”Utveckla ödriftförmåga i tätorter”

”Utveckla ödriftförmåga i tätorter”

Sårbarheten för störningar i kraftsystemet ökar, därför behövs ”celler” av motståndskraftigt, självförsörjande kraftsystem, skriver Mats Nilsson. Varje större tätort med ett fjärrvärmeverk skulle kunna utgöra en sådan cell.

Jag har i dagarna bidragit till rapportfloran om vad som kan behövas i det framtida, omställda, kraftsystemet.[1] I en studie rörande prisområde 4 undersöker vi vad som kan hända där och vad som kan behövas för att kunna behålla termisk, planerbar kraft. Mina mycket rudimentära beräkningar visar att de tillkommande, ännu odefinierade stödtjänsterna tycks kunna bidra ganska litet till intäkterna för den planerbara produktionen.

Bild. Kan Karlskrona bli en energiö? Foto: Wikipedia.

Men vi har alla med dagens priser en tydlig känsla av att det är något som är fundamentalt riktigt med att ha en viss del planerbar produktion krav i systemet. Vi vet också att det tyska experimentet med massiva investeringar i förnybar kraftproduktion har blivit dyr för tyska konsumenter. Med en topplast i systemet på ca 80 GW har tyskarna installerad effekt i sol + vind på mer än 100 GW och ungefär lika mycket installerad effekt i planerbar produktion, framför allt fossila bränslen. System som för säkerhets skull har dubbla produktionskapaciteten blir dyra oavsett om de gaskraftverk som i framtiden ska leverera back-up vindfria dagar skulle gå på klimatvänlig biogas eller så. Därför är det väsentligt att fundera på vad vi har som komplement till den vindkraft vi utvecklat de senaste åren.

Med en ökad elektrifiering ökar också sårbarheten för störningar i kraftsystemet. Under hösten har diskussioner förts om hur man ska skydda t.ex. äldreboenden med livsuppehållande maskiner mot strömavbrott. Det finns vidare en växande hotbild av till exempel IT-attacker mot kraftbolag, etc. Ett sätt att möte en sådan hotbild är att skapa ”celler” av motståndskraftigt, självförsörjande kraftsystem. Varje större tätort med ett fjärrvärmeverk skulle kunna utgöra en sådan cell.

Det finns således ett behov av resiliens och förmåga att snabbt kunna få tillbaka kraftförsörjningen vid större störningar och avbrott i elförsörjningen. Här tror jag att vi kan använda Ygemans (om än i demokratisk bemärkelse litet svårsmälta) lösningar för Stockholm för att rädda termisk produktion runt om i landet. Jag förutsätter då förstås att det som hände i Stockholm kan ses som en viljeinriktning från dagens regering och att en grundläggande tanke är att skapa ett resilient kraftsystem i hela landet.

Min idé är enkel. Jag tänker mig att vi skapar motståndskraft genom att utveckla ödriftförmåga i tätorter runt om i hela landet. Enligt Svenska kraftnäts definition: ”Ödrift innebär att elproduktionsanläggningar tillsammans med elanvändare drivs i ett geografiskt avgränsat elektriskt nät, utan koppling till det omkringliggande nätet. Detta uppnås genom att koppla bort det nationella transmissionsnätet och istället balansera elproduktion och elförbrukning helt och hållet inom det så kallade önätet.”

Vad är detta värt? Ja i det s k Ygemanprejudikatet, som inbegriper ödrift i Stockholm, kommer Stockholm Exergi att få ca 3,3 MSEK per MW i ödriftsförmåga. Om ödriftsförmågan byggdes ut fullt i prisområde 4 med dagens 1500 MW skulle vi tillföra ca 5 miljarder SEK till den termiska kraften där. Eftersom nästan hälften av den termiska produktionen där (750 MW) kommer att läggas ned i närtid[2] om inget görs kan detta vara avgörande för att förhindra att mörkret bokstavligen lägger sig över Skåne. Visserligen är det gamla fossildrivna anläggningar som läggs ned men frågan kvarstår om vi har råd att lägga ned dem så fort? Istället för att lägga ned värdefull planerbar produktion får resten av Sverige följa den väg Ygeman och elberedskapsmyndigheten stakat ut för ett motståndskraftigare svenskt kraftsystem.

Jag föreslår således att elberedskapsmyndigheten ges i uppdrag att snabbutreda möjligheterna att låta resten av landet få tillgång till samma resilienta kraftsystem som nu planeras i Stockholm.

[1] https://energiforsk.se/media/30613/storleken-pa-marknaden-for-icke-frekvensrelaterade-stodtjanster-energiforskrapport-2021-806.pdf

[2] https://energiforsk.se/media/30615/power-outlook-and-security-of-supply-in-region-skane-energiforskrapport-2021-807.pdf

9 Kommentarer
Av Mats Nilsson
Elmarknadsanalytiker. Docent i miljöekonomi.
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Magnus Brunell skriver:

    ”Men vi har alla med dagens priser en tydlig känsla av att det är något som är fundamentalt riktigt med att ha en viss del planerbar produktion krav i systemet.”

    Varför anser artikelförfatteren att det är riktigt att bara ha en viss del planerbar produktion av el i systemet? Att kunna producera hela tiden är ju det enda riktiga. Väderberoende och slumpartad elproduktion som vind och sol ska avstyras.

    ”Vi vet också att det tyska experimentet med massiva investeringar i förnybar kraftproduktion har blivit dyr för tyska konsumenter. Med en topplast i systemet på ca 80 GW har tyskarna installerad effekt i sol + vind på mer än 100 GW och ungefär lika mycket installerad effekt i planerbar produktion, framför allt fossila bränslen. System som för säkerhets skull har dubbla produktionskapaciteten blir dyra oavsett om de gaskraftverk som i framtiden ska leverera back-up vindfria dagar skulle gå på klimatvänlig biogas eller så. Därför är det väsentligt att fundera på vad vi har som komplement till den vindkraft vi utvecklat de senaste åren.”

    För det första, att det är ett experiment som tyskarna håller på med, och att det är dyrt för tyska konsumenter, är, sorgligt nog, korrekt. Men om artikelförfattaren nu tycker så, hur kan vederbörande då själv tydligen finna detta experiment bra, eftersom skribenten skriver att det behövs ett ”kompliment till den vindkraft vi utvecklat de senaste åren”? Det är ju en klar motsägelse. För övrigt vilka är ”vi” som utvecklat vindkraften? Jag har inget med det att göra.

    Att dessutom prata om ”klimatvänlig biogas” är som att prata om ”tulipanaros”. Klimatet sköter sig självt.

  2. Johan Lundqvist skriver:

    Principiellt är detta fel väg att gå ur alla aspekter, Mats.

    Att möta politisk tro på ett väderberoende kraftsystem nästkommande 100 år, när vi haft världens bästa system nästan lika länge och med en livslängd på runt 20 år för sol och vind, med en tro på att lokal ödrift med lokala produktionskällor skulle vara bättre är naivt och på djupet till ogrundat. Ett normalt kraftvärmeverk kan på sin höjd hjälpa till att lasta av ett befintligt lokalt kraftsystem. Även i en fantasivärld med batterier, PtG-GtP, DG RES, kundflex, etc så är det utopiskt att mäta sig med det storskaliga system vi haft, på alla områden.

    1. mats nilsson skriver:

      Det är raka rör med dig Johan! 🙂

      1) Jag försöker inte lösa ALLA problem med mitt förslag om ödrift men jag tror att det kan vara en del i att börja premiera planerbarhet. Dessutom tror jag att vi behöver öka resiliensen i systemet och att bevara möjligheten att köra delar av kraftsystemet även om vissa delar slås ut.

      2) Jag är också genuint intresserad av om den socialdemokratiska regeringen är beredd att satsa på hela Sverige eller om Ygeman (stockholmare) bara oroar sig över huviudstaden?

      3) Ygeman och Svenska kraftnät var dessutom relativt generösa mot Stockholm Exergi. Det existerar fortfarande inget underlag som förklarar den miljard (3.3 MSEK/MW) som ska betalas ut till Stockholm Exergi. Men givet att kraftvärmen behöver en extraintäkt så borde väl andra företag också kunna få ta del av dessa försvarspengar mot att de tillhandahåller en beredskapstjänst?

      mvh

      Mats

  3. Magnus Brunell skriver:

    ”Jag föreslår således att elberedskapsmyndigheten ges i uppdrag att snabbutreda möjligheterna att låta resten av landet få tillgång till samma resilienta kraftsystem som nu planeras i Stockholm.”

    Det är skrämmande att ett litet partis (MP) samhällsförstörande politik driver ett modernt land som Sverige till kaos och diskussioner om hur elförsörjningen kan garanteras??!!

    I Tyskland är det ju ännu värre hur ”die Grünen” överhuvudtaget kan få så många röster. Merkel ska naturligtvis också med rätta klandras för sin oförmåga att bibehålla en säker strömförsörjning genom att vara med om att ta panikbeslut om nedläggning av säkra kärnkraftverk som levererar en baslast till elnätet.

  4. Johan Montelius skriver:

    ”Jag tänker mig att vi skapar motståndskraft genom att utveckla ödriftförmåga i tätorter runt om i hela landet.”

    Visst är det ett hörn vi målat in oss i men är det inte lite konstigt att bygga upp en ödriftsförmåga för att skydda oss från de politiska beslut som tas. Det borde väl vara enklare att ändra politisk inriktning snarare än att bygga infrastruktur som kan klara elförsörjningen politiken till trotts? Vad är nästa steg för att skydda oss från våra politiker – en dieselgenerator i var mans hem?

    1. mats nilsson skriver:

      Hej Johan!

      Vi är överens om att politiken rört till det. Sverige har blivit ett industrifientligt och elmarknadsfientligt land. MEN det förtar inte riskerna med ett merelektrifierat samhälle. Så jag tror att vi måste förbereda oss för andra saker än dålig politik också …

    2. Magnus Brunell skriver:

      ”Vad är nästa steg för att skydda oss från våra politiker – en dieselgenerator i var mans hem?”

      Det är just det som många lantbrukare tvingats göra för att säkra drift av värme, mjölkmaskiner, automatisk utfordring an djur med flera andra nödvändiga arbeten på en modern gård. MP har verkligen lyckats att köra ett miljövänligt Sverige på soptippen med sin ”gröna” och ”miljövänliga” politik. .

    3. Lennart Nilsson skriver:

      Klockrent Johan!

      Att starta en Ö-drift från dött nät och sedan hålla det i drift med rätt spänning och frekvens är dessutom utmanande både tekniskt och organisatoriskt, samt kräver att produktionsanläggningen är byggd för det.

      1. Jan F Westling skriver:

        Instämmer!
        Vill tillägga att övningar i black-start,husturbin-drift och ö-drift där all kraftverkspersonal ingår är guld värd.