De riksdagspartier som förordar fortsatt drift av Ringhals 1 och 2 tar ett samhällsekonomiskt ansvar. Det handlar om att ekonomiskt börja värdera systemtjänster som är avgörande för elsystemets driftssäkerhet, och som producenter idag tillhandahåller gratis. Det skriver Klas Roudén i en replik på Mikael Odenberg.
Mikael Odenberg, min tidigare högste chef vid Svenska kraftnät (Svk), vet om någon vad driftsäkerheten för vårt elkraftsystem innebär. Men i hans artikel om nedläggningen av kärnkraft nämns inget om detta, vilket jag nu belyser för att skapa en helhetsbild för agerandet från M, KD, L och SD vid omröstningen om Ringhals 1-2 (R1-2), där jag via egna kontakter samt olika uttalanden från respektive energiföreträdare tror mig veta att frågan inte bara handlar om elenergibalanser och/eller partipolitik utan också om att även ekonomiskt börja värdera vissa av nedannämnda systemtjänster, som producenter idag tillhandahåller gratis.
Bild: Ringhals kärnkraftverk. Foto: Vattenfall.
För nämnda driftsäkerhet är ju tillgången till systemtjänster helt avgörande. Funktionerna är i huvudsak frekvens- och spänningsreglering, rotationsenergi (svängmassa) samt effekttillgång.
I dagsläget kan vi konstatera att vindkraftens bidrag till frekvensregleringen och rotationsenergin är lika med noll. Beträffande spänningsregleringen så innebär dagens vindkraftsdrift med asynkrongeneratorer konsumtion av reaktiv effekt, vilket i låglastsituationer kan vara en fördel men generellt motsatsen vid höglast. Och rörande effekttillgången med koppling till avvecklingen av R1-2 så kan följande jämförelse göras baserat på aktuella data från bland annat Svk: vindkraftens effekttillgänglighet under 90 % av tiden är 9 %. Motsvarande effekttillgänglighet för R1-2 antas vara 90 % (under de senaste två åren högre).
Ett standard vindkraftverk har effekten 2 MW. Vid avveckling av R1-2 förloras minst 1700 MW vilket motsvarar 850 sådana vindkraftverk. Men vindkraften har ju bara 1/10 av effekttillgängligheten för R1-2. Detta innebär alltså (statistiskt) att det krävs 10×850=8500 vindkraftverk à 2 MW för att garantera samma effekttillgänglighet som Ringhals 1-2 står för. I motsats till befintliga, och sedan decennier avskrivna Ringhals 1-2, så blir det ett också skapligt CO2-utsläpp för att tillverka och installera alla dessa vindkraftverk. Hur mycket det europeiska (= det globala) motsvarande utsläppet förorsakar genom avvecklingen av R1-2 är svårt att kvantifiera, men jag tror det är enormt.
Givetvis kommer inte avvecklingen av R1-2 innebära att det explicit byggs 8500 vindkraftverk för att ersätta deras 1700 MW. Men därmed kommer också en avsevärd effektbrist att bestå vid topplasttimmen, vilket av Svk klassas som en allvarlig konsekvens vid avvecklingen av R1-2.
Beträffande energifrågan så finns det i dagsläget dessutom inget annat produktionsslag som kan konkurrera med en total produktionskostnad på 23-24 öre/kWh för Ringhals 1. Så i motsats (?) till Mikael Odenberg så anser jag att ovannämnda partier, alltså även moderaterna, genom sitt agerande tar ett samhällsekonomiskt ansvar kopplat till aktuellt läge med en klarsyn, som saknades i den politiserade Energikommisionen, vars karta i elkraftsystemfrågan inte stämmer med verkligheten.
Ett sådant självklart agerande saknas ju fullständigt från vår regering, vilka för de närmaste åren blint har överlåtit allt åt elmarknaden och Svk, vilka får ”städa upp” med mångmiljardinvesteringar p g a en galen elenergipolitik.
13 Kommentarer
13 Kommentarer
Bengt Hellman
12 februari, 2020: 11:28 f mRinghals 1 och 2 har i genomsnitt tillsammans producerat 9 TWh/år de senaste tio åren. Det motsvarar en genomsnittlig effekt på 1 GW.
Ett genomsnittligt vindkraftverk idag är inte på 2 MW. De som byggs för driftstart i år är i genomsnitt på 4 MW, dubbelt så stora. Moderna vindkraftverk är inte bara större, de har även högre verkningsgrad. De som tas i drift i år får en verkningsgrad på 36 %. För att producera lika mycket el Ringhals 1 och 2 tillsammans krävs därför färre än 700 vindkraftverk.
Att bygga vindkraftverk för att hela tiden ha tillräcklig effekt även när vindarna är svaga är en tokig idé. Det finns bättre och billigare sätt att ha tillräcklig effekt. I Skandinavien finns mycket vattenkraft som kan dras ner när det blåser mycket och dras upp när det blåser lite. Norge har över 90 % av sin elproduktion från vattenkraft. De kan sälja vattenkraft till Sverige när det är svaga vindar och köpa billig vindkraft när det är starka vindar.
Svenska Kraftnät har ett ansvar att se till att det för vindkraften, på samma sätt som vattenkraften finns ett elnät som transportera kraften dit där den ska användas. När nu elproduktionen skiftar från kärnkraft mot vindkraft behöver Svenska Kraftnät ligga före. Det duger inte att som debattören gör gnälla. För att vi alla ska få en trygg elförsörjning krävs handling.
SvaraKlas Roudén@Bengt Hellman
12 februari, 2020: 4:23 e mEfter 40 yrkesår inom Vattenfall och Svenska kraftnät (Svk) så anser jag mig ha kunskap om hur vårt elkraftsystem fungerar, både i teorin och i verkligheten.
SvaraJag tog upp tillgängligheten för effekt, och har inga invändningar mot Hellmans data på kommande vindkraftverk samt deras energiproduktion.
Och jag antydde ju klart att man givetvis inte bygger 4250 vindkraftverk à nu 4 MW för att ersätta R1-2:s 1700 MW.
Men innan Hellman brassar på med vattenkraften, om den nu kommer från Norrland eller Norge, så skulle han kanske först kontrollera Svk:s aktuella effektbalanser efter avvecklingen av R1-2. Och där ingår ju även vattenkraftens bidrag i topplasttimmen, vilket denna diskussion gäller. Och då körs vattenkraften redan med en mycket hög basproduktion, speciellt efter ytterligare kärnkraftsavveckling som ju Energikommisionen räknar med samt om vindkraftproduktionen dessutom är låg, varför vattenkraftens totala effektreserv då är mycket måttlig. Javisst kan det behövas ytterligare nätkapacitet, vilket ju Svk är i full färd med att införa, men för att utnyttja denna i topplasttimmen, så måste det enligt ovan också finnas effektreserver kvar att utnyttja.
Men med en brutal korttidsreglering av våra älvar efter effektutbyggnad samt med mera liberala vattendomar, ja då ökar förstås vattenkraftens effekttillgång (om det nu finns vatten, torrår förekommer ibland….).
Om Energikommisionens galna elenergipolitik genomförs, så kanske detta är framtiden. Tragiskt tycker jag. Kalla det gärna gnäll.
Bengt Hellman@Klas Roudén
17 februari, 2020: 10:09 f mMärkligt när tidigare medarbetare till Svenska Kraftnät pratar om en energipolitik där marknadsekonomiska principer får råda som en galen energipolitik. I Svenska kraftnäts uppgifter ingår att främja konkurrensen på elmarknaden.
I den rapport om effektotillräcklighet som Svenska Kraftnät 30 juni levererade till regeringen ingår en analys av risken för otillräcklig effekt. Modellresultaten från den probabilistiska metoden visar för denna vinter en genomsnittlig förväntad effektbrist på långt under en timme per år i SE3 och SE4. I många länder används ett nationellt leveranssäkerhetsmål, uttryckt i maximalt antal timmar med effektbrist per år. Storleksordningen kan vara 3 till 8 timmar per år. För Sverige finns idag inget leveranssäkerhetsmål.
Under de fyra kommande vintrarna förändras inte risken för effektbrist dramatiskt enligt denna metod. Södra Sverige har fortfarande mindre än en timme förväntad effektbrist, och norra Sverige har fortsatt ingen förväntad effektbrist.
Det finns goda möjligheter att öka tillgången på effekt. Förbättrade förbindelser genom Sverige från norr till söder behövs snarast så att den effekt vindkraften i norr levererar kan tas tillvara och för att förhindra att el stängs in i norra Sverige. Förbättrade förbindelser med Norge är också angelägen för säker effekttillräcklighet. I Norge finns stora möjligheter till effektutbyggnader och pumpkraftverk https://www.statnett.no/globalassets/for-aktorer-i-kraftsystemet/planer-og-analyser/2018-Fleksibilitet-i-det-nordiske-kraftmarkedet-2018-2040.
Tiden för gnäll är förbi. Nu kravs handling!
SvaraKlas Roudén@Bengt Hellman
18 februari, 2020: 5:19 e mSom pensionär från Svk sedan snart 10 år känner jag mig helt fri att föra en diskussion om vår elelenergiframtid. Jag känner ingen som helst skyldighet att sjunga Elmarknadens lov, märkligare än så är det inte.
SvaraMen jag känner förstås ändå en stor sympati med tidigare kollegor samt nya krafter inom företaget, vilka kämpar för att försöka bibehålla kraftsystemets leveranssäkerhet (med de två huvuddelarna tillräcklighet och driftsäkerhet) även framgent.
Elmarknaden har ju inget som helst formellt ansvar för elkraftsystemets övergripande leveranssäkerhet, men däremot har man givetvis ett ansvar för respektive produktions- och distributionsföretag.
Det finns en konflikt mellan nämnda leveranssäkerhet och Elmarknadens mål att maximera sin vinst, eftersom denna marknad gynnas av höga kraftpriser, vilka uppstår vid en sänkt verklig leveranssäkerhet. Och idag finns inga legala hinder för producenter att genom olika knapphetsskapande åtgärder framkalla högre kraftpriser, vilka gynnar den egna företagsekonomin.
Det som jag anser galet är hur ett minoritetsparti tillåts bestämma regeringens elenergipolitik, där företagsekonomin får råda över samhällsekonomin. Hur gynnas t ex våra basindustrier inom skogen, gruvorna, stålet och kemin av högre kraftpriser, som detta minoritetsparti vurmar för?
Beträffande ursprungsfrågan i IVA:s debattartikel om den framtida effektbalansen, så är det bra att Hellman läst på. Men för att få en mera allsidig bild hänvisar jag till Svk:s förnämliga ”Systemutvecklingsplan 2020-2029”, vilken kan hämtas via Svk:s hemsida. Se speciellt sidorna 29 o 31, där förutsättningar och bl a den probabilistiska metoden beskrivs.
Bengt Hellman@Klas Roudén
23 februari, 2020: 7:04 e mSatsningen på vindkraft leder till låga elpriser. Det är viktigt att Svenska Kraftnät kan fokusera på framtiden. Ett nostalgiskt tillbakablickande leder fel. Nu måste ledningsnätet anpassas till det nya kraftslaget samtidigt som stora delar av det ledningsnät som byggdes för vattenkraften har blivit ålderstiget och behöver bytas ut. Bättre förbindelser leder till trygg el- och effektförsörjning samtidigt som fossilfri el i ökande utsträckning kan exporteras och medverka till att minska klimatstörningarna.
SvaraKlas Roudén@Bengt Hellman
25 februari, 2020: 9:44 e mJa du vet tydligen bäst vad Svk skall göra.
SvaraMen inte blir det mer ”fossilfri el” för export efter nedläggning av kärnkraft. Nej, nu var jag visst nostalgisk igen.
Carl-Åke Utterström@Klas Roudén
1 mars, 2020: 5:36 e mDet som inte har vägts in är livslängden som för vindkraft är 20 år och verkar tendera att gå mot 15 år där också havsbaserad vindkraft har ännu kortare livslängd. Kärnkraft går mot 80 års livslängd så om vindkraften måste nybyggas tre gånger om så krävs ännu fler vindkraftsverk.
Två kärnkraftverk á 80 – 100 miljarder/styck kan tillsammans avge 15 TWh eller jämförbart med dagens vindkraft inklusive lagring 17 TWh. För att vara jämförbart får varje verk kosta maximalt 16.7 miljoner men verklig snittkostnad enligt Svensk Vindenergi är 26.3 miljoner.
SvaraErik Pihl
11 februari, 2020: 4:52 e mDe här beräkningarna har inget med verkligheten att göra. Vindkraftsparken Markbygden beräknas med 1101 vindkraftverk ha en årsproduktion på 8-12 TWh vilket är lika mycket eller mer än bortfallet från R1+R2. Det går förstås att räkna på capacity credit men 10% för vind är lågt räknat och stämmer inte bra i ett system som det nordiska med mycket balanskraft, man behöver dessutom komma ihåg att kärnkraft inte är lastföljande och därför också har begränsad systemnytta.
Avvecklingen av R1 och R2 togs av Vattenfall på företagsekonomiska grunder, inte politiska, och om de på sikt förväntade väldigt låga produktionskostnader så hade de inte tagit ett sådant beslut. Kommande stora kommande investeringar var en del av beslutet.
Det kan finnas argument för att fortsätta driften av strategiska skäl, t ex givet ökande elbehov i framtiden, så visst kunde staten tagit det beslutet. Nu lät man ”marknaden” råda och då försvann R1 och R2. Liknande ser vi i USA där en del reaktorer har eller kommer stängas i förtid och ersättas med naturgas eller i bästa fall förnybart (ja det kan vara dumt ur klimatsynpunkt men det blir resultatet av fri ”marknad” och ingen kostnad för att släppa ut koldioxid).
Samtidigt har en mängd vindkraftsparker som kunde levererat el billigare än kärnkraft stoppats i Sverige, bl a efter klagomål från Försvarsmakten (som kan ifrågasättas), så kärnkraft är inte enda kraftslag som möter motvind.
https://www.nyteknik.se/energi/klartecken-for-storsta-vindkraftsparken-6920556
SvaraRickard Nordin
11 februari, 2020: 10:59 f mOm det vore omtanke om energisystemet som vore agendan, varför har då sagda partier inte krävt att vattenfall bygger kraftvärme och inte bara värme i Uppsala där det finns tydlig kapacitetsbrist?
Nej, det finns många argument i den här debatten, men omtanke om elsystemet är inte det som ligger bakom detta, då finns ju många andra saker att driva, trots det drivs bara frågan om R1/R2. Och om kostnaden vore så låg framöver som 23öre, ja då vore de ju också lönsamma att driva.
SvaraBjörn ST Wiklund
11 februari, 2020: 10:17 f mUpprepar med envishet min servettkalkyl
kärnkraft 1000MW till en kostnad på 50miljarder: 50sek/W
vind för 50miljarder blir 1000snurror på 3MW eller 17SEK/W
brukar skriva för att skapa adrenalin hos kärnkraftsmotståndare med dett…
MEN då är ju vind billigare.,.
nja först är verkningsgraden för vind bara 30% så då blir kostnaden för vind samma som för kärnkraft 50SEK/W
MEN sedan är livslängden för vind bara 1/3 av den för kärnkraft dvs då landar vi på 150SEK/W
OCH denna enkla servettkalkyl verkar passera obemärkt i hystering med förnybart/fossilt för inte är det mindre utsläpp från sopor och gas coh flis än från rent fossila energislag….
SvaraMats Lindfors@Björn ST Wiklund
23 februari, 2020: 10:28 f mNy Kärnkraft kostar inte 50 miljarder utan snarare 100 Miljarder för ett nytt verk, se https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/ny-vindkraft-billigare-an-ny-karnkraft-1.922565
SvaraKlas tycks också blunda för de enorma uppgraderingskostnaderna för kärnkraftverk under sin livstid och också för kostnaderna för slutförvaring och för kärnkraftsolyckor
Egyptens pyramider är 4500 år gamla och än idag gör man fynd som inte har varit kända.
Kärnavfallet ska ligga där i 100.000 år, vem vet ens var det finns om 100.000 år, jo det kanske har blivit känt genom att det hänt något där nere under jorden när kopparkaplsarna har rostat sönder….
Dessutom är jordens urantillgångar begränsade uppskattats till att räcka i 80-100 år och sen då?
Förespråkarna får leta efter fyndigheter med ännu lägre uranhalt och ännu större sår i jordskorpan till dubbla kostnaden?
Lönsamt?
Knappast
Men pga den smutsiga uranbrytning och problemet med slutförvar och olyckor så går den typen av kraftverk bort för min del, och den tycks gå bort även för marknadens del, bara de som av olitiska skäl eller egenintresse omhuldar kärnkraftens och dess lov, men den håller på att självdö….
Framtiden stavas SOL, VIND och VATTEN och ev. VÄTGAS, och det är det bi får anpassas oss till.
Här är min solanläggning: https://monitoringpublic.solaredge.com/solaredge-web/p/site/public?name=Lindfors%20solkraft#/dashboard
Kolla in den och klicka runt….det här är en del av framtiden….
Klas Roudén@Mats Lindfors
27 februari, 2020: 4:46 f mBeträffande olika kraftslags totala klimatpåverkan hänvisar jag till Vattenfalls framtagna data, där kärnkraften har lägst påverkan.
SvaraAngående kärnavfallet så är min fasta övertygelse att vi absolut inte skall fullfölja dagens hvudalternativ (?) med slutförvaring utan lugnt fortsätta med dagens mellanförvaring i Oskarshamn och avvakta den pågående globala utvecklingen av ny reaktorteknik, där dagens kärnavfall då kommer att räcka för drift i tusentals år. Därför krävs långsiktigt ingen ytterligare uranbrytning.
Min inriktning i elenergidebatten, efter 40 yrkesår inom Vattenfall och Svenska kraftnät, är drift av elkraftsystemet. För dess leveranssäkerhet krävs bl a stödtjänster från planerbar elproduktion; frekvens- och spänningsreglering, rotationsenergi samt effekttillräcklighet. Dessa helt fundamentala stödtjänster tillhandahåller vind- och solkraftproduktion knappast alls för närvarande.
Jag är inte någon principiell motståndare till förnybar energiproduktion från vind och sol. Tvärtom, Satsar bl a på solenergiaktier i Kina samt dito aktier för energiutvinning från havsströmmar och stödjer helhjärtat dotterns solpanelsatsning i Portugal.
Men en förutsättning för förnybar energi i stora elkraftsystem är att det där finns planerbar elproduktion från vatten- och kärnkraft samt tyvärr också under mycket lång tid framöver även från fossilkraft, vars stödtjänster också fungerar utmärkt.
Så för vatten- och kärnkraften råder det alltså absolut inget motsatsförhållande till vind och sol. Dessa fossilfria kraftslag kan verka tillsammans i symbios i ett elkraftsystem.
Göran Fredriksson
11 februari, 2020: 9:56 f mKlas Roudén har rätt i allt han skriver om kärnkraftens fördelar i tekniskt avseende.
Vad gäller samhällsansvaret skall man förvänta sig av politiker att detta tas genom att man tänker efter vilka konsekvenser politiska beslut kommer att få i framtiden. Innan besluten tas. Inte när det är uppenbart för alla vad man har ställt till med. Som vid köpet av NUON eller försäljningen av Stockholms energirörelse. Eller ödeläggandet av försvarsmakten. Politiker som är naiva har vi i övermått.
Nedläggningen av kärnkraft är en konsekvens av beslutet att bygga ut främst vindkraften med subventioner. I utbyte mot att kärnkraften skulle få finnas kvar överhuvudtaget.
Att kärnkraften skulle riskera att bli olönsam vid en kraftig utbyggnad av sekunda energiproduktion med nära noll i rörlig kostnad kräver inte någon högre utbildning för att inse.
Men inom M och L saknades den insikten. Sannolikt beroende på att Mikael Odenberg hade lämnat politiken.
Svara