Norska Statnett hotas med vite för att inte ha anslutit till de europeiska marknadsplattformarna för balansenergi. Energimarknadsinspektionen har öppnat tillsyn av Svenska kraftnät för liknande senfärdighet. Enligt TSO:erna har tekniska utmaningar hindrat planerad anslutning.

Planen var att allt skulle vara på plats senast 2024. Så blev det inte. Den norska tillsynsmyndigheten RME har därför varnat Statnett med att TSO:ns långsamma beteende kan resultera i stora ekonomiska påföljder genom höga viten om totalt 150 000 norska kronor per dag om man inte ”snarast möjligt” kopplar det norska kraftsystemet ihop med de gemensamma europeiske marknadsplattformarna för stödtjänsterna mFRR och aFRR.

– Statnett har redan missat tidsfristen för anslutning till marknadsplattformarna med flera månader och anger nu att anslutningarna först kan ske under 2027 och 2028, säger RME:s generaldirektör Tore Langset i ett pressmeddelande.

Hotar med straffavgifter
– RME anser det därför nödvändigt att varna för kommande reaktioner för att säkerställa att Statnett ansluter till plattformarna så snabbt som möjligt, enligt Tore Langset. RME hotar därför att ta ut straffavgifter i form av viten på 75 000 norska kronor per dag och plattform.

Anslutning till marknadsplattformen MARI som tar hand om den manuella stödtjänsten mFRR ska ske senast den 1 september 2026. Senast 1 mars 2027 ska man vara ansluten till plattformen PICASSO som sköter den automatiska aktiveringen av aFRR.

Svårt att gå i takt
Målet är att alla nordiska systemansvariga så småningom ska ansluta sina kraftnät till de två europeiska marknadsplattformerna, förenklat sagt handelsplatser för utbyte av balansenergi. De olika TSO:erna har dock hamnat i otakt både med sig själva, med tillsynsmyndigheterna och med resten av Europa.

Även om det också har tagit längre tid för många TSO:er på kontinenten än vad EU (ACER) för några år sedan hoppades, så är det nordiska synkronområdet extra senfärdigt med sina implementeringar. Till plattformen PICASSO (aFRR) har danska Energinet och finska Fingrid redan anslutit sig medan Statnett och Svenska kraftnät dröjer.

Gemensam framryckning bäst
Till MARI (mFRR) har ingen nordisk TSO ännu kopplat upp sig. En inte oviktig anledning till dröjsmålet (förutom alla it- och systemtekniska utmaningar) är att man helst vill gå i takt, eller som pressansvarig på Svenska kraftnät Patrik Svensson formulerar det: att de nordiska systemansvariga gärna vill invänta varandra för att kunna gå gemensamt ut på de europeiska plattformarna.

Visserligen kan ett land själv koppla upp sig till PICASSO eller MARI, skriver Patrik Svensson i ett mejl till Second Opinion, ”men då väljer landet samtidigt bort den marknad som finns inom det nordiska samarbetet, där de för oss tillgängliga volymerna i dag är generellt större”, och har blivit allt viktigare, kunde han lagt till. Särskilt med tanke på just mFRR som på senare tid har fått flera nya nordiska handelsvägar. Sedan i mars 2025 kan man köpa balanstjänster på kors och tvärs över landsgränserna i Norden.

Myndigheter samordnar
Det är nog en ”förenklad förklaring” till den uppkomna situationen, menar Patrik Svensson, men inte obetydlig då de nordiska TSO:erna ser en gemensam övergång till de nya marknadsplattformerna som den bästa lösningen. Just det är dock ingen nyhet för tillsynsmyndigheterna, enligt RME.

De nordiska systemoperatörerna har länge samarbetat för att säkerställa att anslutningen till MARI-plattformen sker samtidigt, skriver man, och även tillsynsmyndigheterna har ”en nordisk agenda med samordnad uppföljning”. RME har samordnat sitt MARI-beslut (pdf, direkt nedladdning) och sin bedömning kring tidsfristen med de andra nordiska tillsynsmyndigheterna, påpekar man, och likaså samordnat PICASSO-beslutet (pdf, direkt nedladdning) med den svenska Energimarknadsinspektionen.

Visionen om balans
Rötterna till all strävan efter en gemensam europeisk marknad för balansenergi går tillbaka till EU-direktivet Balansförordningen från 2017. Någon uppfann därefter akronymen MARI för projektet Manually Activated Reserves Initiative som tar hand om stödtjänsten mFRR, medan PICASSO visade sig stå för Platform for the International Coordination of Automated frequency restoration and Stable System Operation.

Poängen var att gränsöverskridande handel enligt alla teorier kommer att underlätta ett bättre utnyttjande av europeiska balansresurser och samtidigt ge bättre systemsäkerhet, där ”plattformarna” skulle stå för den praktiska logistiken. Som sagt så gjort och TSO:erna fick order om att implementera konceptet senast 2022.

Omöjligt före 2027
Längs den vägen står de nordiska TSO:erna fortfarande parkerade även om projekten har förflyttats framåt olika långt. 2022 förvann och nästa mål sattes till 2024. Det gick inte heller, berättar Inger Bugge, enhetschef för Marknad och systemdrift på RME som nu har tappat tålamodet. Det har också den svenska tillsynsmyndigheten gjort, fast man uttrycker det lite annorlunda.

Det svenska tillståndet är som ett eko av det norska men i egen kontext. Energimarknadsinspektionen har därför upprättat ett tillsynsärende mot Svenska kraftnät som också missade målgången 2024. Anslutning till de europeiska marknadsplattformarna kan tidigast ske 2027–2028, har Svenska kraftnät meddelat.

Skärper tonen
Enligt marknadsanalytiker Tobias Lusth på Energimarknadsinspektionen handlar inte RME:s vitesförläggande nödvändigtvis om att norrmännen är argare utan att länderna har olika regelverk kring hur man kan och ska reagera. I svenskt sammanhang är tillsyn är en ganska vass åtgärd som kräver en detaljerad redogörelse av vad som har gått fel.

Nyligen, i april 2025, beskrev Energimarknadsinspektionen hur EU:s övertillsynsmyndighet ACER planerade åtgärder för att förbättra balansmarknadernas funktion och passade då på att påpeka att Sverige ligger efter ”på grund av att Svenska kraftnät är försenade”. I Norge har RME gett Statnett frist till 3 juni 2025 med att komma in med ett svar på vitesföreläggandet.

* * *