Vad kostar en storskalig utbyggnad av havsbaserad vindkraft i Sverige?

Investeringar i storskalig havsbaserad vindkraft i södra Sverige kommer att bli över 40 procent dyrare jämfört med att bygga ut motsvarande landbaserad vindkraft i norra Sverige. Det skriver Berit Tennbakk på THEMA Consulting Group. 

Sverige har potential för storskalig utbyggnad av både havsbaserad vindkraft i söder och landbaserad vindkraft i norr. Förespråkare för havsbaserad vindkraft menar att det är bättre med produktion i södra Sverige eftersom merparten av konsumtionen sker där, vilket innebär att en storskalig utbyggnad i norr kommer kräva betydande nätinvesteringar. Mot denna bakgrund främjas ett förslag om att införa ett särskilt styrmedel för att stimulera havsbaserad vindkraft. 

I en rapport utarbetad för Skellefteå Kraft har THEMA Consulting Group uppskattat storleken på den inkrementella kostnaden för de två alternativen. I det ena fallet byggs det ut 37,5 TWh landbaserad vindkraft i norr. I det andra fallet byggs det ut motsvarande produktionskapacitet för havsbaserad vindkraft i söder.

Analysen visar att nuvärdet av investerings- och driftskostnader för storskalig havsbaserad vindkraft i södra Sverige är 110 miljarder SEK, eller över 40 procent, högre än för att bygga ut motsvarande landbaserad vindkraft i norra Sverige. Kostnadsskillnaden mellan de två alternativen uppgår till det dubbla av nuanskaffningsvärdet för det nuvarande svenska stamnätet. Samtidigt betalar kraftproduktion i norr en betydligt högre effekttariff än kraftproduktion i söder. Den effekttariff som vindkraften i norra Sverige betalar motsvarar kostnaden för att bygga nio linjer med kapacitet på 500 MW genom snitt 2, enligt kostnadsuppgifter i SvKs Perspektivplan.

Utbyggnad av havsbaserad vindkraft i söder kommer troligen också att kräva betydande nätinvesteringar. Det beror på att det blir nödvändigt att stärka elnätet norrut för att nyttogöra sig flexibilitet i vattenkraften i norr för att balansera variationerna i vindkraftsproduktionen i södra Sverige. Eftersom vindkraftproduktion i söder är starkt korrelerad med vindkraftsproduktion i Danmark och Tyskland, kommer Sverige ofta att tvingas konkurrera om reglerressurser med dessa marknadsområden.

Vi har inte tillräckligt underlag för att kvantifiera nätkostnaderna för de två alternativen i detalj. Kostnaderna beror dessutom på antaganden om utvecklingen av marknaderna i och omkring Sverige i övrigt. För den beräknade extrakostnaden kan man emellertid bygga mer än 100 nya linjer genom snitt 1 och snitt 2. Med andra ord finns det inte fog för argumentet att det ökade behovet av nätinvesteringar betyder att vindkraften bör placeras i söder.

I tillägg kan andra samhällsekonomiska effekter skilja sig mellan de två alternativen. Vi kan emellertid inte se att skillnader i miljökostnader eller andra ekonomiska effekter försvarar den extra kostnad som utbyggnad av havsbaserad vindkraft leder till.

Berit Tennbakk
THEMA Consulting Group

Den fullständiga rapporten kan laddas ner från THEMA.

2 Kommentarer
Av Berit Tennbakk
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. mats Persson skriver:

    Som vanligt ingenting om konsekvenser på natur och människors livsbetingelser när vindkraften debatteras av dessa konsulter.

    Istället för att tillåta fortsatt exloatering av Norrlands inland till ingen nytta för Sverige eller klimatet så bör ingen mer vindkraft byggas i elområde 1 och 2! Argumenten är många och här följer några

    Planlös utbyggnad
    Till skillnad från våra nordiska grannländer saknar Sverige en sammanhållen plan för vindkraftsutbyggnaden. Om samtliga projekt som planeras blir verklighet kan det bli upp till tre gånger det nationella målet. I många kommuener i Norrland saknas vindkraftsplan helt och hållet och flera kommuner är på väg att täckas av vindindustriområden. Det är dessutom helt mot vedertagen praxis att från en situation med stort elöverskott och dålig marknad öka överskottet med hjälp av stora subventioner.

    Laglös utbyggnad
    Länsstyrelserna och miljödomstolarna bryter i dagsläget konsekvent mot miljölagen. Validerade beräkningsmodeller för ljudutbredning i norrländsk miljö saknas (lagbrott) och acceptansnivån sätts till 40 dBA (lagbrott) trots att Naturvårdsverkets rekommendation för den tysta miljön i Norrlands inland är 30 dBA. Beräkningarna verifieras dessutom på ett oseriöst sätt av samma företag som gjort beräkningarna. Således: Irrelevanta beräkningsmetoder, irrelevanta kravnivåer och irrelevanta verifieringsmetoder. Dessutom anser jag att det strider mot miljöbalken (kap. 3, 1§) att överhuvudtaget bygga storskalig vindkraft i Norrland. Behov saknas (se nedan), läget är olämpligt i förhållande till marknaden och det är mycket dålig hushållning (stora kostnader och onödig markanvändning för nätutbyggnad samt stora överföringsförluster).

    Avsaknad av behov
    Regionalt saknas behov eftersom elområdena 1 och 2 har ett mycket stor elöverskott genom vattenkraften (område 2, där jag bor, ca +20 TWh/år). Även nationellt finns idag ett stort överskott. Överskottet bör dessutom rimligen öka och elmarknaden försämras ytterligare utan att någon vindkraft byggs. Detta sker genom de krav på effektivisering av energianvändningen med 20 % till 2020 som EU ställer på samtliga medlemsländer. Dessutom har Sverige ett nationellt mål att halvera energianvändningen i bebyggelse (60 % av elanvändningen) till 2050. Effektivisering har i de flesta fall en betydligt lägre kostnad än ny tillförsel, är miljömässigt mycket bättre och frigör kapacitet i elnätet istället för att kräva förstärkning. Det är också effektivisering som rekommenderas först och främst av oberoende expertorgan (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin och International Energy Agency från OECD). Behov av utbyggnad kan bara beräknas när det finns underlag beträffande förväntade energi- och effektbehov (d.v.s. efter alla effektiviseringsåtgärder).

    Orimliga kostnader
    Behov saknas både regionalt och nationellt och därför måste i princip all vindkraftsel exporteras. Detta sker till ett pris som är mindre än halva självkostnaden och är en mycket stor ekonomisk förlust för Sverige som nation. Eftersom elområde 1 och 2 ligger långt från tänkbara konsumenter måste dessutom mycket kostsamma nätförstärkningar göras och p.g.a. överföringsförlusterna måste 15-20 % fler vindkraftverk byggas för ett givet elbehov. Nationell och internationell expertis avråder från den utbyggnad som sker idag.

    Orimliga miljökonsekvenser
    Mycket stora arealer ödeläggs för en utbyggnad som inte behövs. Djur- och fågelliv påverkas negativt (till stor del saknas kunskap om hur djurlivet påverkas; kunskap krävs enligt miljöbalken). Bullerstörningar påverkar människor negativt upp till en mil ifrån vindindustrierna. Det görs aldrig några livscykelanalyser beträffande vindkraftens miljöpåverkan och därför går det inte att hävda att den har några positiva konsekvenser överhuvudtaget. Det går inte att bara säga att något är bättre; man måste säga bättre än vad och under vilka förhållanden (det finns alltid alternativ och att storsatsa på ett utan en djupgående analys av alternativen är osakligt). I dagsläget ökar vindkraften koldioxidutsläppen i Sverige medan en eventuell minskning i mottagarländerna krediteras dessa och Sverige står för större delen av notan.

    Fördärvade livsbetingelser
    Erfarenheter från redan byggda anläggningar visar på mycket allvarliga bullerstörningar och förtvivlade ortsbor som inte vet om de kan bo kvar. Landskapsbilden förändras helt, allemansrätten inskränks och många människor drabbas av ekonomiska förluster. Dessutom delas byarna mellan ett fåtal som får stora arrendeinkomster och flertalet som får sina livsbetingelser fördärvade och ingen som helst ersättning. Stämningen i byarna fördärvas.

    Ekonomiska förluster
    Ekonomiska förluster uppstår genom att stora arealer blir improduktiva; markägare som tvingas upplåta mark för vägar och ledningsgator får nästan ingen ersättning alls; jakt, rennäring, turism m.m. drabbas negativt; fastigheter tappar i värde och riskerar att bli osäljbara. Det finns inte heller några garantier för eventuella nya, permanenta arbetstillfällen inom vindindustrin.

  2. JAN BENGTSSON skriver:

    Varför inte samla alla med goda ideer under samma tak och börja testa och genomföra det som ni brinner för,morgondagen är förvisso redan
    här och utvecklingen står inte stilla.