Zlatan har belyst en viktig intressekonflikt

Zlatan har belyst en viktig intressekonflikt

Zlatan Ibrahimovics uppmärksammade protest mot vindkraft i jämtländska Offerdal har hjälpt till att belysa en allt viktigare intressekonflikt. När vindkraften nu byggs ut i rasande takt kommer vi allt oftare att behöva väga olika ”gröna” värden emot varandra. Det skriver Sania Valivand och Mats Nilsson vid Södertörns högskola.

Förnybar kraftproduktion kan i många fall leda till intressekonflikter, inte minst av slaget där miljövärden kommer att stå emot varandra. Zlatan Ibrahimovics uppmärksammade tweet: ”Det som fått mig att investera och vara i Offerdal är en storslagen fjällnära natur. Jag ifrågasätter klokskapen i att förstöra denna fina natur med en storskalig vindkraftsindustri” ställer bevarandet av den fjällnära naturen mot förnybarhet och klimatmål.

Bild: Kaxsås i Offerdal. Foto: Wikipedia.

Det är inte första gången inflytelserika personer motsätter sig vindkraftsetableringar i närområdet. Ett känt fall i forskningslitteraturen är klanen Kennedys motstånd mot havsbaserad vindkraft nära deras hem i Nantucket Sound. Något raljerande noterade författarna Williams och Whitcomb att “en liten grupp människor med mer pengar än någon av oss kan föreställa sig bestämde sig redan från början […]  att de inte ville ha den [vindkraften] där, att inget skulle få störa deras eftermiddagsmartini”.[1] Forskningslitteraturen visar också att det ofta bara krävs en liten men resursstark grupp för att kunna stoppa vindkraftsetableringar (och andra projekt). I den bemärkelsen har antagligen vindkraftsprojektören i Krokoms kommun fått en formidabel motståndare. Hinner Zlatan formera styrkorna för att få kommunen att avstyrka projektet?

Mats Nilsson återkommer inom kort med betraktelser över vatten- och solkraft.

Snart ska regeringens utredare Lise Nordin lämna sitt betänkande om det kommunala vetot. Hennes idé är att det kommunala vetot ska få finnas kvar men att kommunerna ska tvingas fatta beslut om att avslå eller tillstyrka vinkraftprojekt tidigare i processen. Utifrån ett vindprojektperspektiv är detta naturligtvis önskvärt. Tvingas kommunerna då att ta ställning innan de har den information som krävs? Visserligen gör inte kommunerna någon miljöprövning men resultatet från denna kan ändå bidra till viktiga insikter. Det är också under projektets gång som argumenten för och emot stöts och blöts. Ju närmare beslut om projektstart, desto mer konkret blir bilden av hur vindparken kommer att påverka närområdet. Å andra sidan kan kostnaden av ett sent kommunalt veto bli betydande. I fallet Avesta kommun (som sa nej till en vindkraftspark vintern 2021) förlorade projektören miljontals kronor som spenderats på material för miljöprövning etc.

Sania Valivand

Det kommunala vetot[2] har kritiserats för att vara godtyckligt och att kommunerna inte behöver ange skäl till avslag är besvärande. Men skälet till vetot har varit att kommunerna bör ha inflytande över verksamheter som har inverkan på närmiljön. Ytterst är det således en demokratifråga. Vi har gjort en enkel modell där vi undersöker om vi med några socioekonomiska variabler, en enkel approximation av naturvärden i kommunen samt politiska variabler kan förklara kommunernas beslut.[3] Vår enkla modell förklarar en stor del av de beslut som kommunerna fattat. Det tycks således vara så enkelt att besluten har underliggande skäl även om kommunerna inte alltid vill eller behöver formulera dessa. Det tycks i vart fall inte vara så att avslagen är mer godtyckliga än tillstyrkanden.

Oavsett om Zlatan ”vinner” eller inte så har han hjälpt till att belysa en allt viktigare intressekonflikt. När vindkraften nu byggs ut i rasande takt (vi ska komma ihåg att det på många ställen faktiskt byggs vindkraftsparker) kommer vi allt oftare att behöva väga olika ”gröna” värden emot varandra. Vill vi ha förnybar energi i Sverige måste vi hitta sätt att hantera detta på. Det är notoriskt svårt att värdera och rangordna miljövärden även om vetenskap och praktiker blir att duktigare. Men givet att kommuner i landet tillstyrker projekt nästan 5 gånger ofta än de avstyrker är kanske ett orört kommunalt veto ett viktigt verktyg att fånga värden som medborgarna i närområdet har svårt att uttrycka på annat sätt?

Mats Nilsson

Men en av de svåraste sakerna att modellera är det lokala motståndet som ibland är så starkt och välorganiserat att olika infrastrukturprojekt stoppas. Viktigare än att undergräva den lokala demokratin genom att försämra det kommunala vetot vore att försöka förstå varför detta motstånd uppstår, och varför det är framgångsrikt. Lise Nordin borde sätta sig in i den lokala kontexten där projekt ibland tillstyrks, och ibland fått avslag. Det byggs fortfarande mycket vindkraft i Sverige så en försämring av demokratin till vindkraftens fromma är inte självklar.

I fallet med Zlatan så är det medborgare som agerar som försvarare av en orörd natur. Vi ska i nästa artikel studera effekterna av när myndigheter i fallet småskalig vattenkraft kan välja att följa i Zlatans fotspår. Denna serie artiklar om intressekonflikter med ursprung i förnybar kraft avslutas sedan med en artikel om solkraft ur ett rättvise- och hållbarhetsperspektiv.

 

[1] “a very small group of people, with more money than most of us can possibly imagine, who decided from the very beginning […] that they didn’t want it there, it would upset their Martini time.”

[2] Egentligen är detta inget veto utan en möjlighet som miljöbalken ger kommunerna att avstyrka eller tillstyrka vindkraftsprojekt.

[3] Modellen och analysen beskrivs i detalj i en kommande magisteruppsats av Sania Valivand, Södertörns högskola

1 Kommentar
Av Sania Valivand och Mats Nilsson
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Michael Halvarsson skriver:

    I Naturvårdsverkets mål finns ett klart ställningstagande om en storslagen fjällmiljö. Jag tvivlar på att vindkraftsparker finns i deras tankar om storslagenhet.
    https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-8821-7.pdf?pid=23428

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet