Diskussion om prioritering av anslutningar

Diskussion om prioritering av anslutningar

I Norge diskuterar myndigheterna om man kan en ut en köavgift för anslutning till elnätet för att mota bort framtida elkunder som egentligen inte behöver el. I Sverige kräver Ei att nätföretagen måste bli bättre på kommunikation när det gäller nya anslutningar. ”Kunderna bör åtminstone känna till vad som händer.”

Enligt lagen måste ett elnätsföretag erbjuda nättillgång till alla som av någon anledning anser sig behöva el. Det är inte upp till nätägaren att värdera elkundens behov eller hur samhällsnyttig verksamheten är.

Bild: Bitcoinproduktion kräver mycket el. ”Det blir väldigt svårt att skilja på önskvärda eller oönskade verksamheter utifrån en energipolitisk detaljreglering”, menar Energi Norges vd Knut Kroepelien. Foto: Unsplash/Dmitry Demidko

Om en kund vill bli ansluten till elnätet är elnätsföretaget skyldig att göra det ”inom skälig tid”, konstaterar också Energimarknadsinspektionen (Ei) som nu har undersökt hur lång tid det tar att ansluta en kund till elnätet. Ei har frågat Ellevio, Eon Energidistribution och Vattenfall Eldistribution om läget och man hittade kötider på uppåt 891 dagar, två och ett halvt år.

Tidens gång
Enligt Jonas Grape, jurist på Ei, är skälen till de långa anslutningstiderna mycket olika, med allt från tillstånd från markägare och Trafikverket till grävning och transporter. Det är därför svårt att säga hur lång tid som är ”skälig”. Lagstiftningen ger inget direkt svar på hur lång tid en anslutning får ta. Enligt ellagen ska en anslutning vara klar ”inom två år” från det att elnätsföretaget tagit emot en begäran.

Lagen medger dock att det får ta längre tid om det finns ”särskilda skäl” eller är nödvändigt med hänsyn till anslutningens omfattning och tekniska utformning. som enligt Ei betyder att nya elkunder kan få vänta ”ganska länge”.

Kommunicera mera
Det är ändå inte tidsåtgången som är det stora problemet, enligt Ei, men känslorna hos de företag som står i kö. ”Det vi kan utläsa i våra kontakter med kunder är att elnätsföretag generellt har mycket att vinna på att hålla en hög nivå på sin kundkommunikation för att på det viset undvika onödig irritation.”

Elnätsföretag måste berätta för kunden hur processen ser ut så att kunden har rimliga förväntningar på hur lång tid en anslutning tar. De flesta hushållskunder är sannolikt bara med om en anslutningsprocess en gång och kan därför ha svårt att lägga förväntningen på rätt nivå. Många av klagomålen till Ei grundar sig i bristande dialog.

Ei är nöjd med de svar man har fått från elnätsföretagen. Myndigheten skickar dock ut ”en uppmaning till alla Sveriges elnätsföretag”: kommunicera bättre. Om det är möjligt ska kunderna kunna veta ungefär hur lång tid det kommer ta att färdigställa anslutningen. ”Kunderna bör åtminstone känna till vad som händer i ärendet och vad nästa steg är.”

Norsk ködebatt
I Norge har energimyndigheten och elbranschen nya kreativa lösningar för köhantering. Tänk om delar av anslutningskön ändå består av aktörer som egentligen inte behöver stå i kö? Och om några av dem som har anmält sitt intresse mest står i kö för att det är gratis, eller kanske vill elektrifiera sådant som ändå ska avvecklas? Kan man dela kunder in i olika kategorier?

De långa anslutningstiderna diskuterades nyligen under branschföreningen Energi Norges senaste nätkonferens där en av frågeställningarna var en ”bokningsavgift” från elnätskunder som bara är ute efter att säkra en plats i fall det någon gång skulle bli aktuellt. Samtidigt ”hindras annan industri”.

Käckt med gratiskö
Direktör Inga Nordberg på NVE kunde till tidningen Energiteknikk berätta att myndigheten redan tittar på frågan. Nils Kristian Nakstad, ordförande i regeringens elnätskommitté, var inte heller negativt inställd och menade att det är viktigt att ”det skapas utrymme i kön”.

Anslutning av nya elkunder kostar i princip inget för kunden om en elledning redan finns, påpekade Nakstad, och ”av någon grund blir det alltid större efterfrågan efter saker som är gratis”. ”Äger man mark i närheten av en kraftledning så kan ju det idag vara en ren sedelpress,” sa Nils Kristian Nakstad i en paneldebatt under konferensen.

Nej till oljeindustrin?
Om man först har en plats i kön och därmed säkrat uppkopplingen så har man också säkrat ett stort värde eftersom det råder brist på elnätskapacitet. En relaterad fråga är då om man ska börja prioritera i kön utifrån vad strömmen används till, svarade Nils Kristian Nakstad på frågor från Energiteknikk.

Som exempel hänvisade han till den norska planen att elektrifiera oljeplattformar i Nordsjön med hjälp av kablar från land. Är det förnuftigt att prioritera detta framför mer värdeskapande industri på landsidan? frågade Nakstad. Energi Norges vd Knut Kroepelien var mer skeptisk till att prioritera vissa typer elförbrukning.

Branschen skeptisk
”Det blir väldigt märkligt om vi som producenter av förnybar el ska avvisa kunder som vill elektrifiera sin verksamhet för att kräva att de istället ska ägna sig åt annan industri,” sa Knut Kroepelien. Vad händer då med exempelvis bitcoinproduktion som bevisligen kräver enorma mängder kraft utan större ”nytta”?

Nja, menade Knut Kroepelien, ”det blir väldigt svårt att skilja på önskvärda eller oönskade verksamheter utifrån en energipolitisk detaljreglering”. I alla fall är gallring mellan elkunder inget kraftbranschen ska ta ställning till. ”Det att stå i kö har självklart ett värde, men det innebär också en kostnad för den som kommer längre bak i kön. Så mycket tyder på att det ändå är det bästa sättet att göra detta på.”

 

* * *

 

Ständig nätkö: Second Opinion har tidigare pratat med Mats Tullgren, regionnätschef på E.ON Energidistribution, om just problemet med långa anslutningsköer.

 

Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*