”Utsläpp kan inte bekämpas med utsläpp”

”Utsläpp kan inte bekämpas med utsläpp”

Sveriges faktiska utsläpp är inte 42 miljoner ton koldioxid om året, utan 74 miljoner ton. Tar vi utsläppsmålen till 2030 på allvar, måste vi avstå från biomassa som bränsle, skriver Harry Frank, ledamot av Kungl. Vetenskapsakademiens energiutskott.

IPCC levererade en ny rapport i oktober förra året. Det är intressant läsning. På 100 à 150 år har temperaturen stigit med ca 1°C. För att lyckas begränsa jordens uppvärmning med högst 0,5°C ytterligare, måste enligt IPCC jordens koldioxidutsläpp till 2030, det vill säga på ungefär tio år, minskas från dagens nivå till ungefär hälften.

Biomassan är numera en större energikälla i Sverige än det fossila bränslet (36,6 % jämfört med 32,5 % för fossila bränslen, enligt statistik för 2016). Det mesta av biomassan – till värme, el och drivmedel – kommer från skogen.

Enligt en utbredd uppfattning är denna biomassa klimatneutral och släpper inte ens ut koldioxid vid förbränning. Uppfattningen grundar sig på antagandet att den koldioxid som bildas vid förbränningen snabbt tas upp av återväxande bestånd eller av andra skogar. Utifrån detta förenklade synsätt har ansetts att bioenergi inte ger något nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Dessa biogena utsläpp redovisas inte heller i den officiella statistiken för energisektorn.

Det här synsättet har haft stor inverkan på klimatpolitiken både nationellt och inom EU, vilket resulterat i strategier som syftar till ökat utnyttjande av skog för bioenergi som ersättning för fossilbaserad energi (kol, olja, gas). Det har också lett till att skogsbiomassa är klassificerad som förnybart bränsle och därmed som en viktig komponent i Sveriges och EU:s mål när det gäller ökad användning av förnybar energi.

I dubbel bokföring används debet och kredit för var sin sida av ett bokföringskonto. På motsvarande sätt borde utsläppen redovisas också på ett energikonto och ett markkonto (kolsänkor).

I en rapport från European Academies Science Advisory Council (EASAC), ”Multi-functionality and sustainability in the European Union’s forests”, presenteras fakta om skogarnas och skogsbrukets klimatpåverkan.

En kritisk faktor vid användning av biomassa för energiändamål är den tid det tar att kompensera för de utsläpp som sker vid förbränningen, så kallad payback time. EASAC:s uppmaning till Europeiska kommissionen är att fråga sig i vilken utsträckning storskalig bioenergianvändning från skog för energiändamål är förenlig med FN:s klimatmål.

Att använda träd till biobränsle konkurrerar med skogens vitala funktion som kolsänka eller industriråvara (pappersmassa, virke etc.). Det talas om olika metoder att fånga in och binda koldioxid, men det enda sätt vi idag vet fungerar i stor skala är skogsplantering. Att vi i Sverige mot den bakgrunden ska använda skogen som storskalig energikälla är orimlig logik. Förbränning av biomassa ger utsläpp i samma storleksordning som från fossila bränslen och den alstrade koldioxiden blir kvar i atmosfären i 50-100 år eller mer.

Naturvårdsverket har i en rapport  dels beskrivit biomassans omloppstid och dels utsläppen från förbränning av biobränsle i de olika energisektorerna. Rapporten visar att de svenska utsläppen från biomassaförbränning, som alltså inte redovisas i statistiken för energisektorn, år 2017 var hela 32 miljoner ton koldioxid. Den siffran har också meddelats till IPCC.

Officiellt rapporterade Sverige 42 miljoner ton utsläpp av koldioxid 2017, men levererade genom tillskottet från biomassan alltså i verkligheten 74 miljoner ton till atmosfären.

Utsläpp i Sverige från förbränning av biobränslen i olika sektorer, 1990 – 2017. Källa: Naturvårdsverket

Skogen har som nämndes kapacitet att ta upp kol från atmosfären och kan över tid bygga upp sitt kolförråd. Men ett träd som växt i 100 år har inte en payback-tid på tio år, den tid som IPCC ger oss. I ett sådant tidsperspektivet ökar varje uppbränt träd koldioxidmängden i atmosfären långt mer än kolförrådet tillväxer.

Ska avverkningen dessutom – som föreslås – ökas ytterligare, för att täcka behovet av en kraftigt ökande efterfrågan på biobränsle, blir kolbalansen ännu mer negativ.

Det finns andra alternativ till det fossila bränslet än biobränslen, sådana som från första dagen är i det närmaste utsläppsfria. De kallas vattenkraft, kärnkraft, solkraft och vindkraft.

Biomassan från skogen är alltså inte lösningen, om vi vill minska utsläppen inom tio år. Utsläpp kan inte bekämpas med utsläpp. Att förbränna skogen i alla dess former är som att sitta på en gren som sågas av.

 

7 Kommentarer
Harry Frank
Av Harry Frank
Kungl. Vetenskaps- akademien, Energiutskottet
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Johan Montelius skriver:

    “Uppfattningen grundar sig på antagandet att den koldioxid som bildas vid förbränningen snabbt tas upp av återväxande bestånd eller av andra skogar.”

    Intressant i sammanhanget är att IPCC anser att en stor de av den koldioxiden som bildas vid förbränning stannar i atmosfären i hundratals år (de har naturligtvis fel). Hela klimathotet bygger på dessa felaktiga antaganden så är man troende skall man definitivt inte elda upp något.

    En lite mer nykter syn på saken är just att koldioxiden snabbt tas upp och det är utan problem som vi kan elda hur mycket biobränsle som helt ….. fast då försvinner underlaget för hotbilden…. knepigt blir det.

  2. Ulf Myrvold skriver:

    Han påpeker vel at opptaket i skogen ikke kompenserer for utslipp ved forbrenning, selvom antall trær i skogen øker.

  3. […] Inbindningen av koldioxid i våra friska skogar är lika stor som alla mänskligt skapade utsläpp av koldioxid i Sverige tillsammans. Vi når inte störst klimatnytta genom att spara på skogen, utan genom att använda skogens produktionsförmåga, skriver Svebios Kjell Andersson i en replik på Harry Frank. […]

  4. Christer Svensson skriver:

    Mycket bra artikel och analys! Man kan tillägga att använding av timmer till trähus är en utmärkt kolsänka med lång lagringstid.

  5. Björn F Möller skriver:

    Varför pratar Harry bara om debet och inte kredit då? Självklart släpps koldioxid ut när biobränslen förbränns (debet). Samtidigt växer svensk skog till mer än vad som tas ut (kredit) och bidrar till en nettoökning av kolförrådet och positiv kolbalans. Så faktiska utsläpp är större än 42 miljoner ton men nettoutsläppen är lägre.

  6. Bertil Andersson skriver:

    Mycket bra artikel och analys!

  7. Johan Montelius skriver:

    “Tar vi utsläppsmålen till 2030 på allvar, måste vi avstå från biomassa som bränsle, ..:”

    Vi kan också sluta ta dessa klimatmål på allvar och inse att det inte har någon som helst betydelse för klimatet om vi bränner biomassa.

    Det är hög tid att lämna klimathotet bakom oss.

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet