”Priskollapsen skapad av politiken”

”Priskollapsen skapad av politiken”

Priskollapsen på el är framför allt en produkt av politiken, säger Johan Svenningsson, vd för Uniper Sverige. ”Marknadsmodellen för el borde ha den totala systemkostnaden som sin utgångspunkt, inte kostnaden per kilowattimme”, anser han.

Energibranschen närmar sig katastrofläge. Elpriset har långsiktigt lagt sig på nivåer som ännu vid årsskiftet skulle ha betraktats som fria fantasier. Sett 30 dagar tillbaka i tiden (28 mars – 27 april) har systempriset på den nordiska spotmarknaden rört sig i spannet 2,06 – 8,49 euro/MWh. Inte heller kvartalsterminspriset når i dagsläget över 10-euronivån.

Det betyder att praktiskt taget all el som nu säljs på spotmarknaden innebär en förlustaffär. Redan i februari kom nödrop från Svensk Vindkraftsförening att försäljningen av el och elcertifikat inte ens täckte driften och underhållet och att många bolag stod inför konkurs.

Läget kunde dessutom vara ännu värre. Två av reaktorerna i Ringhals hålls avsiktligt nedsläckta. Starten för den nya storreaktorn Olkiluoto 3 (1600 megawatt), som äntligen skulle ha varit i drift i vinter, har fått sin start uppskjuten ännu en gång. De senaste sex veckorna har sammanräknat varit ovanligt nederbördsfattiga. Ändå är vattenmagasinen i Norge och Sverige fyllda tydligt över medelvärdet för årstiden, och långt mera snö än vanligt väntar på att smälta, särskilt i de norska fjällen.

Standardargumentet corona eller covid-19 räcker enligt branschfolk, som Second Opinion talat med, inte heller långt. Elanvändningen kan på grund av pandemin antas ha minskat med några procentenheter i Norden, men inte så att det ännu i avgörande grad påverkat elpriset. Dock kan också den faktorn, som effekt av den nedstängda ekonomin i omvärlden, nu vara på väg att börja bita på allvar.

Johan Svenningsson är vd på Uniper Sverige, storaktör i vattenkraften med 76 hel- eller delägda vattenkraftverk med en årlig elproduktion på cirka 8 TWh, och dessutom delägare i alla svenska kärnkraftverk. Han har återkommande försökt väcka en diskussion om elmarknadsdesignen.

Vad beror det låga elpriset på? Gick den här utvecklingen att förutse?
”Den enskilt främsta anledningen till priskollapsen på den svenska elmarknaden är att staten under lång tid har subventionerat in elproduktion som marknaden inte efterfrågar, och fortsätter att göra så. Det spär på elöverskottet, vilket orsakar stora prisfall, vilket påverkar alla kraftproducenter oavsett kraftslag.”

”Det här har vi från vår sida varnat för ända sedan Energiöverenskommelsen slöts 2016. Redan då efterlyste vi en konsekvensanalys av det utökade och förlängda elcertifikatsystemet och ett ökat fokus på systemperspektivet, eftersom det tydligt gått att skönja minskad stabilitet i elsystemet i takt med att andelen intermittent [dvs. icke planerbar] kraft ökat”, säger Johan Svenningsson.

Den milda vintern med mycket nederbörd och vind har accentuerat symtomen genom ett kraftigt elöverskott i systemet.

Är detta inte bara uttryck för ett fungerande marknadssystem?
”I praktiken har vi på länge inte haft en fungerande elmarknad, genom att enskilda energislag har subventionerats. Marknadsmodellen prissätter dessutom inte alla de faktorer som krävs för ett fungerande elsystem. Även om vissa produkter nu öppnas upp för ersättning, finns fortsatt viktiga systemtjänster som inte är prissatta, till exempel rotationsenergi i form av svängmassa”, säger Johan Svenningsson.

”Vi ser också att den allt större andelen intermittent produktion ökar den totala systemkostnaden. Dels genom ökade elnätskostnader på grund av utbyggnad av elnätet, dels genom ökade kostnader för balansering och systemtjänster.”

”I stället för att diskutera kostnaden per kilowattimme måste vi utgå från den totala systemkostnaden.”

Johan Svenningsson framhåller att ett stabilt och kostnadseffektivt elsystem inte bara varit en konkurrensfördel historiskt. Så är utgångsläget fortfarande.

”Jag har full respekt för att regering och riksdag är inriktade på de utmaningar som ställs av corona-krisen. Men i lösningen, för att Sverige ska kunna hantera konjunkturnedgången och vända utvecklingen, ingår också elsystemet.”

Hur påverkar de låga priserna Uniper?
”Alla energibolag påverkas av priskollapsen och den dysfunktionella elmarknaden. Utan lönsamhet blir situationen snabbt ohållbar. Risken är stor att vi i en snar framtid ser stängda kraftverk. Det vore mycket olyckligt då svenskt näringsliv, berörda myndigheter och en samlad energibransch har en samsyn kring att det svenska elbehovet kommer att öka i framtiden.”

Johan Svenningsson pekar särskilt på läget i norra Sverige.

”Majoriteten av vindkraften byggs där. Men överföringskapaciteten söderut räcker inte till, och kommer inte att göra det under överskådlig tid. Det låser in elproduktionen i norra Sverige och undergräver lönsamheten i den befintliga vattenkraften. Detta samtidigt som vattenkraftens balanserande egenskaper blir allt viktigare ju mer vindkraft vi får in i systemet.”

”Produktion och nätutbyggnad måste gå hand i hand. Inte som nu genom en okontrollerad subventionerad utbyggnad som marknaden inte efterfrågat.”

Johan Svenningsson nämner att en säkerhetsuppgradering av Oskarshamn 3 genomförs i år.

”Vi är helt övertygade om att Sverige kommer att behöva kärnkraft under oöverskådlig tid framöver, för att bibehålla svensk industris konkurrenskraft och för att klara klimatmålen.”

I övrigt är osäkerheten stor kring långsiktiga investeringar.

”Det vore djupt oansvarigt om energipolitiken inte agerar på de signaler som blir allt tydligare. En priskollaps på en alltmer dysfunktionell elmarknad förorsakar bara skada” säger Johan Svenningsson.

I hans värsta scenario besluter politikerna om ytterligare vindkraftssubventioner.

”Det skulle snedvrida marknadsförutsättningarna ännu mer. Vi stödjer förslaget att stänga elcertifikatsystemet i förtid, då målet för detta ser ut att uppfyllas redan 2021. Men vi motsätter oss bestämt regeringens förslag att flytta in ytterligare 90 TWh kvotplikt för perioden 2035-2045 till perioden 2021-2030. Likaså motsätter vi oss en slopad anslutningsavgift för havsbaserad vindkraft. Båda dessa subventioner kommer bara att ytterligare förvärra läget”, säger Johan Svenningsson.

 

8 Kommentarer
Svenolof Karlsson
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Bernd Stymer skriver:

    27.4.2020 publiceras artikeln ”Priskollapsen skapad av politiken” på Second Opinium.

    Javisst är det så att svensk energipolitik skapat och skapar problem. Det är ingen nyhet. Kollapsen var självklar redan 2009 när riksdag och regering tvingade svenska folket att utanför skattesystemet betala enskilda som satte upp vindkraftverk med syfte att minska landets utsläpp av CO2 genom att ersätta smutsig kolel med ren vindel i landets besvärande stora överskott av CO2-fri el från gängse kraftverk.
    Genom politiskt dribbel och blockering att tänka rätt på grund av klimatnoja har kollapsen fördröjts i 12 år. Men den var oundviklig. El från vindkraftverk har aldrig varit nödvändig i landets säkra elförsörjning. Den har alltid slumpats bort trots att den fick lov att betalas av medborgarna.
    Att enskilda som tjänat miljarder på onödig el nu försätts i konkurs, är fortfarande ingen energikatastrof för landet. Det är däremot landets fortsatta energipolitik som bedrivs utan sjukdomsinsikt ledd av ett litet parti vars mål är att leda tillbaka befolkningen till medeltida förhållanden. Inte ens det pågående fiaskot med tyskarnas Die Wende ändrar denna svenska energipolitik.
    För oss svenskar finns bara ett sätt att inte skadas än mer – slopa all vindkraft som ändå inte behövs i landet. Ta bort lagarna om stöd från 2009, utfärda regeringsdirektiv till länsstyrelserna att med hänvisning till miljöbalken inte godkänna lov för nya verk. Då blir det också onödigt att bygga fler kraftledningar för vindelens intermittens.
    Sen är det hög tid att komma fram till en vettig framtida energiförsörjning med en nödvändig återgång till allmänt ägande av en livsviktig elförsörjning med lagstadgat leveranssäkerhet.
    Bernd Stymer

  2. Bengt Hellman skriver:

    Frågan är vem som inte begriper skillnaden mellan energi och effekt. Partiledare för stora partier var ute och vevade om att det var brist på el.

    Dagens stamnät för el är utbyggt för vattenkraft och kärnkraft. När vi nu sedan ett antal år bygger ut ett nytt kraftslag så måste stamnätsutbyggnaden hänga med. Svenska Kraftnät har reagerat alldeles för långsamt och ligger efter med nätutbyggnaden.

    I vårt nordiska kraftsystem har vi mycket vattenkraft som är bra på och kan bli ännu bättre på att erbjuda effekt. För att effekten inte ska vara instängd i Norrland eller Norge måste Svenska Kraftnät sätta fart. Nu är det inte tid för handlingsförlamning och kärnkraftkrameri.

  3. Einar Fjellman skriver:

    Sivert Göthlin pekar på Vattenfalls konstiga planer på en vindkraftpark på Stora Middelgrund i Kattegatt. Hur kan bolaget i rådande marknadsläge satsa 15-20 miljarder på elproduktion som under lång tid kommer att späda på en överproduktion som redan har förstört förutsättningarna för en fungerande elmarknad? Ont blir värre med denna satsning. Här ligger något fördolt. Vet Vattenfall något som vi andra inte känner till? Har ägaren staten gett garantier, hittills okända? Skall styrbar elproduktion samtidigt byggas ut? Ligger måhända sviktande ekonomiskt omdöme bakom planerna?

    Vattenfall måste berätta. Ett bra tillfälle ges vid det avgränsningssamråd som bolaget nu annonserar.

  4. Sivert Göthlin skriver:

    Till Bengt Hellman.
    Du begriper inte skillnaden mellan effekt och energi. Det gör heller ingen i regeringen. Leveranssäkerheten för effekt bestäms av krafttillgångarna en vinterdag då det inte blåser. Dessa återkommer med jämna mellanrum. Senaste vintern var under två efterföljande dagar totala vindkraftproduktionen ynka 200-300 MW men detta inträffade under milda julhelgen. Effektbalansen är nu den sämsta någonsin vilket Svenska kraftnät visat i rapporter.

    Dagens priskollaps är kraftföretagen medskyldiga till. De var med i hyllningskören för Energiöverenskommelsen utan att förstå konekvenserna. Trots detta fortsätter de att bygga ännu mer vindkraft. Det gäller att vara PK. I dagarna har t ex i Sydsvenskan kunnat läsas om Vattenfalls planerade jätteprojekt i havet utanför Halland.

  5. Bengt Hellman skriver:

    Det är bara några månader sedan som det var ett väldigt hallå där det talades om brist på el och M, Kd och L röstade på en Sd-motion för att försöka tvinga Vattenfall att driva Ringhals 2 vidare. Lyckligtvis gick förslaget inte igenom. Det hade ytterligare förvärrat priskollapsen.

  6. Uno Hansson skriver:

    Citat:”… Få känner till att av all energi vi använder globalt går cirka 50 % åt till uppvärmning av byggnader och i industriella processer av olika material och vätskor, inklusive framställningen av fossila bränslen…”
    Så länge kärnkrafts-el helt sanslöst används för fastigheters värmebehov… samtidigt som koncentrerbar och lagringsbar solvärme finns mer än tillräckligt av… så bör utveckling av ny kärnkraft åtminstone vänta under 50 – 100 år… om någonsin… innan det krävs någon som helst fossil energi och kapital för dess utveckling.

  7. Johan Montelius skriver:

    …. hmmm, så sant som sagt. Allt detta var sant, förutsägbart och beskrivet redan för tio år sedan. Trots det gick politiker och näringsliv hand i hand och spenderade skattemedel på någonting helt meningslöst och i förlängningen destruktivt. Har vi blivit klokare sen dess – tror dessvärre inte det, vi kommer hitta på något annat “hållbart” som genast kräver statliga subventioner.

  8. Thomas Kvist skriver:

    Ett sätt att rätta en del på nätsidan, är att ta bort den nuvarande 1500 kW gränsen som ger produktionsanläggningar < 1500 kW gratis tillgång till elnätet.
    Detta är ytterligare en dold subvention, vilken betalas av uttagskunder och produktion större än 1500 kW.
    En enkel åtgärd som skulle minska den suboptimering som nu pågår på grund av inmatningstariffen.

    Elhandelsdelen är mycket mer komplex men måste absolut lösas så att den stabiliserande elproduktionen finns kvar. torde innebära att intermittent produktion endast kan ersättas via spott.
    Medans övrig produktion produktion ersätts på annat sätt.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet