Stabilt pris på fjärrvärme

Stabilt pris på fjärrvärme

I energimarknadens priskarusell kör fjärrvärmen i sin egen takt. Vattenburen värme är det lokala energisystemets lugna vrå. Mellan 2020 och 2021 ökade det svenska fjärrvärmepriset med 1,2 procent i genomsnitt.

Igår måndag kostade en kilowattimme el i snitt 2 kronor och 40 öre i de norra elområdena SE1 och SE2, utan tillkommande avgifter och moms. Det var ändå billigare än i södra Sverige där elpriset i SE3 och SE4 hamnade runt 2,70 kr/kWh.

Bild: Igår var det kallt i Kiruna. En del av uppvärmningen kom från LKAB.

Å andra sidan var det kallare i norr. På turistanläggningen i Nikkaluokta sex mil väster om Kiruna sjönk temperaturen ner mot 37,4 minus, kallaste november i Sverige sedan 1980.

Lugn fjärrvärme
Hur står sig då fjärrvärmen gentemot elens allt högre och opålitliga spotpriser? Det är som att jämföra äpplen och päron. Både el och fjärrvärme är bärare av energi men där slutar också likheten.

Medan elmarknaden har delats in fyra elområden med olika elpriser uträknade på en snabbt skuttande elbörs som påverkas av allt från vädret till det europeiska gaspriset, så beräknas fjärrvärmepriser lugnt och lokalt utifrån leverantörernas egna förutsättningar och kostnader. Det skiljer sig därför mycket mellan olika fjärrvärmenät, men planerbart är det oavsett prisnivå.

Står sig mot elen
Fjärrvärme har en stor potential i regional utveckling, tycker Thomas Björnström, ordförande i Energikontor Norr som ägs av Norrbottens 14 kommuner tillsammans med Region Norrbotten. Intill nyligen var han energichef i Kiruna Kraft, Tekniska Verken i Kiruna AB:s dotterbolag som producerar el och fjärrvärme, och han är fortfarande obotligt engagerad i rör med vattenburen energi.

– I konkurrensen mot den volatila elen står fjärrvärmen sig väl. Speciellt med vindkraften blir det väldigt mycket upp och ner, en utmaning vi också diskuterar på energikontoret, säger Thomas Björnström.

Olika mellan näten
Enligt en artikel i Tidningen Energi kan fjärrvärmepriset skilja sig uppåt 90 procent mellan olika kommuner. I energibranschens årliga Nils Holgerssonundersökning kan man fördjupa sig i prisskillnader mellan de olika fjärrvärmebolagen.

I Norrbotten är exempelvis Luleå och Kiruna i var sin ända av prislistan. Luleå har länge haft god tillgång till spillvärme från SSAB och har därför kunna hålla låga priser. Idag har spillvärmen också god fart in i Kirunas fjärrvärmesystem.

Thomas Björnström

Utökar spillvärmen
För ett par år sedan tecknade Tekniska Verken och LKAB ett avtal om ett första steg i övergången till spillvärme från malmgruvans förädlingsprocesser. Sedan dess har fjärrvärmen i Kiruna varit spillvärmebaserat från maj till september.

Nyligen beslutades om ett andra steg som innebär att spillvärme från 2024 kommer att utgöra basen i fjärrvärmeproduktionen under maj till september. Enligt Jan Fjordell, vd på Tekniska Verken, ska cirka 60–70 procent av fjärrvärmens energibehov då täckas av spillvärme. Det är bra, inte enbart av resurs- och klimatskäl men för energisystemets helhet.

Stort elbehov
Energikontor Norr initierar, samordnar och driver energi- och klimatrelaterade projekt från lokala nivåer till EU-nivå. Hur man planerar energifrågorna och ger fjärrvärmen möjligheter att utvecklas är speciellt viktigt nu när regionen går in i en helt ny industrialisering, menar Thomas Björnström. Fjärrvärmen blir ändå liten när man tänker på hur mycket energi som kommer att behövas.

– Vi pratar om ett elbehov på uppåt 55 TWh extra kraft, och var nu det ska komma ifrån kan man fråga sig, säger Thomas Björnström.

Även om den regionala kraftproduktionen skär ner på exporten söderut med kanske 10 TWh och samtidigt kanske kan importera 10 TWh från Norge plus en del från Finland, så kan ekvationen inte gå ihop, menar Björnström. Gapet mot industrins behov blir för stort.

Stabilt hos kunden
Nere hos fjärrvärmekunden är det mer stabilt. Priserna må vara olika mellan näten men gemensamt har de förmågan att leverera förutsägbara priser på en annars volatil och ostabil energimarknad.

Mellan 2020 och 2021 ökade det svenska fjärrvärmepriset med 1,2 procent i genomsnitt, som är lägre än konsumentprisindex på 1,7 procent. Den här formen för prisbildning är ingen marknadsbaserad självklarhet men ett resultat av det mångåriga samarbetet Prisdialogen mellan olika aktörer, parter och branscher.

Jämförelsevis följer det norska fjärrvärmepriset spotpriset på el, enligt en gammal lag från 1986 när elpriset var jämnt och förutsägbart. Idag får både energimyndigheten NVE och leverantörerna rekordmånga klagomål från missnöjda fjärrvärmekunder som tvingas betala skyhöga priser för närapå gratis spillvärme.

Planerbar värme
I elens värld pratas det mycket om behovet av planerbar energiproduktion. Hos fjärrvärmen är allt alltid planerbart, åtminstone i betydelsen oberoende av regn eller vind för att kunna hålla ett någorlunda jämnt pris över tid. Även köldknäppar kan man planera inför.

Slutsatsen blir att ju mer fjärrvärme ett samhälle har ju stabilare blir energimarknaden. Fjärrvärme kan genom reglering av värmeproduktionen bistå elnätet med utjämning av effekttoppar i förbrukningens rusningstid eller frigöra elkapacitet som istället kan gå till industriella projekt.

Se Norrbotten
– Norrbotten måste ha mer fossilfri el. Vi har inget svar på varifrån den ska komma ifrån för att kunna täcka industrins behov, men vi ser att det måste göras något. Det är en enorm utmaning vi står framför, säger Thomas Björnström som under åren har jobbat mycket med energistrategiska utmaningar, inte bara i Kiruna men över hela Norrbotten. Och i det spelet kommer fjärrvärmen och inte minst den industriella spillvärmen in som centrala pjäser.

– Här måste politikerna beskriva hur detta ska gå till. Politiken måste ha en rimlig syn på hur ny elproduktion ska byggas och att beslutsfattare då måste våga stå för det, oavsett om vi pratar vindkraft eller kärnkraft eller fjärrvärme, säger Thomas Björnström.

 

 

1 Kommentar
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

  1. Johan Montelius skriver:

    Varför inte bygga ett mindre kärnkraftverk vars huvuduppgift är att producera fjärrvärme? I Finland pågår diskussioner om detta och det lär bli den självklara lösningen för alla städer som ligger norr ut.

    Vad mer än svensk energipolitik är det som hindrar en sådan lösning?

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet