”Snabba resultat utan stora investeringar”

i Solkraft
19 november, 2024
Anna Werner
19 Kommentarer

DEBATT
Tre enkla förändringar ger direkt större produktion av förnybar el och minskar belastningen på elsystemet, skriver Anna Werner, vd Svensk Solenergi. Förändringarna kan få svenskarna att flytta sin elanvändning till tider då det finns rikligt med lokal elproduktion.

Lokal, decentraliserad elproduktion som sker nära förbrukaren har många fördelar. Elnätet blir framförallt mindre sårbart för störningar eftersom problem i delar av nätet inte påverkar hela systemet. Det ger också minskade överföringsförluster och minskat behov av dyr utbyggnad.

Regeringen meddelade den 4 november att de vill uppdra åt Svenska Kraftnät, Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen att tillsammans utreda hur sol- och vindkraft kan spela en större roll i vår energiförsörjning.

Svensk Solenergi föreslår tre enkla men kraftfulla förändringar för att få svenskarna att flytta sin elanvändning till tider då det finns rikligt med lokal elproduktion. Om den politiska viljan finns ger dessa förändringar snabba resultat utan stora investeringar.

1. Ta bort elskatten på egenanvänd el och inkludera delägare av kraftparker
Den nuvarande effektgränsen på 500 kW för skattebefrielse vid användning av egenproducerad el hindrar utbyggnaden av lokal elproduktion. Ägaren till en solcellsanläggning med en toppeffekt högre än 500 kW blir idag skattskyldig på hela den egenanvända elproduktionen. Det gör att många fastighetsägare bygger anläggningar som är mindre, eller helt låter bli att bygga.

Definitionen av egenanvänd el måste också utvidgas så att den ger elanvändare incitament att i första hand använda el när den lokala elproduktionen är hög. Delägande i anläggning för kraftproduktion i ett givet område bör omfattas av egenanvändning. Det skulle innebära att den som äger en andel i en kraftanläggning och använder el när anläggningen producerar el i området slipper elskatt på just den konsumtionen.

2. Tillåt virtuella anslutningspunkter
En virtuell anslutningspunkt är en administrativ lösning som låter boende i en fastighet dela lokalproducerad el i en energigemenskap på samma sätt som om de var kopplade till elnätet genom en enda anslutning. Det kräver inga fysiska förändringar i fastigheten utan sker i elbolagets mjukvarusystem genom att fastigheten ses som en enhet när det gäller mätning och fakturering av el.

Boende i ett flerfamiljshus med solpaneler på taket kan då dela elen som produceras i fastigheten och använda den direkt inom energigemenskapen, utan att behöva betala elskatt, eftersom elen används innanför den virtuella anslutningspunkten och aldrig lämnar fastigheten. Även elnätsavgiften borde vara mycket låg på den egenanvända elen.

3. Utred ett tvåtariffsystem för energidelning
Ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utreda ett obligatoriskt tvåtariffsystem. Ett sådant system ger användarna av el en lägre elnätstariff (överföringsavgift) på lokal el som produceras och används samtidigt. Denna enkla systemförändring skapar ekonomiska incitament att flytta elanvändningen till tidpunkter när den lokala elproduktionen är hög.

Den 1 januari 2025 ska alla elmätare i Sverige vara uppgraderade till smarta elmätare som registrerar mängden överförd el per kvart. Det innebär att vi enkelt kan jämföra förbrukning av el hos slutkunder med mängden producerad el i lokalområdet. Svensk Solenergis förslag kräver alltså inga dyra eller tidskrävande investeringar i ny teknik, utan kan genomföras snabbt – om den politiska viljan finns hos regeringen.

Våra förslag kan genomföras parallellt eller i sekvens och syftar till att ge tydliga incitament att styra elförbrukningen till tidpunkter när den lokala elproduktionen är hög. Det ger större produktion av billig, förnybar, småskalig svensk el utan att belasta elsystemet.

***

Foto: Jann Lipka

19 Kommentarer

Av Anna Werner

vd Svensk Solenergi

Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Göran Fredriksson
29 november, 2024: 2:35 e m

Anna Werner argumenterar idag den 29/11 på Ny Teknik i samma ämne. Istället för att prima göra sin egen produkt som är sekunda elenergi genom solkraft så att den blir mer värdefull så vill hon att alla andra som antingen behöver prima leverans säker el eller redan producerar sådan el skall tvingas bli mer flexibla. Detta genom att tvinga elnätbolagen till nya uppoffringar som beskrivs i Ny Teknik.

Varför skall en bransch som per definition endast producerar sekunda vara tillåtas att ta kommandot över alla dem som producerar prima elenergi och alla dem som har behov av prima el behöva göra större uppoffringar än de som de redan har nödgats acceptera, bl.a. höga och volatila priser på el och starkt ökande kostnader för elnätanslutningen?
Svara
- Ronny Eriksson@Göran Fredriksson
  30 november, 2024: 7:48 f m
  
  El är inte sekunda eller prima. El är el. Visst kunde man, om man vill driva en åsikt, hävda att mjölk direkt från bondens kor är sekunda. Den håller inte bestämd fetthalt och är inte homogeniserad. Nästan 100 procent av mjölken vi dricker kommer till oss via mejeriet. Där har mjölken blandats och behandlats, och vi kan veta vad vi köper.
  Så är det också med el. Den kommer från flera olika källor, och produkten fungerar utmärkt i våra uttag. Det kräver kanske mer av oss att förstå elmixen, men låt oss ändå försöka.
  Svara
  - Göran Fredriksson@Ronny Eriksson
    3 december, 2024: 12:13 e m
    
    Ronny Eriksson
    
    Bönderna kan sälja sin egenproducerade mjölk direkt till kund, Så gjordes förr. Standardiserade mjölprodukter är numera nödvändigt för att främst distributionen skall fungera.
    
    Standardisering inkl. primagöring av el är även nödvändigt för att eldistributionen skall fungera. Frågan är här vem som skall betala för primagöringen? Den som producerar sekunda el eller alla andra producenter och elanvändare?
    
    Sol- och vindkraftproducenter vill helst att alla andra producenter skall betala för primagöring av deras sekunda elenergi så att nödvändig effekt kan tillhandahållas. Utan att dessa andra får tillräckligt betalt. Samma producenter av sekunda elenergi vill även att elkunderna skall tvingas bli mer flexibla i elanvändningen och dessutom betala över elnät fakturorna vad det kostar att hämta havsbaserad vindkraft långt ut i haven.
    
    Varför skall alla producenter av prima kraft och alla elkunder som vill ha kraft när den behövs lägga sig platt för en samling producenter av sekunda el från sol- och vindkraft som dessutom bygger sin verksamhet på stora subventioner? Varför skall den som producerar energi utan tillräcklig effekt ha företräde till elmarknaden och få samma pris på elen som den som levererar prima el?
    
    Dela upp elmarknaden så att prima el med både energi och effekt i handlas på en marknad och sekunda el utan garanterad effekt på en annan.
    Svara
    - Ronerik@Göran Fredriksson
      3 december, 2024: 8:14 e m
      
      Ingen officiell instans pratar om prima och sekunda el. Det beror på att det finns inget sådant. Primagörning är på samma sätt ett påhittat ord av de som inte tycker om att ny förnybar el kommit på marknaden, framförallt de senaste 20 åren. Däremot är balansering ett viktigt begrepp. Med nya produktionskällor har metoderna för balansering behövt utvecklas. Det pågår en stark utveckling av de metoderna. Löpande kan vi lita på att balanseringen fungerar, och att vi får en el av god kvalitet som fungerar i alla användningsområden vi har.
      
      Vad som hänt sedan millennieskiftet är att i stort sett all tillkommande elproduktion handlar om sol och vind. Det gäller i Sverige, i Europa och i stora delar av världen. Sverige är inte unikt. För vår del har det inneburit att vi gått från flera år av inhemskt underskott på el, till att efter 2011 ha ett växande överskott på årsbasis. Vi är en av Europas största export nationer när det gäller el. Prima el, som all vår el är.
      
      Utbyggnaden av just vindkraft är särskilt förmånligt vintertid. Under november var vindkraften näst störst, efter vattenkraften. Vindkraft och, speciellt längre söderut i Europa, även solkraft är vad som byggs. Där har just Sverige en stor fördel med vår stora vattenkraft. Samverkan mellan vind och vatten är en stor framgångsfaktor för oss. Man skall se vindkraft och vattenkraft som något av ett kärlekspar. De befruktar varandra. På så sätt får vi trygga elleveranser ständigt.
      
      Det finns utmaningar inom elområdet. Att det skulle finnas någon "sekunda el" är inte ett av dem. Argumenten tryter när sådana begrepp behöver tillgripas mot aktuell och modern elproduktion.
      Svara
      - Göran Fredriksson@Ronerik
        4 december, 2024: 10:53 f m
        
        Ronerik.
        
        Det finns sekunda elleverans som skapar krav på att andra skall vara flexibla, godta att elnätet kraftigt fördyras och behöva backa upp sekunda elleverans med planerbar kraft och minskad lönsamhet. Utan att leverantörerna av den sekunda leveranserna betalar fullt pris för de kostnader den sekunda elleveransen skapar för alla andra, Därtill med rätt att få leverera före andra, till samma pris som dessa andra får och som dessutom är byggda med stöd av stora subventioner.
        Svara
Jimmie Kempe
24 november, 2024: 2:09 e m

Slopa elskatten helt och hållet!
Finns få bra argument varför man skall beskatta en energikälla som generellt är utsläppsfri och till största delen inhemskt producerad. Speciellt när de alternativa energikällorna ofta förlitar sig på energiråvaror som inte utvinns inom landets gränser och där höga priser ofta gynnar diktaturer.
Finns väl ett litet argument i att det gynnar energieffektivitet men det kan man angripa på andra sätt och den största anledningen till att skatten finns kvar är nog rent fiskala från statens sida.
Svara
Lennart Nilsson
21 november, 2024: 8:10 e m

Begreppen Prima och Sekunda Kraft återfinns redan 1917 i en proposition om vattenkraften. Nu 100 år senare tycks många inte begripa skillnaden.
https://data.riksdagen.se/dokument/DE30179
Solceller är knappast förnybar eller fossilfri elproduktion. Vilket redan framgått av en artikel här på Second Opinion i februari 2019:
https://second-opinion.se/fornybar-energi-ett-flummigt-begrepp/
Det politiskt korrekta och tyvärr urvattnade ordet ”Hållbar” verkar dock saknas i artileln. Hur det ligger till med social hållbarhet kanske Svensk Solenergi inte vill redogöra för.. Alla verkar ha glömt rapporteringen i media i början av 2021, om tvångsarbetena i Kinas solcellsindustri.
https://sverigesradio.se/artikel/solceller-i-sverige-kan-tillverkas-med-tvangsarbete-i-kina
Såvitt jag vet kommer fortfarande nästa alla solcellspaneler från Kina.
Bortsett från den skada den helt väderberoende elproduktionen redan åsamkat kraftsystemet i tekniskt avseende, har den nu även skjutit elmarknaden och dess prisbildning i sank.
Jag förstår att både Svensk Solenergi och hela vindkraftslobbyn börjar bli desperata för att deras kalkyler inte går ihop, och därför ropar efter mer gräddfiler, och ännu mer direkta eller indirekta subventioner. Allt eftersom pris-kannibaliseringen på elmarknaden tilltar, för varje ny vindkraftsindustri eller solcellsanläggning som tas i drift.
https://montelnews.com/nordic/news/7ae7693b-5f01-4e27-b660-895aa3505445/rwe-tufft-for-landbaserad-vindkraft-i-sverige
Det sorgliga är att detta även drar undan mattan för all planerbar elproduktion som krävs för ett stabilt elkraftsystem, med stabila elpriser. Det kraftsystem vi tidigare hade i Sverige.
Svara
- Oskar Öhrman@Lennart Nilsson
  22 november, 2024: 7:30 f m
  
  Om målet är (vilket det borde vara) att bygga ett leveranssäkert elsystem till så låg kostnad för skattebatalre och elanvändare som möjligt – så krävs mer flexibilitet. Det handlar inte om någon "gräddfil" för förnybart. Begreppen prima och sekunda återspeglar bara en del av behoven på elmarknaden. Begreppen intermittent kraft, baskraft, spetskraft och reglerkraft ger en bättre bild av verkligheten. Eftersom vi har relativt mycket reglerkraft i Sverige (inkl grannländer) så består antagligen det mest kostnadseffektiva elsystemet relativt mycket intermittent kraft. Att vi har en elmarknad som är i sank är inte korrekt – däremot finns ju en farhåga att vi inte kan möta en framtida kraftigt ökande elkonsumtion – och där behövs åtgärder för att säkerställa att vi kan göra det på ett kostnadseffektivt sätt.
  Angående solkraftens fossila utsläpp och materialåtgång så används nästan alltid data från stenåldern (ja, solkraftens stenåldern – teknikutvecklingen har gått extremt snabbt). Diagrammet du hänvisar till är från 2015 – datan som ligger till grund är antagligen ett par år äldre än så. Sedan dess har solpanelernas effektivitet ökat med nära 100 %.
  Svara
Patrik
20 november, 2024: 11:23 f m

Det ger ingen mer el när vi verklien behöver den och har effektbrist. Det vore rimligare att höja skatten för de slumpmässiga produktionsmetoderna för att kompensera för deras otillräcklighet(och ökade kostnader för hela elnätet). Denna extra intäkt skulle betalas till de som kan leverera udner de stunder vi har effektbrist.
Svara
- Lars L@Patrik
  21 november, 2024: 12:38 f m
  
  Det är kontraproduktivt att lägga skatt på elproduktion, solceller är numera billiga och fortsätter att sjunka i pris, batteriparker växer upp som svampar ur jorden för att det går att handla med el. Idén att det är produktionen som ska anpassas så att det alltid är balans i elnätet är förlegad. Med vettiga marknadsregler finns det gott om aktörer som är villiga att hjälpa till att få elsystemet att fungera effektivt och ge billig el, snart en miljon elbilar behöver inte hålla på att laddas när det är ont om el för då är den dyr, snart kan dessa batterier i stället bli en tillgång för att hjälpa till att hålla systemet i balans. Släpp produktionen fri!
  Svara
  - Björn Christoffersson@Lars L
    21 november, 2024: 9:49 f m
    
    Har ni klart för er att med dagen kunskap om batteriteknik och dagens kunskap om tillgången på nödvändiga metaller i jordskorpan så räcker det inte ens att elektrifiera världens fordonsflotta. Ska vi då verkligen slösa bort dessa metaller/batterier på ett elsystem som det finns andra sätt att lösa, t ex kärnkraft som har gett oss fossilfri el i fyrtio år.
    Svara
  - Patrik@Lars L
    21 november, 2024: 11:30 f m
    
    Nu menade jag att det blir en skattesubvention till solkraften. Det spelar ingen roll om solcellerna är gratis. De ger fortfarande ingen effekt på vintern. Sedan kommer installationskostnaden i alla fall vara så hög att den dominerar kostnaden dvs finns inte mycket kostnadssänkningar kvar på solceller.
    
    Det är ju direkt larvigt att tro att det ska gå att spara elenergi i batterier över en längre tid. Visst är det vettigt på lokalnivå där det är effektbrist att använda batterier. Resten är ju så dumt så att jag mest blir förvånad att någon har ett sådant här förslag på ett forum som detta.
    Svara
Mikael Lundin
19 november, 2024: 6:35 e m

Ja det finns ju redan övergripande EU reglering på området, bara för Sverige att implementera, vilket ju redan skett i flera andra europeiska länder. T ex Portugal där detta driver utbyggnad av småskalig lokal solenergi på tak, som sedan förbrukas lokalt.
Svara
Lars-Göran Johansson
19 november, 2024: 5:00 e m

Bättre att se framåt och försöka utnyttja ny teknik på bästa möjliga sätt än att gräva ner sig i den teknik som gällde på förra sidan sekelskiftet.

Enligt IEA är solenergi den produktionskälla som globalt sett växer snabbast. Och som kommer att fortsätta växa ännu snabbare. IEA´s prognos för fram till 2030 är att solenergin skall öka med ytterligare ca 5500 GW. Med en utnyttjningstid på 1000 h/år, som nog är lite lågt räknat, globalt sett, så motsvarar det 5500 TWh. Ca 40 gånger Sveriges nuvarande elförbrukning.

Om Sverige avstår från att anpassa sig till denna nya marknad så verkar det finnas gott om andra länder och dess industrier som står på kö! T ex Kinas näringsliv. Se hur det gått med den europeiska bilindustrin jämfört med den kinesiska.
Eller hur det en gång i tiden gick med svensk varvsindustri. Eller Facits mekaniska räknemaskiner när Facit valde att avstå från att använda ny modern elektronik.
Det näringsliv som inte anpassar sig till ny teknik slås ut!

Därför bör våra myndigheter och vårt näringsdepartement aktivt stödja både den solkraft och den vindkraft som vill etablera sig i Sverige. Men det märker man inte mycket av!
Svara
Göran Fredriksson
19 november, 2024: 2:55 e m

Ännu ett försök att skapa nya användningssätt för sekunda kraft. Som vanligt är det inte de sekunda kraftverksägarna som skall anpassa sig, det överlåts gärna till konsumenterna. Räcker inte de redan sanslösa subventionerna av sekunda kraft. Både av driften och investeringar. Den största är väl att sekunda kraft ges företräde framför prima kraft vilket medfört att den prima kraften ofta blir olönsam. Lösningen bör vara att den som producerar sekunda kraft betalar för dess primagöring så att den blir planerbar innan den får bjudas ut på marknaden.
Svara
- Anna Werner @Göran Fredriksson
  19 november, 2024: 11:11 e m
  
  Den kraft du kallat sekunda är billig, snabb att bygga ut, förnybar och fossilfri.
  Svara
  - Patrik@Anna Werner
    21 november, 2024: 11:36 f m
    
    Solceller är definitivt inte billiga på en systemnivå.
    Snabb – tveksamt eftersom solen vanligtvis inte lyser när vi behöver mer effekt. Då måste i alla fall extra krafverk byggas-det blir dyrt.
    Hyfsat fosilfri men klart sämre än kärnkraft och antagligen ganska dålig om det behöver byggas extra kraftverk för att få effekt på vintern.
    Inget är förnybart och alla lössningar kräver resurser.
    Svara
  - Göran Fredriksson@Anna Werner
    21 november, 2024: 3:28 e m
    
    Jag kallar sol- och vindkraft sekunda.därför att kraft som är inte levereras när den efterfrågas förr kallades sekunda och för att den fortfarande är sekunda. Med "Energi only" har sekunda kraft givits samma pris som prima kraft vilket är vettlöst.
    
    Sekunda kraft bör endast kunna säljas till den som kan primagöra den för vidareleverans eller kunna acceptera att elleveransen stängs av när den sekunda kraften inte kan produceras.
    
    Att fortsätta med all subventionering av sekunda kraft måste få ett slut om det skall bli ordning på elsystemet igen. Resultatet är hittills att vi numera har ett stort överskott av elenergi som produceras i Sverige men trots detta har brist på effekt och onödigt höga elpriser.
    Svara
    - Oskar Öhrman@Göran Fredriksson
      22 november, 2024: 4:11 e m
      
      Upp till en viss nivå är solkraften garanterat kostnadseffektiv att integrera i elsystemet. Sen kan man ha olika bild av var gränsen för den nivån går, men den är klart högre än de 2,5 % som vi har i Sverige idag.
      Det är inte heller sant att intermittent kraft har samma pris som andra kraftslag på energy-only-marknaden. Det brukar nedvärderande kallas för kanabaliseringseffekten, men det är inget annat än marknadsmässig prissättning. Andra kraftslag får hög ersättning om de leverar el när det finns stort behov. Sen kan det kanske behövas en kapacitetsmekanism eller liknande ändå.
      
      Begreppen prima och sekunda återspeglar bara en del av behoven på elmarknaden. Begreppen intermittent kraft, baskraft, spetskraft och reglerkraft ger en bättre bild av verkligheten. Eftersom vi har relativt mycket reglerkraft i Sverige (inkl grannländer) så består antagligen det mest kostnadseffektiva elsystemet relativt mycket intermittent kraft.
      Att vi har en elmarknad som är i sank är inte korrekt – däremot finns ju en farhåga att vi inte kan möta en framtida kraftigt ökande elkonsumtion – och där behövs åtgärder för att säkerställa att vi kan göra det på ett kostnadseffektivt sätt. Och mer flexibilitet i elnäten är garanterat ett sätt att öka kostnadseffektiviteten, oavsett vilka kraftslag som elmixen består av.
      Svara