Behovet att ansluta sig till stamnätet har närmast exploderat. För Svenska kraftnät innebär det utmaningar på en helt ny nivå, och utbyggnadsarbetet måste ske på många fronter samtidigt.

”Oftast vill man ansluta inom 3-5 år, och den tid det tar att förstärka nätet med nya transmissionsledningar är normalt 10-12 år”, kommenterar Svenska kraftnäts nätutvecklingschef Tobias Edfast.

Svenska kraftnät får löpande in ansökningar om anslutning till transmissionsnätet. I huvudsak kommer ansökningarna från regionnätsägarna, som tecknar inmatnings- och/eller uttagsabonnemang baserat på den produktion och förbrukning som de i sin tur ansluter.

Bild: Tobias Edfast, Enhetschef nätutveckling, Svenska kraftnät

På några få år har volymen i ansökningarna i det närmaste exploderat och omfattar för närvarande ungefär 37 000 MW landbaserad vindkraft fram till 2029. Motsvarande värde för ökat effektuttag ligger i storleksordningen 9 000 MW, vilket framför allt är relaterat till de stora projekten Hybrit, med demonstrationsanläggning i Gällivare planerad till 2026, och H2GS:s stålverk i Boden, med planerad produktionsstart 2024.

Till detta kommer den havsbaserade vindkraften, för vilken Svenska kraftnät i slutet av 2020 hade fått in ansökningar på ofantliga 45 000 MW. Intresset kan härledas till den politiska utfästelsen om slopade anslutningskostnader för havsbaserad vindkraft i energiöverenskommelsen 2016.

I sin nya treårsplan för investeringarna (nya reviderade treårsplaner presenteras varje år) kommenterar Svenska kraftnät att den omfattande vindkraftsutbyggnaden ”innebär en betydande utmaning” när nätets utbyggnadsbehov planeras. Det nämns att det ofta också ”råder stor osäkerhet om och när planerade vindkraftinvesteringar kommer till stånd och hur omfattande de i slutändan blir.”

Hur stor del av ansökningarna som i slutändan förverkligas går det alltså bara att diskutera hypotetiskt.

Svenska kraftnät har enligt lag skyldighet att ansluta produktion och förbrukning, om inte synnerliga skäl finns att neka. Nya anslutningar innebär anpassningar av transmissionsnätet och ibland konstruktion av helt nya ledningar och stationer. Under åren 2022–2024 planerar Svenska kraftnät omkring 25 olika projekt för anslutning av ny elproduktion i större skala.

Att trycket på Svenska kraftnät ökar mycket snabbt återspeglas i investeringsbudgeten 2020-2024. Från fjolårets 3,46 miljarder kronor (verkligt utfall) stiger beloppet år för år till ungefär 10,6 miljarder för 2024:

Under 2020 tillkom i planeringsramen hela fjorton nya projekt med en prislapp över 400 miljoner kronor. Det mesta handlar om ledningsförnyelser, men även till exempel en anslutningsstation i Väröbacka för havsbaserad vindkraft och ett förnyat driftsäkerhetssystem. Och så två nya 400-kilovoltsledningar i norr som aktualiserats främst av Hybrit och H2GS:

– Mellan Messaure och Norra Svartbyn, omkring 13 mil lång, främst avsedd för H2GS. Vid utformningen av treårsplanen var det ”oklart vilken omfattning projektet får”, enligt Svenska kraftnät, som ändå räknar med en investering på 1,75 miljarder kronor.

– Mellan Porjus och Vitåfors, omkring tre mil, för Hybrit-projektet. Då projektet behöver starta redan i år har Svenska kraftnät lämna en särskild hemställan i saken till regeringen med kostnadsberäkningen 680 miljoner kronor.

De två nya ledningarna har av Svenska kraftnäts nätvecklingschef Tobias Edfast markerats så här på kartan:

Hur ska Svenska kraftnät ro i land alla sina uppdrag? Den rådande bilden är att projektprocesserna kräver allt mer tid. En blick på Svenska kraftnäts track record för investeringsplanerna för de senaste fem åren motsäger inte detta. I genomsnitt genomfördes 2016-2020 bara 71 procent av investeringarna, baserat på vad som beskrivits i de rullande treårsplanerna. För år 2020 var investeringsramen 4,35 miljarder kronor och utfallet blev alltså 3,46 miljarder.

Förseningar uppstod under fjolåret i omkring 65 projekt. Orsakerna varierade stort, såsom miljödomar, byggplaner, överklagade eller avslagna koncessioner, behov av komplettering av underlag och entreprenörer som inte klarade sin tidplan.

Fjolårets största avvikelser fanns här:

– Långbjörn–Storfinnforsen, ny 400 kV-ledning. Tillståndet för markåtkomsten tog längre tid än planerat och materielleveranser försenades, 137 miljoner oanvända.

Kraftledning vid Snösätra i södra Stockholm.

– Örby–Snösätra och Snösätra–Högdalen, markkabel. Upphandlingen överklagades, 136 miljoner oanvända.

– Arbetet med förnyat driftövervakningssystem. Förberedelserna för projektstart tog längre tid än beräknat, 113 oanvända miljoner.

– Ny 400 kV-ledning Storfinnforsen–Midskog. En upphandling behövdes göras om och medförde senare start av entreprenaden, 84 oanvända miljoner.

”Det är många instanser ett projekt måste passera innan det kan slutföras, vilket innebär att de flesta större projekten i viss mån kan sägas ha osäkra tidplaner”, sägs i Svenska kraftnäts nya treårsplan.

Det handlar för Svenska kraftnät alltså om att göra många saker på många fronter samtidigt, och det på ett samordnat sätt. Här några frågor till Tobias Edfast.

Har ni verkligen resurser för att klara detta?

Tobias Edfast: ”Detta är en stor utmaning för Svenska kraftnät. Vi arbetar aktivt med resursplanering för att kunna möta alla behov som har uppkommit på relativt kort tid. För att möta upp för alla kommande investeringar i transmissionsnätet har det tillförts många nya tjänster på Svenska kraftnät de senaste åren. Sedan finns en utmaning i att kunna hantera alla projekten i genomförandet med bland annat konsulter och leverantörer. Det kan även innebära att vi kommer att behöva göra vissa prioriteringar.”

Vilka är de största svårigheterna i Svenska kraftnäts perspektiv?

Tobias Edfast: ”Gällande just nätutbyggnaden finns stora utmaningar. Den senaste tiden har det kommit in omfattande förfrågningar med korta tidplaner. Det finns en diskrepans mellan behoven i ansökningarna, oftast vill man ansluta inom 3-5 år, och den tid det tar för att förstärka nätet med nya transmissionsledningar, normalt 10-12 år.”

”Vi arbetar aktivt för att korta ledtiderna för nya ledningar, men vi ser även över andra typer av åtgärder som kan möjliggöra anslutning, till exempel dynamisk ledningskapacitet, automatisk bortkoppling, flexibilitet som finns i produktionen och tillkommande förbrukning. En annan utmaning är att veta vilka anslutningsprojekt i den stora ansökningsvolymen som i slutänden verkligen blir av.”

Svenska kraftnät har den centrala rollen i nätutbyggnadsprojekten. Men ni är också beroende av hur ett stort antal andra aktörer agerar. Förstår alla vad som förväntas av dem?

Tobias Edfast: ”Allt fler aktörer blir allt mer medvetna om att alla måste samverka för att vi ska kunna nå de uppsatta målen. Det har startats upp flera samverkansfora inom branschen med andra regionnätsföretag och producenter, för att gemensamt hitta lösningar på både kort och lång sikt.”

”Det är även viktigt att få till en tidig dialog med till exempel större industrietableringar. För att kunna arbeta mer proaktivt med att ta fram långsiktiga nätutvecklingsplaner, har vi påbörjat arbetet med att utveckla en process för att kunna få in långsiktiga prognoser över uttagsbehoven.”

Finns det tillräckligt med kompetens i systemfrågorna i branschen?

Tobias Edfast: ”Det kan nog finnas en viss kompetensbrist inom vissa områden, men detta är något som successivt byggs upp. Det kommer också in många nya tekniker som förändrar kraftsystemet, och inom de områdena måste vi nu förstärka våra kunskaper.”

Till sist, hur bedömer du tidsplanen för de nya ledningarna Messaure-Svartbyn och Porjus-Vitåfors? Den första etappen av Hybritutbyggnaden ska vara klar 2026, ”vi kommer att behöva ett tempo som är högre än normalfallet för tillståndsprocesserna”, har Vattenfalls vd Anna Borg sagt. Och H2GS planerar alltså för att öppna sitt stålverk redan 2024.

Tobias Edfast: ”Det finns stora utmaningar i att möta dessa behov, då ledtiderna för att bygga en ny transmissionsledning som sagt normalt är 10-12 år. Här är det mycket viktigt med tidig dialog mellan samtliga involverade parter för att få en bra progress i projekten. Men vi ser även över andra typer av åtgärder för att möjliggöra en anslutning.”