DEBATT
Elanvändning ett uttryck för att vi lyckas ersätta fossila bränslen med rena energikällor. Att kalla detta för slöseri är att blanda ihop begreppen. Det skriver elmarknadsanalytikern Mats Nilsson med anledning av en debattartikel i Afonbladet av Lotta Bångens från Energieffektiviseringsföreningen.
I Aftonbladet varnar Lotta Bångens från Energieffektiviseringsföreningen för att en sänkt elskatt skulle belöna slöseri. Hon menar att staten bör premiera hushåll och företag som minskar sin elanvändning och att skattesänkningar bara gynnar de som konsumerar mycket el. Det är ett argument som låter tilltalande vid första anblicken men som bygger på en missuppfattning om vad elanvändning faktiskt innebär.
El är inte vilken vara som helst. Den är redan starkt reglerad och beskattad i produktionsledet. Miljöeffekterna från elproduktionen tas om hand genom direkta regleringar för hur produktionen får gå till, utsläppshandel, koldioxidskatter och annat. När elen väl används i hushåll och industri finns inga negativa effekter på miljön. Tvärtom är elanvändning ett uttryck för att vi lyckas ersätta fossila bränslen med rena energikällor. Att kalla detta för slöseri är att blanda ihop begreppen.
Skatten på el är i praktiken en ren fiskal skatt. Den fyller statskassan men den styr inte bort från någon skadlig konsumtion. Den slår dessutom hårdast mot låginkomsttagare som lägger en större del av sin budget på el än höginkomsttagare. EU-kommissionen har på goda grunder pekat på att sänkta elskatter är viktiga för både hushållens välfärd och företagens konkurrenskraft. Att hålla fast vid en hög elskatt hämmar elektrifieringen som är en grundförutsättning för att klara klimatmålen.
Det är också fel att tro att staten måste jaga effektivisering till varje pris. Effektivisering är inte gratis. Över tid blir både produktion och konsumtion mer energieffektiv eftersom elen har ett pris och därför är en kostnad för företag och hushåll. Det innebär dock inte att det är samhällsekonomiskt klokt att stressa fram investeringar i ny teknik bara för effektiviseringens egen skull. Marknaden gör redan de prioriteringar som är långsiktigt mest effektiva. Forskning visar dessutom att generella effektiviseringsprogram ofta ger små eller till och med negativa klimateffekter på grund av så kallade rekyleffekter
Elskatten används ofta som slagträ i konkurrensen mellan olika uppvärmningsformer. Fjärrvärmebranschen (som vill ha bort värmepumpar från den svenska marknaden) har gärna framhållit eleffektivisering som ett argument för att höja elpriset relativt fjärrvärmepriset. Men om det är energieffektivisering de vill åt borde samma logik gälla där. Då skulle vi behöva en hög fjärrvärmeskatt också. Det är ingen fjärrvärmerepresentant som på allvar föreslår detta eftersom syftet med att förespråka en elskatt sannolikt inte är samhällsekonomisk effektivisering utan att försvara en marknadsposition.
Det verkliga slöseriet är att staten förhindrar människor och företag att använda en ren och flexibel energibärare som el. Vi kan producera den till låga kostnader och utan stora utsläpp. Ändå beskattar vi den som om den vore ett miljöproblem. Resultatet är att omställningen går långsammare och att hushåll får betala mycket mer än nödvändigt.
Vill vi ha en långsiktigt hållbar energipolitik måste vi våga se elanvändning som något positivt. Den gör vår vardag enklare, våra industrier starkare och vårt samhälle mer klimatsmart. Det är inte slöseri att använda el. Det är slöseri att förhindra människor från att använda den.
***
Toppbilden kommer från debatten på aftonbladet.se.
17 Kommentarer
17 Kommentarer
åke
23 september, 2025: 3:43 e mHej.
SvaraI början av 70-talet förbrukade jag 8,5 m3 olja i huset. Billig el gjorde att jag satsade på direktuppvärmning och en förbrukning på cirka 75000 kWh per år. Jag sparade många tusen kronor. Även om jag inte hade nattaxa, där priset var cirka 1-2 öre /kWh. Efter att monterat värmepump landade förbrukningen på runt 40000 kWh, vilket jag lever med.
!. Värmepumpens utbredning innebar att de fossila fick utgå med stöd av en kraftig koldioxidskatt på oljan.
2. Att tala om energiskatter när de största förbrukarna inte påverkas. Skatterna gäller bara mindre förbrukare och de flesta kan heller inte dra av momsen.
3. Det finns all anledning att spara energi, inte minst bland storförbrukarna. Exempelvis. I Sverige har den energikrävande industrin mycket låga elpriser. Vattenfall säljer stora delar av sin elproduktion till ett pris som är lägre än produktionskostnaden i våra kärnkraftverk, men också lägre än elpriset i andra EU-länder för motsvarande industri.
De låga elpriserna medför att företag förlorar incitament till att bygga moderna anläggningar, som är resurs-, miljö- och energieffektiva. Det finns stora samhällsekonomiska vinster i att modernisera industrin. Ett exempel är massaindustrin.
Sveriges viktigaste industri är massaproduktion där skogen blir till fibrer, som sedan blir papper. Industrin förbrukar idag omkring 13 TWh el per år. En förbrukning som ökade när billig kärnkraftsel kom på 70-talet och elintensivare processer infördes.
Inom massaindustrin utgör elkostnaderna en betydande del av förädlingsvärdet. Låga elpriser på långa kontrakt har medfört att lönsamheten varit god och inga nya massabruk har etablerats i Sverige under lång tid.
Under 2023 startade ett nytt massabruk i Finland, som inte förbrukar el utan istället levererar el till nätet. I den finska orten Kemi, nära Haparanda, har Metsä Fibres ersatt ett massabruk med ett nybyggt. Bruket ska producera 1,5 miljoner ton barr- och lövvedsmassa och två TWh förnybar el per år till nätet. Produktionen är extremt miljövänlig. Investeringskostnaden var cirka 20 miljarder kronor.
Översatt till svenska förhållanden med en produktion på cirka 13 miljoner ton massa per år skulle i princip åtta sådana fabriker, kunna ersätta dagens gamla massabruk. Genom att utnyttja skogsråvaran bättre, kan svensk massaindustribidra producera kontinuerlig el till nätet motsvarande tre stora kärnkraftsreaktorer. Detta genom att elkonsumtionen till nuvarande massabruk på cirka 13 TWh försvinner och att åtta nya massabruk, vardera med ett elöverskott på två TWh, ger på 16 TWh.
Det är företagsekonomiskt lönsamt att modernisera massaindustrin, i Sverige likt i Finland. Men med omotiverat låga elpriser från Vattenfall förblir massabruken i Sverige kortsiktigt lönsamma och slöseriet med el och skog fortsätter.
Det är inte fel att spara.
Christer Daleskog
19 september, 2025: 8:25 f mPatetiskt att höra sossarna utmåla sänkningen av energiskatten som en fara. Dock borde regeringen även slopa momsen på energiskatten.
SvaraLennart Nilsson
18 september, 2025: 8:12 e mElanvändningen i SE (TWh/år) har inte ökat sedan 1988. Inte heller SE toppeffekt (MW).
Nuvarande elanvändning torde därmed inte vara ett problem i regionala och lokala elnät.
Problem med nätkapacitet i stamnätet, beror på nedläggning av 6 reaktorer i SE4 och SE3, och en dåraktig utbyggnad av vindkraft i SE1 och SE2.
SvaraLukas Lundström
18 september, 2025: 6:06 f mKring elektrifiering av uppvärmning. Snabb elektrifiering skulle leda till utmaningar i elnätet, både lokalt/regionalt i städer men även nationellt för nord till syd transmissionen då det är SE3 och SE4 som har större delen av uppvärmningsbehovet. Så finns skäl att vara försiktigt med allt för snabba sänkningar av elskatten.
SvaraEtt mål att inom snar framtid nå en elskatt på norsk till finsk nivå, ca 15-25 öre/kWh, skulle vara en rimlig kompromiss. Bibehålla en del fiskal skatteinkomst, incitament för el-effektivisering (t.ex. värmepump i stället för direktverkande el) och fortfarande ha styreffekt där samhället vill gynna vissa branscher så som tung industri, lagra/förbruka solel bakom mätaren, fjärrvärme vs distribuerad uppvärmning, elpannor eller värmepumpar i fjärrvärmen (om de uppfyller vissa villkor, t.ex. villkorade elnätsavtal eller tillgång till värmelager).
Att i stället ha proportionell skatt på säg 30% (15 öre/kWh vid ett snittpris om 50 öre) skulle ge bättre styreffekt för flexibel elförbrukning, för t.ex. elbilsladdning eller elvärme både i och utanför fjärrvärmenätet. Men skulle även öka volatiliteten för slutkunder så skulle nog kräva någon sort av tak för att ha en chans för folkligt stöd och följa syftet med elmarknadsreformen om mer stabila elkostnader.
En fördel med proportionell skatt skulle vara att det är mer marknadsneutralt och ge ett incitament till alla aktörer att agera mer flexibelt på spotpriset. Men samtidigt förloras möjligheten att ställa krav, t.ex. att elvärme ska vara kopplat till villkorade elnätsavtal eller lagring för att få skattefördel.
Bengt Kriström
18 september, 2025: 5:41 f mBra Mats!
SvaraOlle Nyrén
17 september, 2025: 2:27 e mStaten tar in ca 30 miljarder årligen på elskatten, ca 60 miljarder på bensin och diesel. Det radikala vore att succesivt lägga över elskatten på bensin och diesel om man verkligen vill påskynda elektrifieringen.
Svaramats nilsson@Olle Nyrén
17 september, 2025: 4:30 e mSvenska staten kan också bli effektivare! 122 miljarder i företagsstöd där effekten är mycket tveksam. det är bara en början. Som Gustav Möller lär ha sagt: "Varje slösad skattekrona är en stöld från de fattiga"
SvaraEric Zinn
17 september, 2025: 1:57 e mHej Mats! Du har missförstått fjärrvärmens invändningar mot sänkt elskatt. Många av fjärrvärmeaktörerna ansvarar också för elnät – och här finns det stora utmaningar – framförallt vintertid. Det beror på att elbaserade uppvärmningslösningar förbrukar som mest när det är som kallast ute. Där överföringen är begränsad, innebär det att ett fåtal kalla timmar på året hindra elnätsbolagen från att kunna ansluta nya nyttigheter till elnätet, såsom elfordon och elektrifierade industrier. Under senare år har också många fjärrvärmebolags konkurrenskraft utmanats hårt av stigande biobränslepriser, en effekt av Rysslands krig mot Ukraina. Sänkt elskatt kan således öka användningen av värmepumpar och förhindra anslutningen av elfordon och industrier på många ställen i Sverige. Till vilken nytta?
SvaraMed de begränsningar vi har i elnätet ska elektrifieringen stödjas så att det gör störst nytta. En bred sänkning av elskatten riskerar att omöjliggöra det.
mats nilsson@Eric Zinn
17 september, 2025: 4:35 e mHej Erik, tack för förtydligandet. Jag förstår poängen att det är kapacitetsbegränsningar i näten, särskilt vintertid, som oroar er och att värmepumpar kan spä på problemet.
Samtidigt är det ju just detta som är kärnan i diskussionen: elnätens trånga sektorer kan inte lösas genom att permanenta en hög beskattning av hushållens elanvändning. Om efterfrågan på el för uppvärmning är problematisk ur ett nätperspektiv, så bör styrningen rikta sig mot nätutbyggnad, flexibilitetstjänster eller lokala lösningar, inte genom att hålla kvar en generell elskatt som träffar alla hushåll, även där det inte finns nätproblem. Ni har ju dessutom infört effekttariffer för att hantera just detta problem. En elskatt är ett mycket trubbigt och i grunden felaktigt instrument för att adressera de problem som du tar upp.
När det gäller konkurrensen mellan fjärrvärme och elbaserade lösningar tycker jag också att det är en separat fråga. Fjärrvärmens utmaningar med bränslepriser är reella, men det är svårt att motivera en bred energiskatt på el som ett instrument för att skydda enskilda affärsmodeller.
Jag vill gärna höra mer om hur ni ser på alternativa styrmedel till exempel differentierad nättariff, effektavgifter eller riktade incitament som kan hantera de lokala utmaningarna utan att bromsa den generella elektrifieringen.
SvaraLennart Nilsson@Eric Zinn
18 september, 2025: 9:08 e mElanvändningen har parkerat på 140 TWh/år eller mindre sedan 1988, trots två miljoner fler innevånare. Effektbehovet i SE har inte ökat.
Två faktorer bakom detta är dels utbyggnaden av centralt producerad fjärrvärme, dels att eldrivna jord/bergvärmepumpar i bostäder (nu med en årsvärmefaktor om 3-4) ersatt direkt elvärme. Till och med luft/luft-värmepumpar bidrar nu till minskad elanvändning även vid -20 grader utetemp.
De lokala elnäten förstärktes och dimensionerades under 1970-1980 talen för direkt elvärme (elpannor med vattenburen el, och elradiatorer). Den typen av elvärme är nu marginell.
Generellt sett finns således ledig kapacitet i de lokala elnäten.
För övrigt är väl elektrifiering via värmepumpar för bostadsuppvärmning, långt mer "klimatsmart" än elfordon med dess enorma miljöbelastning på andra sidan jordklotet.
Fjärrvärme finns bara i städer. Den har kort räckvidd utanför.
Elektricitet är landsbygdens fjärrvärme. Och för alla samhällen och byar dit fjärrvärmen aldrig någonsin kommer.
SvaraKalle Andersson@Eric Zinn
19 september, 2025: 10:11 e m"och här finns det stora utmaningar – framförallt vintertid. "
Nä, egentligen inte.
Det finns INGA tekniska utmaningar på det sättet som du försöker hävda. Däremot finns det en historik av politiska lögner. Politiker har i 3 årtionden stått och ljugit om effekterna och hela elnätsbranschen har valt att acceptera lögnerna istället för att säga att det är. Det innebär att det går utmärkt att bygga elnät med en stor andel intermittent energi men att detta kräver ett extremt dyrt elnät. Rent av så dyrt att även om vi får vindkraften produceras gratis så kommer kostnaderna överstiga den el-infrastruktur av elsystemet som Sverige hade före vi började bygga intermittent slumpkraft.
Att ett fjärrvärmenät kan ha en biprodukt i form av elproduktion är såklart inget nytt. Det har över 10 år varit välkänt att elnätet är en hämmande faktor för alla att kunna gå över till luftvärmepumpar från andra uppvärmningssystem.
SvaraKlas Roudén
17 september, 2025: 12:57 e mBra Mats! Fakta
SvaraLars-Göran Johansson
17 september, 2025: 10:34 f mMats Nilsson har helt rätt i sitt inlägg.
När regeringen kom till makten 2022 var den svenska punktskatten på el 36,0 öre/kWh. Sedan dess har regeringen höjt elskatten så att i dag är den 43,9 öre/kWh.
Under samma tid har regeringen sänkt punktskatterna på bensin och diesel.
Detta kallar energiministern för en satsning på elektrifiering!
Efter regeringens nya förslag så kommer vi att åter hamna på samma skattesats som 2022.
Hur kan Energieffektivitetsföreningen ens tycka att detta är ett steg i fel riktning?
Vi kommer fortfarande att ha en av EU´s absolut högsta elskatter. Kanske t o m den högsta.
36,0 öre/kWh är drygt 3.000 % mer än vad EU kräver!
(EU´s krav är 1 euro/MWh, ca 1,1 öre/kWh. Alla siffror exkl moms.)
SvaraSten Lindholm
17 september, 2025: 9:30 f mDenna debattartikel är oerhört välskriven och bör få större spridning som motvikt till de felaktigheter som numera allmänt sprids (bl.a.) i Aftonbladet m.fl. media. Även om det för "gemene man är svår materia" kan man inte underlåta att seriöst framföra och betona fakta, vilket Mats Nilsson alltid gör.
SvaraJohn Hassler
17 september, 2025: 7:54 f mBra!
SvaraPatrik
17 september, 2025: 6:23 f mBra skrivet.
SvaraLars Joelsson@Patrik
22 september, 2025: 2:42 e mBra artikel Mats !
Svara