DEBATT
Trots utbyggnad av alla kraftslag riskerar Sverige att stå med ett elsystem präglat av kapacitetsbrist och höga kostnader eftersom en viktig pusselbit saknas: flexibilitet. Det skriver Axel Holmberg, vd för Ingrid Capacity. Ett problem är att svenska energibolag är bland de minst öppna i Europa när det gäller data, menar han.

De förnybara kraftslagen, tillsammans med nya kärnkraftsreaktorer, spelar en avgörande roll för att säkra svensk elförsörjning. Den svenska industrins elbehov väntas öka med upp till 80 TWh till 2035, drivet av elektrifieringen.

Men elsystemet handlar om mer än bara ny produktion. Sverige riskerar trots en utbyggnad av alla kraftslag att stå med ett elsystem präglat av kapacitetsbrist och höga kostnader eftersom en viktig pusselbit saknas: flexibilitet. Sverige behöver kunna hålla frekvensen i näten när kärnkraftsreaktorer oväntat stannar, använda eltillförseln från vindkraft även när det inte blåser, likaså från solkraft när det är molnigt. För att alla kraftslag ska kunna nyttjas till fullo krävs flexibilitetslösningar.

Ökat användande av AI-optimering och batterilagring förbättrar redan idag lönsamheten för de förnybara kraftslagen, liksom de minskar obalanskostnaderna och ökar effektiviteten i elsystemet. Detta genom att energin som produceras lagras och frigörs vid behov, samtidigt som intelligent styrning möjliggör nya sätt att handla el. Men mer kan och behöver göras.

På årsbasis är Sverige idag en nettoexportör av el. Samtidigt har vi outnyttjad potential för överföring. Den kapacitetsbrist som det talas om handlar inte om en brist på el utan om en oförmåga att leverera elen dit den behövs, när den behövs. Med investeringar i flexibilitet kan potentialen förverkligas. En ökad flexibilitet medför bättre nyttjande av elnätet, eltillförseln blir mer stabil samt ökar möjligheterna att ansluta elintensiva anläggningar. Samtidigt gynnas konsumenterna eftersom elpriset över tid blir lägre och mindre volatilt.

Om vi inte gör elsystemet mer flexibelt ökar risken för kapacitetsbrist och obalanser i nätet, vilket i ett värsta scenario leder till nedsläckning av den typ som Spanien och Portugal fick erfara i våras.

Samtidigt skulle kostnaderna för underhåll och investeringar i kraftproduktion och elnät öka. Bara för elnätet finns prognoser om att investeringar om 1 000 miljarder krävs till 2045. Enligt Energiforsk kan vi  spara minst 250 miljarder av investeringarna bara genom att öka effektiviteten i nätet med 25 procent. Flexibilitetslösningar är nyckeln till att möjliggöra denna effektivisering.

Inom transportsektorn talas det om den stora underhållsskulden för väg och järnväg. Låt oss inte hamna i en liknande situation med energiinfrastrukturen. .

Vi behöver skapa starkare incitament för flexibilitetstjänster. Detta kräver tre viktiga förändringar:

1. Rättvisa regler för flexibilitetsanläggningar
Batterilager och andra flexibla lösningar betalar idag dubbla nätavgifter – både när de laddar och när de levererar el – trots att de kan stabilisera nätet och minska kostnaderna. Dessutom varierar tariffer och anslutningsprocesser kraftigt mellan nätbolag, vilket skapar osäkerhet och bromsar investeringar. Vi föreslår därför att tarifferna och reglerna standardiseras nationellt för att flexibilitetsanläggningar runt om i landet ska få rättvisa villkor.

2. Nätbolagen ges incitament att välja smarta lösningar
Dagens regler gör det mer lönsamt för nätbolagen att bygga nya kraftledningar än att använda billigare och snabbare lösningar som batterilager och digital styrning. Resultatet blir högre kostnader för kunderna och långsammare elektrifiering. Regelverket måste ändras så att flexibilitet blir ett verkligt alternativ och inte bara ett komplement. Elmarknadsutredningen som presenterades i våras gav förslag i denna riktning. Vi föreslår att regeringen skyndsamt implementerar ett nytt regelverk.

3. Tillgänglig elnätsdata
Svenska energibolag är bland de minst öppna i Europa när det gäller data. I dag publiceras viktig information ofta i svåråtkomliga format, vilket försvårar planering och innovation. Genom digitala portaler och öppna kapacitetskartor – som i Finland – kan fler aktörer bidra med lösningar och utvecklingen gå snabbare. Vi föreslår att aktörer på svenska elmarknaden går i samma riktning.

För att Sverige ska kunna säkra elförsörjningen krävs alltså ett större fokus på flexibilitet. Nya reaktorer kan inte ensamma balansera elnätet. Med ökat utnyttjande av flexibilitetslösningar kan vi driva elektrifieringen på ett smart, kostnadseffektivt och robust sätt. Det handlar inte om vilket kraftslag som byggs, utan om att framtidssäkra vårt gemensamma elsystem.

Foto: Av DerHexer/Wikipedia