Vindkraftens reglerbehov kräver nya domar för vattenkraften

Vindkraftens reglerbehov kräver nya domar för vattenkraften


Den fortsatta utbyggnaden av vindkraften kräver en markant ökning av kraftsystemets reglerresurser, om gällande planerings- och avkastningsmål för vindkraftsproduktionen skall uppnås.

I dagsläget är vattenkraften den enda tillgängliga och kostnadseffektiva reglerresursen i det svenska kraftsystemet.

Denna debattartikel visar att det finns några tänkbara rent tekniska möjligheter att öka detta kraftsystems kapacitet för reglering av den ökande vindkraftproduktionen. Förutom en dellösning att återupprätta driften av Juktans nedlagda pumpkraftstation medför emellertid övriga realistiska lösningar betydande miljöproblem längs berörda älvar samt orsakar dessutom en produktionsförlust och ökat slitage på aggregat i berörda vattenkraftstationer.

Den fortsatta utbyggnaden av vindkraften kräver en markant ökning av kraftsystemets reglerresurser, om gällande planerings- och avkastningsmål för vindkraftsproduktionen skall uppnås. I dagsläget är vattenkraften den enda tillgängliga och kostnadseffektiva reglerresursen. Det handlar då nästan uteslutande om vattenkraft med korttidsreglering. Den mest önskvärda vattenkraftresursen, pumpkraft, är i det nordiska kraftsystemet nästan obefintlig.

Ovannämnda ökningsbehov av vattenkraftensKlasRoudenporträtt_webb.jpg reglerresurser skulle kunna bestå av följande delar:
– Ändring av vattendomar för kraftstationer med kortidsreglering för att tillåta större vattenståndsvariationer (i amplitud, tid och flöde),
– En ryckigare körning av kraftstationer inom ramarna för nuvarande vattendomar,
– Återstart av Vattenfalls stora nedlagda pumpkraftverk Juktan,
– Utbyggnad av helt nya kraftstationer med korttidsreglering.

Sistnämnda del kan här bortses ifrån på grund av gällande restriktioner/hinder i dagsläget. Nedanstående beskrivning fokuseras på de två första delarna, medan en återstart av Juktan borde vara angelägen, belägen som stationen är mitt inne i en stor vindkraftpark.

Ändring av vattendomar med högre grad av korttidsreglering medför en ökad påfrestning för vattendragens totala ekosystem, ytterligare störningar i fisket, ökade olägenheter för närboende, ökad förfulning av strandzoner samt även ökade påkänningar för vattenturbinerna med tillhörande ökning av underhållskostnad. I allmänhet torde även mera liberala vattendomar medföra en minskning av energiproduktionen, vilket klargörs i nästa punkt.

Med hänsyn till tongångarna i det nyligen väckta förslaget till total nyprövning av kraftverkens drifttillstånd är det nog ganska orealistiskt att ovannämnda ökande korttidsreglering skulle tillåtas i någon nämnvärd omfattning. En ryckigare vattenkraftskörning inom nu gällande vattendomar medför också olägenheter enligt ovannämnda punkt, om här ej i samma extrema omfattning.

Merparten av den svenska vattenkraftkörningen realtidsoptimeras sedan decennier med målfunktionen bästa verkningsgrad, vilket innebär att maximalt förhållande elproduktion/turbinvattenföring i allmänhet eftersträvas för respektive station som helhet. När körningen avviker från ovanstående innebär det ett försämrat utnyttjande av vattnets energiinnehåll och man får därmed ökade förluster. Den största energiförlusten uppstår vid spill med stoppade aggregat eller vid större produktionsbegränsningar, men även körning med påtvingad maximal effekt (utan hydrologiska orsaker) vid aktuell utbyggnadsvattenföring innebär ökade förluster relativt optimal körning enligt ovan.

Detta är bara några exempel på försämrade körsätt som kan komma att öka i omfattning på grund av vindkraftens reglerbehov, om nu inte den behövande vindkraftproduktionen själv ”spills” bort. Om inte, kan man då i vissa fall fråga sig vilken miljövinst som uppnås med vattenspill eller mycket ryckig körning på grund av vindkraftreglering och dessutom kanske till priset av ovannämnda miljöstörningar. Ännu mera extrema och miljöstörande driftsituationer som kan uppstå kan vara uppreglering av mycket dyr fossilkraft (speciellt gasturbiner) vid oväntade förseningar i vindkraftsproduktion, vilka ej planerats in i vattenkraftens tappning från långtidsmagasinen. Detta sistnämnda kan innebära att man fått en situation med effektbrist.

Det vore intressant att få en uppskattning på vilken produktionsförlust/år som beräknas uppstå för den totala svenska vattenkraftproduktionen på grund av den påverkande planerade vindkraftsproduktionen (den svenska och utländska).

Klas Roudén

2 Kommentarer
Av Agneta
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Thomas Jakobsson skriver:

    Tack för utmärkt intressant artikel / info. Egentligen ytterst märkligt (samhällsletalt!) är, att merparten av denna info funnits tiilgänglig under många, många år och ändock ‘kunnat’ negligeras av allehanda myndigheter etc. How come?

  2. Bert Thuresson skriver:

    Bygg strömkraftverk som inte stör fiskarnas vandring. Fullt möjligt om turbinen utformas på rätt sätt.