Kärnkraftsforskningen dras mellan befintlig produktion och kommande teknologier. Frågan är hur regeringens forskningspolitik ska sikta både på avveckling, underhåll och planering för ny kärnkraft. Idag är varken myndigheterna eller industrin nöjda.

En stor del av drivkraften bakom det senaste årets politiska debatt om kärnkraftsforskning är regeringens förväntade forskningsproposition som ska presenteras hösten 2020. Delvis har debattfrågan varit vilken roll staten ska ha som finansiär, och delvis vilken riktning själva forskningen ska ha.

Bild: Vision av framtidens (mindre) kärnkraftverk. Foto: Rolls Royce.

Ur industrins synvinkel är partiernas forskningspolitik relativt outvecklad, om man med utveckling menar detaljerade eller innovativa förslag. Grovt tecknat går skiljelinjerna mellan kvalitetssäkring av befintliga processer kontra utveckling av framtida teknik och marknad.

Alla på ja-sidan är dock överens om att kärnkraften behöver utveckla sin forskning, oavsett finansiär och inriktning. ”Kärnkraften står för nästan hälften av vår elförsörjning men det statliga stödet till forskning på kärnteknikområdet är blygsamt,” har till exempel SD påpekat i Di. ”Kärnkraften borde tvärtom ha ett klart och uttalat utrymme inom prioriterade insatser för energiforskning.”

Industri och akademi
Den svenska kärnkraftsforskningens består i grova drag av en handfull aktörer med Vetenskapsrådet (VR) i topp med sin kärntekniska grundforskning. På KTH finns Svenskt Kärntekniskt Centrum (SKC), ett fristående och delvis industriellt finansierat forskningsinstitut som knyter ihop industri och akademi. Där forskas mycket kring framtida fenomen i åldrande anläggningar.

Djupast ned i reaktorernas säkerhet dyker statliga Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), som också finansierar delar av SKC. Ett viktigt syfte med universitetsforskningen är att vårda en hög kompetensnivå.

Särskilt Uppsala, KTH och Chalmers har starka miljöer inom kärnkraftsforskning. Sist men inte minst av de statliga aktörerna finns Energimyndigheten som stödjer olika typer av energiforskning.

Gökungen i Bryssel
Dessutom finns det europeiska samarbetet Euratom. I ett klimatpolitiskt forskningsutspel föreslog Moderaterna att lägga pengar på Euratoms forskning, ett inte helt okontroversiellt förslag då organisationen gärna undviker att driva kärnkraftsfrågan för offensivt. Kärnkraft är en stor stridsfråga i EU och man vill inte gärna hamna i besvärliga situationer.

Euratom har dessutom ingen direkt klimatrelaterad forskning men kopplar klimatargumentet ihop med sin finansiering av fusionsforskningen i den kommande ITER-reaktorn. ITER är ett internationellt samarbetsprojekt (inklusive USA) med rötter i 1980-talet och kalla kriget. Euratom bildades 1958 och är idag den sista kvarlevan efter Europeiska Gemenskapen (EG).

Efter ett decennium av förseningar ska fusionsreaktorn ITER stå klar 2025, och efter tjugo års drift ska forskningen utvärderas. Fram mot 2060 kan nya fusionsreaktorer kanske hitta till marknaden. Projektkostnaden för ITER är dessutom uppe i 150 miljarder kronor, något som kan göra Euratom till ett slukhål för svenska forskningsresurser.

Energiforsk kräver tydlighet
Energibranschens eget forskningsföretag Energiforsk hämtar sina medel från industrin samt i vissa satsningar från SSM. Också Energiforsk vill se forskning som säkrar och utvecklar dagens drift, eller som områdesansvarig Monika Adsten säger: ”bidra till att hålla befintlig kärnkraft säker och livskraftig”.

Därför tycker hon att forskningspolitiken kring kärnkraft måste uppgraderas. Regeringens och statens budskap kan svänga hit och dit och är otydliga, Energimyndighetens arbete är för osynligt och tydligare och mer långsiktiga direktiv skulle behövas.

– Ibland färgas diskussionen om statlig kärnkraftsforskning mer av partipolitik och känslor än av pragmatism och samhällsnytta. Det är viktigt att de myndigheter som finansierar forskning klarar av att prioritera rätt, annars kommer vi att missa möjligheter till bra forskningsprojekt och utveckling av svensk industri, säger Monika Adsten.

Inte politikens ansvar
Både regeringen och Energiöverenskommelsen har slagit fast att kärnkraften ska avvecklas på sikt men fram till dess överleva på marknadens villkor. Det finns däremot inga politiska beslut som kräver nertrappning eller omvärdering av kärnkraftsforskningen, enligt Susanne Karlsson, chef på enheten Hållbar el på Energimyndighetens avdelning för forskning, innovation och affärsutveckling.

Tvärt emot är direktiven uppifrån medvetet återhållsamma vad gäller just detaljstyrning av forskningsmedel. I regeringens regleringsbrev för 2020 finns kärnkraften nämnd men ”målen för forskning och innovation på energiområdet är inte teknikspecifika”.

– Det är mycket ovanligt att politiken går in och säger vilka detaljer myndigheten ska jobba med. I de politiska målen står vilka utmaningar forskningsmedlen ska användas till men inte till vilket energislag, säger Susanne Karlsson.

Uppdaterar läget
Enligt regeringen kan Energimyndigheten ”prioritera insatser kring alla relevanta energislag, inklusive kärnkraft, i den mån detta bedöms rimligt för att bidra till målen”. Därmed blir det upp till Energimyndigheten att balansera upp ett hållbart strategiarbete och fördela statens forskningsresurser efter bästa förmåga.

Just i dagarna har Energimyndigheten avslutat upphandlingen av en kunskapssammanställning om kärnkraftsforskning för att få mer översikt över vilka behov som finns. Syftet är att kartlägga svenska satsningar, jämföra med internationella insatser och analysera behovet av kompletterande satsningar, enligt upphandlingens beskrivning.

Rapporten ska vara klar senast 31 augusti 2020. Satsningen har dock inget att göra med den kommande forskningspropositionen eller någon annan särskild händelse, påpekar Susanne Karlsson. Politikens kärnkraftsfokus har däremot spelat roll för behovet av en ny kunskapssammanställning.

Målas in i hörn
– Kärnkraftsfrågan har varit mycket framme i politiken och är en betydande aktuell fråga i energidebatten så det är en av anledningarna till att vi behöver en ny kunskapssammanställning, säger Susanne Karlsson.

– Vårt uppdrag är att genomföra politiska beslut men vi ska inte reagera på politiska diskussioner. Vår roll är inte att recensera eller kommentera dagspolitiken.

– Det vi kan göra är att bidra till en saklig och nyanserad debatt. I Sverige är kärnkraftsfrågan mycket polariserad så man är antingen för eller emot, och det präglar givetvis debatten.

Är det en utmaning för myndighetsarbetet?

– Det är givetvis inte bra om man målas in i ett hörn och påstås vara för eller emot något. I strategiarbetet ingår att föra dialog och vara närvarande i branschen och på konferenser.

Kritik mot regeringen
Energimyndigheten för också dialogen uppåt. I ett underlag till regeringens proposition har man tillsammans med Formas, Forte, Rymdstyrelsen, Vetenskapsrådet och Vinnova lämnat rapporten Forskning och innovation för framtiden.

Här påpekas att regeringen hittills har agerat tvärt emot sina egna intentioner. Regeringens mål, konstaterar de sex myndigheterna, är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer.

Mot denna bakgrund ”är det oroande att regeringen i de senaste budgetpropositionerna dragit ner och omfördelat medel för forskning och innovation”. Istället kräver myndigheterna ”kraftfulla satsningar för att möta de stora utmaningarna”. Samma argument framhåller Energimyndigheten i rapporten (pdf) Accelerera energiomställningen för ett hållbart samhälle, som är myndighetens eget underlag och förslag till regeringens forskningspolitik.

– Vi har lämnat in ett underlag där vi säger vad vi tycker är viktigt. Där lyfter vi en del utmaningar, säger Susanne Karlsson.

Storsatsar på ny forskning
Kärnkraftsindustrins behov av tillämpad forskning, Energimyndighetens förnybarhetsarbete och politikers vilja att se kärnkraft i klimatsammanhang har också synliggjort nyskapande innovativ forskning som ett bristområde.

Därför gläds alla på ”ja-sidan” åt att Stiftelsen för Strategisk Forsknings (SSF) har utlyst mellan 40 och 60 miljoner kronor till forskning om kommande teknologier. Det inkluderar till exempel generation 4, små modulära reaktorer (SMR) och acceleratordrivna system för transmutation av använt bränsle.

SSF är en institution som med sitt stiftelsekapital vill stödja innovativ kärnkraftsforskning, bland annat för att hantera klimatfrågan. ”Pengarna passar därmed väl in genom att bidra till forskning som tidigare haft svårare att få medel,” skriver Energiforsk.

Förnybart och kärnkraft tillsammans
Second Opinion har bett Daniel Westlén, teknisk doktor i reaktorfysik från KTH med lång erfarenhet av kärnkraftsfrågor, göra en kort spaning kring det svenska behovet av ny kärnkraftsforskning. Han har tidigare varit föreståndare på SKC och suttit i SSM:s forskningsnämnd men arbetar idag som energi- och klimatpolitisk utredare för Liberalerna (L).

Det finns flera områden där kärnkraftsforskning borde kunna bli mer offensiv, menar Westlén. Man kan till exempel intressera sig för heliumkylda reaktorer som kan producera vätgas utan att gå omvägen via elektrolys, något som skulle sätta kärnkraften in i helt nya sammanhang.

– Det behöver också undersökas hur kärnkraft och väderberoende produktion bäst ska samverka i ett elsystem utan koldioxidutsläpp. Det är en väldigt aktuell fråga där forskningen är hopplöst eftersatt, säger Daniel Westlén.

Framtiden och nuet
Ett annat spår är hur produktion av små modulära reaktorer kan använda den klassiska industrins erfarenheter av massproduktion så näringslivet lättare kan komma åt teknologin. Den ekonomiska risken kan då spridas på många enheter istället för att jätteinvesteringar i kärnkraft alltid ska ses som en naturlag.

– När reaktorerna blir mindre kan investerande företag fatta självständiga beslut om ny kärnkraft. Små reaktorer påverkar systemet som helhet mindre än stora och då behövs inte samma politiska inblandning i besluten om att bygga dem, säger Daniel Westlén.

Monika Adsten håller med om att det är bra att forska kring nya tekniker men Sverige behöver också massor av kunskap kring hur dagens produktionsmix och tekniker kan utvecklas. Det glöms ofta bort när man talar om kärnkraftsforskning, menar Monika Adsten.

* * *

Framtid 1: I ett radioreportage berättas om en internationell energitävling för ny fjärrvärme i Helsingfors där ett finskt och ett svenskt team tävlar om att bygga små modulära reaktorer (SMR) för fjärrvärmeproduktion. Bland annat intervjuas Janne Wallenius, KTH. Vattenfall beslöt nyligen att gå in i en förstudie kring SMR i Estland. Energiforsk har publicerat en genomgång av SMR här.

Framtid 2: Energimyndighetens analys av regeringens forskningspolitik beskrivs i myndighetens egen webbtidning Energivärlden. Energimyndighetens framtidsscenarier utgår från att ingen ny kärnkraft byggs och att befintlig kärnkraft, enligt dagens politik, har upphört till 2050. Den 22 mars var det 40 år sedan Sverige folkomröstade om kärnkraften.