Ryssland har återkommande attackerat elsystemet i Ukraina. Samtidigt har ukrainarna varit duktiga på att snabbt få i gång både elproduktion och elnät igen. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och militärstrateg och Mats Balkö, utvecklingschef på Varberg Energi anser att svenska energibolag har mycket att lära sig av Ukraina.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina startade i februari 2022 har energianläggningar varit ett strategiskt mål och det har skett systematiska attacker mot elproduktion, ställverk och elnät. Trots detta har Ukraina varit duktiga på att få i gång elsystemet igen.

Toppbild: Ukrainska brandmän släcker efter rysk attack. Foto: State Emergency Service of Ukraine. 

Joakim Paasikivi

– All deras infrastruktur – såväl fysisk som digital – har redundans och reparationsberedskapen är anmärkningsvärt god inom alla sektorer. Den är bra på ett sätt som jag har svårt att förstå att man klarar av under ett brinnande krig och som Sverige har mycket att lära sig av, säger Joakim Paasikivi.

– Så fort deras infrastruktur skadas så har Ukraina snabbt reparerat den. Detta har oerhörda konsekvenser för motståndskraft, hur man ser på sin egen förmåga och möjligheten att verka. Så det är både psykologiskt och rent praktiskt som detta är viktigt och det gäller oavsett om det handlar om elsystem, banksystem eller järnväg, säger han vidare.

När Joakim Paasikivi tittar på Sverige så har energibolag liksom resten av näringslivet slimmade organisationer, vilket i en större kris eller i ett krig kan vara problematiskt, eftersom det inte finns personal att reparera delarna som går sönder. I Sverige är det dessutom brist på entreprenadmaskiner, vilka behövs vid reparationer.

– I Sverige löser vi saker så billigt som möjligt på ett kompetent sätt. Och vi har haft hur mycket tid som helst – även vid stora infrastrukturprojekt. Medan man i Ukraina har tillgång till arbetskraft liksom förmågan att använda gamla maskiner och reservdelar. De ser också att dessa resurser som viktiga, vilket är något vi i Sverige kan lära sig av, säger Joakim Paasikivi.

Trots att Ukrainas elsystem återkommande blivit attackerat har landet sett flera fördelar med en ökad elektrifiering, inte minst på grund av att elen kan de producera själva till skillnad från fossila bränslen. I Ukraina byggs nya vindkraftsparker, men även mycket solpaneler tillsammans med batterilager på bland annat sjukhus.

– Man kan också se att importen av elektriska bilar ökat i Ukraina, för då kan de använda sin egenproducerade energi och på så vis också bli mer resilienta, säger Mats Balkö och fortsätter:

– Jag tror faktiskt att det här är lite i motsatt riktning med vad vi själva från början tänkte kring krisberedskap.

Men Varberg Energi har man tagit fasta på detta tänk i sitt beredskapsarbete.

Mats Balkö

– Det finns flera viktiga lärdomar vi kan dra från Ukraina. Det visar att ett decentraliserat, förnybart energisystem gör det svårare och dyrare att slå ut elnätet. Vind- och solkraft kan dessutom repareras på dagar, inte månader. Vi ser också att energilager kan laddas på flera platser i fält vilket ger redundans och flexibilitet, säger Mats Balkö.

På Varberg Energi har man genomför flera åtgärder för att få ett mer motståndskraftigt elsystem. Bolaget äger decentraliserad elproduktion i form av vindkraftsparker och solparker. Dessutom har de batterilager och de jobbar mycket med utveckling av Vehicle to Grid (V2G).

– På så vis har vi mobila energilager som kan stötta samhället på olika sätt och som blir extra viktiga vid en kris eller i ett krig, säger Mats Balkö.

För att pröva sin krisberedskap i verkligheten har Varberg Energi genomfört ett pilotprojekt. De har arbetat utifrån ett scenario där en bredbandsnod har slagits ut till följd av att elnätet har gått ner. I ett sådant fall skulle konsekvenserna i samhället bli direkt märkbara eftersom internet inte fungerar. Genom att kombinera företagets befintliga vind- och solproduktion med en ellastbil kunde de få viktiga funktioner att fungera. Detta skedde genom att lastbilen laddade sitt batteri med el från vindkraftverket. Denna uppkoppling skedde via systemet Gridlink, som är utvecklat av det svenska bolaget Hybricon. Vid bredbandsnoden kunde ellastbilen ladda ur el (Vehicle to Load, V2L) och bredbandsnoden kunde fortsätta fungera.

Men för att detta ska fungera krävs mer än teknik betonar Mats Balkö. Det krävs koordination mellan operatören, energibolaget och fordonsföraren. En operatör analyserar var i det krisdrabbade nätet fordon kan ladda och styr resurserna dit de behövs som mest. Samtidigt övervakar energibolaget tillgången på förnybar energi och där har de även prognoser kring var elproduktionen finns och hur mycket som produceras. Där framgår också var behovet finns.

– Vi var nyligen inbjudna av Försvarens materielverk på deras innovationsdag för att visa på denna lösning. Vi ser det här systemet ska fungera för både Försvarsmakten och det civila försvaret. Det här är teknologin som finns i Sverige och Europa idag, vilket är väldigt viktigt. Och det här lösningar kan vi tillämpa nu, avslutar Mats Balkö.