hundra meter höga (med propellrarna ännu högre) och därför syns på enorma avstånd tycks vara helt ok. Kraftledningar har inte samma höjd över markytan och då heller ej samma synlighet på avstånd.
Knaster…det är sällan detta ljud från kraftledningarna stör de boende, och det uppstår vid speciella förhållanden. Däremot att störas av ljud och ultraljud från vindkraftverk samt de svepande skuggor som uppstår när propellrarna snurrar är ett reellt hälsoproblem. Jag antar dessutom att även kraftledningarna från vindkraftverken knastrar, om du nu anser att det ljudet är ett problem, eller hur?
Ditt "resonemang" haltar en hel del.
SvaraClaes Sjödahl@Magnus B
10 mars, 2026: 10:06 e mJag bryr mig inte så mycket om vad MP säger. Håller mest till på högerkanten.
På landet i Dalarna har vi två vindkraftparker i närheten. Där grävde man ner ledningarna. Jag har aldrig störts av verken. Det låter mer om husknuten när det blåser än de närliggande kraftverken.
Kraftledningsgator som ska dras från norr till söder är kanske inte så höga men desto längre. Om du tycker att andra ska stå ut med dessa luftlednigsdragningar för att du ska få några kWh vindkraftsel från Norrland i uttaget så kan väl du stå ut med några snurror i horisonten på hemmaplan?
SvaraSedan tycker jag att de som bidrar till att stå ut med elproduktion och transport av el ska bli kompenserade av dem som inte bidrar. Det är väl en bra deal?
Klas Roudén@Magnus B
12 mars, 2026: 3:45 e mDet där ibland knastrande ljudet från ledningar för 400 kV eller högre spänning benämns korona och är en partiell urladdning från ledarytan till luften.
Och uppträder vid ojämnheter på denna; i synnerhet vid stark rimfrostbildning, då koronan kan vara påtaglig både rörande energiförluster, ljud mm. Ibland kan då t o m en ljusblå aura skönjas kring ledarytan. Dimma och regn ger också korona, men i mycket mindre omfattning.
Vid värsta väderförhållanden ovan kan koronafenomenet även märkas på 220 kV ledningar.
Ljudknastret, när det uppträder, blir märkbart och ev störande först vid vistelse (mycket) nära aktuell ledning och uppskattningsvis bor mycket få så.
Anslutningsledningar för vindkraftsparker är väl oftast för högst 130 kV. Och då är korona-fenomenet i stort sett försumbart.
Om ett fåtal sådana ledningar för 400 kV finns, så är de väl mycket korta.
Sammanfattningsvis bör därför ljudpåverkan från "vindkraftsledningar" vara ganska försumbar.
SvaraMagnus B@Klas Roudén
17 mars, 2026: 4:15 f mDu menar att vindkraftsel från t.ex. norra Sverige överförs i speciella och separata knasterfria vindkraftshögspänningsledningar till södra Sverige?
SvaraFör övrigt var det Claes Sjödahl som startade denna knasterdiskussion eftersom han ansåg sörlänningar inte vill ha närproducerad el…
Klas Roudén@Magnus B
17 mars, 2026: 10:58 f mBra också med lite humor, som jag uppfattar din första mening.
Lite knastertorr fakta: Koronan ökar med nätspänningen, som ju minskar med ökande överföring.
Koronan (med ljudknaster och energiförluster) på gamla befintliga ledningar har förstås inget som helst att göra med källan för elproduktionen.
Men när jag själv tidigare var ansvarig för systemdriften i Svk:s centrala kontrollrum, och då fanns nästan ingen vindkraft i Norrland, så hände det att vi nattetid och under helger kopplade från vissa långa 400 kV ledningar med höga koronaförluster, vilka vi kunde beräkna.
SvaraSom mest på en viss 25 mil lång ledning kunde koronaförlusterna vara upp till 1 MW/mil ledning. Orsaken var då mycket stark rimfrost på linorna.
Ett villkor för frånkopplingen var förstås mycket låg total överföring i nätsnitten.
Och då kan besparingen i uteblivna koronaförluster vara avsevärt mindre än totala ökningen i strömvärmeförluster (de resistiva) p g a frånkopplingen. I ett starkt maskat nät kan då dessa förluster , vid mycket låg totallast, t o m ibland minska.
Magnus B@Klas Roudén
18 mars, 2026: 9:08 f mJa var lite "ironiskt" skrivet.
Tack för dina utförligare förklaringar.
Men debatten om knaster eller inte från "vindkraftsel" går lite i den riktningen när vissa företag anser (ansåg) sig kunna leverera "kärnkraftsfri" el till sina kunder. Dessa företag kan nu ha försvunnit från marknaden.
SvaraClaes Sjödahl@Klas Roudén
19 mars, 2026: 12:58 e mJa, man kan tycka att ljud är försumbara i vissa sammanhang men inte i andra. Det var det som var frågan. Vi har 12 000 km 400 kV ledningar i Sverige och 300 km ska byggas till., Svenskt Näringsliv säger att det behövs ytterligare 6 000 km. Jag störs varken av elledningar eller våra intilliggande vindkraftsparker. Men att sörlänningar bara kan tycka att andra ska stå ut med ljud som de själva inte vill ha är hyckleri. Om man vill ha el så får man vara med och offra sig lite för den goda saken. Annars kan sörlänningar vänja sig vid höga elräkningar.
SvaraKlas Roudén@Claes Sjödahl
21 mars, 2026: 8:52 e m"Ja, man kan tycka att ljud är försumbara i vissa sammanhang men inte i andra. Det var det som var frågan."
Varför kommenterar du mig i denna pseudodebatt?
Jag har inte sagt ett knyst om ev ljudstörningar från själva vindkraftverken, bedömt att sådana är försumbara från anslutningsledningar från dessa samt lämnat lite fakta om temporär korona med energiförluster och ljudknaster från befintliga 400 kV ledningar vintertid.
Sådana ledningar för den norrländska vattenkraften var på 1950-60 talet en förutsättning för uppbyggnaden av dagens Sverige.
Och samma 400 kV ledningar används nu också för överföring säderut av vindkraftsenergi i norr. Den storskaliga utbyggnaden av sistnämnda finns ju olika åsikter om.
Men efter avvecklingen av 6 kärnkraftsblock och ett stort motstånd i söder till att ersätta deras produktion med vindkraft där, valde ju tidigare regeringar de facto den storskaliga utbyggnaden av vindkraft i norr med avsikt att överföra stora delar av dess energi genom hela landet till konsumenterna i söder. Liksom du tycker även jag att detta rent elkraftmässigt var fel, vilket jag bl a uttryckte ganska nyligen i en egen artikel här på sajten.
Men av dina tidigare, något ambivalenta, kommentarer om dessa 400 kV ledningar, så verkar det som om du har haft (har) något annat alternativ till dessa.
SvaraVilket? Eller var den historiska utbyggnaden av vattenkraften i norr fel?
I så fall, vad var då alternativet?
Claes Sjödahlahl@Klas Roudén
24 mars, 2026: 3:22 f mJag tycker att energi ska produceras lokalt i möjligaste mån. När man i Skåne producerar 5% av det man förbrukar så utsätter man sig för stora risker. Företag flyttar verksamhet eller väljer områden där det finns energi. Är den billig är det ett plus.
SvaraSörländingar vill inte ha vindkraft på sin bakgård för att den stör (ljudmässigt), de är fula och att den ta mycket plats i anspråk. Hur löser vi det? Bygg kärnkraft säger man. Det tar 15 till 30 år att komma ikapp det underskott man har idag med kärnkraft. Med en ökande befolkning och tillväxt kommer det sanolikt ta längre tid. Det man då föreslår är att dra större och fler ledningar från norr till söder. Då ska andra få sina marker kontaminerade med ljud, förfulade landskap och odlingsbar mark konfiskerade i form av ledningsgator för att skåningar inte vill ha vindkraft.
Problemet med det är att bisamhället kommer att flytta dit där det finns nektar. Företagen kommer att etablera sig där det finns energi. Det kommer att förstärkas än mer med det som nu sker i mellanöstern. Att bygga dessa kolosala ledningar genom hela Sverige är totalt bortkastat. Bättre att satsa på lokal elproduktion i söder. Det snabbate och billigaste är att bygga vindkraft. I artikeln kan vi läsa att det till och med är lönsamt. Det är ingen pseudodebatt att flytta ett ljudproblem, förfulande av landskap och ta mark i anspråk till någon annans bakgård.
Magnus B@Claes Sjödahlahl
24 mars, 2026: 3:55 e mC.S. din kommentar är tyvärr helt obegriplig.
Att bygga enorma industriområden med opålitlig och naturförstörande vindkraft i det lilla, men bördiga Skåne är inte bara en ekonomisk katastrof utan har även en negativ inverkan på Sveriges egenproduktion av livsmedel (åkermark och betesmark förstörs).
Säg att ett vindkraftverk har en effekt om 10 MW (stort vindkraftverk). Ett kärnkraftverk har en effekt om 1 000 MW (inte särskilt stort). Det behövs alltså (teoretiskt)100 vindkraftverk för att komma upp till ett kärnkraftverks nivå. Säg också att ett vindkraftverk behöver en markyta på 1 km2 som ej kan bebos p.g.a. ljudstörningar samt ett säkerhetsavstånd i varje riktning från vindkraftverket om 500 m.
100 vindkraftverk betyder alltså 100 km2 som blir obrukbara/oanvändbara (lågt räknat). Ett kärnkraftverk behöver kanske 4 km2 för sitt industriområde. Vindkraftverk producerar kanske el 20 till 30 % av tiden, när det blåser vilket inte kan regleras. Ett kärnkraftverk ligger på en produktion av ca. 70 till 90 % av tiden och kan relativt lätt stängas av eller startas när det behövs.
Vindkraftverk behöver naturligtvis också elledningar som måste dras kort och tvärs genom naturen.
Vindkraftverk har en livslängd på kanske 20 år, 25 om det går bra, och måste sedan skrotas/ersättas Ett kärnkraftverk kan utan problem ha en drifttid på 60 till 80 år.
Tror du att "sörlänningar" vill ha närproducerad vindkraftsel under dessa förutsättningar?
Att lägga vindkraftverk ute i haven är heller ingen lösning bl.a. med avseende på dyrare kostruktionskostnader och kortare livslängd (aggresiv havsmiljö).
SvaraClaes Sjödahl@Magnus B
25 mars, 2026: 8:01 f mJa, men bygg kärnkraft!!! Att gnälla över spilld mjölk kommer inte att hjälpa. Det är det ända kärnkraftförespråkana har gjort nu i 10 års tid. Vad väntar ni på? Öppna plånboken och fram med stålarna!!! Det kommer att ta 5 år innan man får tummen ur. 5 år att planera. 10 år att bygga de första och 30 år innan ni har kommit i fatt. Jag är inte emot kärnkraft, men när de väl kommer på plats för att fylla tomrummet har den landsdelen försvunnit från kartan för dem som vill investera i området. Tro inte att ledningar från norr kommer att säkra tillgången på el. Företag kommer att flytta där energin finns. Då kommer det killa till i ledningarna som går söderut när vinden blåser i norr. Då kan ni sitta där och spana ut över rapsfält och sippa på paraplydrinkar vid era golfbanor. Lycka till! Ett litet tips. Börja investera i vindkraft och bygg kärnkraft. Båda kommer att behövas om södra Sverige ska överleva.
SvaraSluta att höja Skåne som enda tänkbara kornbod i framtiden. Med den globala uppvärmningen kommer produktionen av livsmedel att förskjutas norr över. Livsmedelsproduktionen kommer att få tänka om när kostnaderna för drivmedel och konstgödsel kommer att skjuta i höjden. Ställ in dig på vegetariskt i framtiden.
Magnus B@Claes Sjödahl
2 april, 2026: 6:18 f mAntar att ditt inlägg är sarkastiskt menat. Om inte, är det synd att du inte vill se verkligheten.
Jag råder dig att läsa inlägget i denna länk.
https://klimatupplysningen.se/alternativ-till-markbygdens-vindkraftsindustri/#comments
Där jämförs i sex olika alternativ vindkraft med kärnkraft.
T.ex. alternativ 1:
Alternativ 1
Markbygden: Ringhals 1-4 nybygge:
1101 turbiner 4 befintliga reaktorer
landyta 450 km2 landyta 1,2 km2
installerad effekt 4000 MW 4000 MW
tillgänglig effekt enl SVK 400 MW 3100 MW
energi 11 TWh/år 29 TWh/år
kostnad 80 miljarder kr 200 miljarder kr
livslängd 20 år 80 år
Två likvärdiga alternativ med samma installerade effekt. Den effekt som media alltid nämner för vindkraft trots dess något vilseledande natur då den effekten aldrig nås i verkligheten. Vi ser att istället för att bygga Markbygden så skulle man kunnat ta beslut om att bygga ett nytt Ringhals. Då hade man på en 450 ggr mindre yta fått 3 ggr mer energi, 8 ggr mer tillgänglig effekt, 4 ggr längre livslängd för 2,5 ggr mer investerat kapital.
SvaraClaes Sjödahl@Magnus B
7 april, 2026: 6:37 f mMagnus, problemet med att ständigt jämföra nya drömslott med 'spilld mjölk' är att vi står inför en akut kris här och nu. Att sitta och räkna på hur bra det hade varit om vi inte lagt ner reaktorer, eller hur effektivt nya Ringhalsverk teoretiskt är, ger inte en enda kilowattimme till den skånska industrin nästa år.
SvaraVi måste sluta blicka i backspegeln. Här är den bistra verkligheten:
Tidsfaktorn dödar oss: Även om vi tar beslutet idag, tar det minst 15–20 år innan nya reaktorer levererar el för att bära det underskott som finns i södra Sverige nu. Under den tiden hinner företag flytta, investeringar utebli och Skåne tappa sin konkurrenskraft. Vi har inte råd att vänta på det 'perfekta' systemet medan det 'fungerande' systemet monteras ner.
Markanspråket är priset vi betalar: Ja, stamnätet för att hämta el från norr kommer att kräva hundratals kvadratkilometer ledningsgator och vindkraften tar plats. Det är ett högt pris, men det är priset för att vi inte byggde i tid. Att klaga på kvadratmetrarna nu är som att klaga på färgen på brandbilen när huset redan brinner.
Båda behövs: Sluta ställ kraftslagen mot varandra. Vi behöver vindkraften för att rädda jobben de närmaste 10 åren, och vi behöver kärnkraften för att stabilisera systemet de kommande 80 åren.
Att bara förespråka kärnkraft utan att ha en lösning på hur vi ska klara oss fram till år 2040 är inte seriöst – det är bara politisk nostalgi. Vad är din plan för de 15 år av elbrist som vi har framför oss innan dina första reaktorer står klara?
Kjell Eriksson@Magnus B
10 mars, 2026: 7:13 e mMagnus, Jag kanske var lite oförsiktig i det jag skrev. Min grundinställning är att vindkraft är miljöförstörande både vad gäller inanspråktagande av mark och buller. Vid en livcykelanalys pekar utsläppen av CO2 mot högre värden än t ex kärnkraft. Dessutom har enheterna kort livslängd och bidrar genom intermittent produktion till krav från andra produktionskällor på systemtjänster.
SvaraAtt det generellt är så att då det blåser blir elpriset lägre är ju ingen hemlighet. Men ändå, det skulle vara intressant att se en ekonomisk kalkyl från debattören för aktuella vindkraftverk.
En utsaga som denna är ju häpnadsväckande:
"– Det är inte så att det är olönsamt att satsa på vindkraft i södra Sverige. Tvärtom är det väldigt lönsamt, säger han till Second Opinion."
Magnus B@Kjell Eriksson
11 mars, 2026: 11:43 f mJag håller med dig om vad du skriver i din kommentar, med ett undantag:
"Vid en livcykelanalys pekar utsläppen av CO2 mot högre värden än t ex kärnkraft. "
Denna eviga diskussion om CO2 är helt irrelevant.
Men om man trots allt ska ta upp detta tema, är vad jag förstått Sverige en nettoupptagare av CO2. Sedan, denna handel med utsläppsrätter för CO2 är helt enkelt ett sätt för de som bestämmer att få in mer skattepengar, fast det kallas bara något annat. Ett företag betalar för att släppa ut (mer) CO2. Det kan ju inte leda till en utsläppsminskning.
SvaraCarl Kuylenstierna@Kjell Eriksson
10 mars, 2026: 6:22 e mDet kostar knappt 5kr per årskWh att bygga vind. Snittpriset har varit lågt senaste två åren kring 45 öre. 2022 tex över 1 kr per kWh. Löpande driftkostnad kanske kring 10 öre. Det är en helt ok affär.
SvaraMagnus B@Carl Kuylenstierna
11 mars, 2026: 11:32 f mDet var ju en väldigt enkel beräkning.
SvaraHur är det med subventioner för byggande och under drift, kostnader för anslutning till elnät, livslängd för varje vindkraftverk, antal verkliga driftstimmar per år (inte vad som skulle kunna produceras), rivningskostnader, kostnader för att återställa mark, kostnader för avfallshantering/deponie etc.
Lars Rickard Ohlin@Magnus B
12 mars, 2026: 11:03 f mJag tycker inte att Kuylenstierna behöver redovisa alla detaljerna. Man har gjort en investeringskalkyl och ser lönsamhet utifrån sin horisont.
En annan verksamhet har en annan horisont och därmed en annan kalkyl.
Det är inte så svårt.
Det är inte poängen i artikeln..Poängen är att investeringar hindras pga Försvarsmakten inte definerat gränserna.
Vilket kanske är rimligt i detta osäkra omvärldsläge. Det kanske är dumt att ge medgivande till sådant som eventuellt är ett hinder för FMs uppdrag i framtiden?
Det är alltså en säkerhetsmarginal i de ställningstagande FM gör, inte bara "gröna gubbar säger nej".
Vi vet intr och i många fall.bör inte bakgrunden vara publik av säkerhetskäl
Det är något vi måste lära oss acceptera i allt högre utsträckning nu för tiden.
Vare sig det är enorma vindkraftsparker i Östersjön eller mindre verk i kritiska områden.
SvaraMagnus B@Lars Rickard Ohlin
14 mars, 2026: 1:48 e m"Jag tycker inte att Kuylenstierna behöver redovisa alla detaljerna. Man har gjort en investeringskalkyl och ser lönsamhet utifrån sin horisont."
Mycket märkligt uttalande. Om lönsamheten baserar på olika former av skattebetalda stöd och statliga subventioner för att projektet ska gå med vinst, är det naturligtvis relevant att detta kommer fram. Det försvann ju ett stort antal pensionsmiljarder i stolleprojekt som Northvolt eller Green steel etc. Och att vindkraften skulle vara lönsam har inte bevisats utan rör sig i samma grumliga vattem som dessa satsningar. Vattenfalls vindkraftsatsning har gått med förlust fem år i rad, d.v.s. våra skattepengar har slösats bort.
SvaraKalle Andersson@Carl Kuylenstierna
19 mars, 2026: 1:51 e m5kr/kWh är vad tysken betalar för deras vindkraft. Såklart är "byggkostnaden" bara 20% av det priset, men det innebär inte att 5kr/kWh för vindkraft är en fullgod approximation för priset på vindkraften. De andra 80% av kostnaderna är mycket centrala för de som ska betala dem. Men klart, du klarar såklart inte av att redovisa hur dyrt det är för omvärlden när dina verk inte snurrar och att du får ungefär 0kr/kWh när det blåser mycket.
Svara