Negativa till kärnkraft kan vara positiva

Negativa till kärnkraft kan vara positiva

Opinionsinstituten har svårt att ställa enkla frågor som ger tydliga svar om kärnkraft, ett arv från folkomröstningen 1980. Då röstade alla för avveckling fast många var positiva. Vad folk egentligen tycker om kärnkraft är fortfarande öppet för tolkning.

De flesta svenskar anser att Sverige bör använda sina kärnkraftverk så länge de fungerar. Teknisk livslängd gäller. I så fall är man positiv till kärnkraft fram till att ljuset släcks på sista verket, för att därefter skifta mening och bli negativ. Det anses vara en tolkningsfråga.

SOM-institutet vid Göteborgs Universitet har sedan många år genomfört opinionsundersökningar inom energi och kärnkraft. I sin senaste kärnkraftsundersökning har man kommit fram till att färre tycker att kärnkraften ska avvecklas. ”Även om en majoritet fortfarande är för att avveckla kärnkraften på sikt, är det färre som tyckte så 2018 än tidigare”, rapporterar Sveriges Radio. Nu vill 52 procent avveckla kärnkraften, mot 58 procent 2017.

Positiva motståndare
När nyheten förmedlas vidare dyker det upp intressanta tolkningar och värdeladdade begrepp, menar Carl Berglöf, kärnkraftsexpert på Energiföretagen Sverige. Vissa medier definierar alla som vill avveckla kärnkraften på lång sikt som negativt inställda till kärnkraft. TT skrev att ”opinionen mot kärnkraft i Sverige minskar”. SvD kallar det ”motståndet mot kärnkraft”.

– Bakom den bedömningen finns antagandet att de som säger att de vill se att reaktorerna drivs vidare tills de tjänat ut och sedan avvecklas har en negativ inställning till kärnkraften, säger Carl Berglöf. Undersökningen och därmed media har valt att lyfta fram den ”negativa” vinkeln med utgångspunkt i avvecklingen istället för driften.

– Att ge sitt stöd för att driva reaktorerna vidare till 2040-talet kan i själva verket vara uttryck för en positiv syn på den befintliga kärnkraften. Medias rapportering att de som valt ett sådant svarsalternativ skulle vara generellt negativt inställda till kärnkraft är inte helt rättvisande, menar Carl Berglöf.

Endast 20 procent
Carl Berglöf refererar till en undersökning från november 2018 utförd av undersökningsföretaget Novus på uppdrag av Analysgruppen, ett fristående nätverk av forskare med koppling till den svenska kärnkraftsindustrin som bland annat tar fram underlag till kärnkraftverken rörande risker med strålning och miljöpåverkan. Där framkommer att 71 procent av de tillfrågade vill se att dagens reaktorer drivs vidare. I dessa procent inkluderas 36 procentenheter som dessutom vill se nya reaktorer vid behov.

Enligt Viktor Wemminger på Novus har acceptansen för befintlig svensk kärnkraft legat stabilt kring 70 procent sedan 2011. De största förändringarna sker inbördes mellan alternativen att ersätta dagens reaktorer med nya eller inte. Den andel som vill lägga ned kärnkraften med politiska beslut ligger stabilt kring 20 procent.

Matas med fel tro
Mars 2019 kom också undersökningsföretaget Kantar Sifo med en undersökning som SVT gav rubriken Två av tre svenskar är positiva till kärnkraft. ”En klar övervikt vill behålla eller skaffa fler kärnkraftverk,” uttalade Toivo Sjörén, opinionschef på Kantar Sifo. Här hade gruppen ”positiva” (66 procent) utökats till att även gälla dem som enbart tycker att man ska behålla dagens kärnkraft men ej bygga ny – alltså de som enligt SOM-undersökningen definierades som motståndare till kärnkraft.

– Slår man ihop de som stödjer fortsatt drift av befintlig kärnkraft med dem som stödjer en utbyggnad så får man en tydlig samstämmighet mellan samtliga tre opinionsundersökningar, säger Carl Berglöf.

– Om en stor andel röster felaktigt har tolkats som kärnkraftsnegativa har vi i decennier matats med en felaktig bild av samhällets syn på kärnkraft. Vi har levt i en tro att det folkliga stödet för kärnkraft legat en bra bit under 50 procent, medan det i själva verket varit en bra bit över 50 procent.

Fråga med rötter
Enligt Toivo Sjörén kan de otydliga frågeställningarna runt kärnkraften ha sina rötter helt tillbaka till folkomröstningen om kärnkraft 1980. Det finns en tendens att ofta ”återställa” samma frågor kring avveckling, med eller utan nybygge, som med ett helt knippe svarsalternativ ger stort utrymme för tolkningar.

– Fast situationen runt kärnkraften idag är helt annorlunda än den var då. Nu har man beslutat att lägga ned reaktorer, och Barsebäck är sedan länge nedlagd. Det finns en konjunktur i kärnkraftsfrågan som dagens frågeställningar kanske inte alltid tar hänsyn till, säger Toivo Sjörén.

– Då fanns olika avvecklingsalternativ så det kan vara därifrån dagens frågeställningar härrör, att det måste finnas ett ”alternativ 2”.

Tillbaka till framtiden
Under folkomröstningen 1980 fanns tre svarsalternativ. Linje 3 (Centerpartiet med flera) ville avveckla alla anläggningar så snabbt som möjligt. Linje 2 med Socialdemokraterna och Folkpartiet ville avveckla kärnkraften ”i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd”.

Det få idag minns är att också Linje 1 (Moderaterna) ville avveckla kärnkraften. Linje 1 och Linje 2 hade till och med samma identiska formulering på sina röstsedlar. Det fanns inget Ja-alternativ för den som var helt för kärnkraft.

Skillnaden mellan Linje 1 och 2 var att Linje 2 på röstsedelns baksida hade skrivit något om förnybara energikällor, men viktigast att ”kärnkraftverk och andra framtida anläggningar för produktion av elektrisk kraft av betydelse skall ägas av stat och kommun”. Den formuleringen kunde Moderaterna absolut inte godta. Därför hade Linje 1 en egen men mycket snarlik valsedel.

Ingen Ja-linje fanns
I princip röstade därför alla 4,7 miljoner röstande för avveckling av kärnkraften. Det fanns riktigt nog en Ja-sida i kärnkraftsdebatten som både ville behålla och bygga ut kärnkraft, främst inom industrin, men inget parti vågade driva den linjen öppet. Ja-sidan representerades därför inte i folkomröstningen. På grund av avsaknaden av ett Ja-alternativ har folkomröstningen efteråt kallats ”en demokratisk charad”.

Linje 3 kom på andraplats med 38,7 procent medan Linje 1 fick 18,9 procent. Vann gjorde Linje 2 med 39,1 procent, utan att det fick några större konsekvenser. Omröstningens beslut att alla anläggningar härefter skulle ”ägas av stat och kommun” var dött redan innan rösträkningen hade kallnat. Den socialdemokratiska idén att skapa en svensk variant av den norska ägarmodellen hjemfall (där koncession för privatägd vattenkraft återgår till offentligt ägande efter viss tid) blev snabbt orealistiskt när vardagen infann sig.

Med ett ”rungande nja” blev otydligheten total i det som har beskrivits som historiens märkligaste folkomröstning. Hur många som var positiva eller negativa till kärnkraft har sedan dess varit en tolkningsfråga. I svensk energipolitik har tvetydigheten konserverats, även efter Energiöverenskommelsen som både tillåter och vill avveckla kärnkraft.

Svårt undvika tolkning
Knappast någon opinionsfråga har genom tiderna varit mer värdeladdad och svårtolkad än kärnkraftsfrågan, konstaterar Toivo Sjörén. På något vis måste opinionsinstituten ändå välja att göra indelningar av olika slag och att vara positiv eller negativ till något behöver i sig inte vara en värderande fråga.

– Instituten kan ställa frågor på olika sätt. Hur man sedan lägger samman svaren kan givetvis vara en tolkningsfråga, men de mest värdeladdade tolkningarna görs oftast av andra än undersökningsföretaget, till exempel i olika medier och av intressenter med en agenda, säger Toivo Sjörén.

De som skriver om undersökningarna tolkar gärna svaren vidlyftigast, menar han. Det är därför alltid viktigt att gå tillbaka till själva frågeställningen, hur svarsalternativen ser ut.

– Det är viktigt att följa de resonemang som leder fram till konklusionen. Man kan inte bara titta på en rubrik, säger Toivo Sjörén.

* * *

Frågorna: SOM-institutet är en undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet. Frågeformulering (pdf, s 42): Vilken är din åsikt om kärnkraftens långsiktiga användning som energikälla i Sverige? Fem svarsalternativ: 1) Avveckla kärnkraften snarast; 2) Avveckla kärnkraften men utnyttja de 10 kärnkraftsreaktorer vi har tills de tjänat ut; 3) Använd kärnkraften och ersätt de nuvarande reaktorerna med som mest 10 nya reaktorer; 4) Använd kärnkraften och bygg fler reaktorer än de nuvarande 10 i framtiden; 5) Ingen uppfattning. Novus undersökning finns här (pdf) och mer material här. Frågeformulering: Vilken är din personliga åsikt om den framtida användningen av kärnkraft som energikälla i Sverige? Svar: 1) Fortsätta använda kärnkraften och vid behov bygga nya reaktorer; 2) Fortsatta använda de kärnkraftverk som idag finns, men inte bygga några nya reaktorer; 3) Avveckla kärnkraften genom politiska beslut; 4) Tveksam, vet ej. Kantar Sifos undersökning beställdes av SVT. Frågeformulering: Vilken är din åsikt om kärnkraftens framtid i Sverige? Svar: 1) Avveckla kärnkraften helt; 2) Behållnuvarande kärnkraft; 3) Behåll och bygg ut kärnkraften; 4) Tveksam, vet ej.

 

1 Kommentar
Morten Valestrand
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Carl-Åke Utterström skriver:

    Som man frågar får man svar. SOM-institutet och Sifos undersökningar borde vara mer samstämmiga. 66 procent var positiva till kärnkraft enligt Sifo medan SOM institutet sade att flertalet var negativa.

    Gör nya undersökningar för att få dem mer samstämmiga. Kanske förändras åsikterna också snabbt.

    Om det blev allmänt känt att strålrisken från Fukushima ökade lungcancerrisken med 1 procent och rökning ökar den med 1 500 procent.

    Ska vi avveckla vindkraften eftersom den under ett enda enstaka år dödade 166 personer, mångdubbelt fler än vad kärnkraften totalt gjort hittills.