”Tre viktiga hinder för kraftig tillväxt av vindkraft”

”Tre viktiga hinder för kraftig tillväxt av vindkraft”

Den allmänt spridda ”sanningen” att vindkraft är både billigt och går att bygga fort kan och bör ifrågasättas, skriver Mats Nilsson, docent i miljöekonomi. Tillståndstiderna för vindkraftsparker och annan kraftproduktion kommer att vara tämligen lika, förutspår han.

Sveriges Television rapporterade nyligen om vindkraften att ” …det är i dag den billigaste gröna elen, och den som går snabbast att bygga ut.” med anledning av regeringens nya vindkraftsatsning. Utsagan kan ifrågasättas.

Vindkraft är ett viktigt kraftslag i framtidens elförsörjning. Hoppet att vindkraften ska möta en av energiomställningens viktigaste utmaningar, att mer än fördubbla elproduktionen fram till 2050, är utbrett. Men är det så enkelt som att vi ”bara” behöver försämra det kommunala vetot så kommer energiomställningen att bli av?

Det finns egentligen tre viktiga hinder för en fortsatt kraftig tillväxt av vindkraft.

Under det senaste decenniet har vindkraften vuxit mycket snabbt. Vindkraft är 2024 i produktionsförmåga i paritet med kärnkraft och vattenkraft. Det är därför enkelt att göra misstaget att tro att denna historiska trend kan fortsätta utan att vi stöter på problem. Mellan 2010-2019 godkände kommunerna 75% av de vindkraftsprojekt de enligt miljöbalkens regler hade att ta ställning till. Enligt Svensk vindenergi är förhållandet de två senaste åren det omvända, och ca 80% av projekten får nej. Vi kan välja att tolka det ökande motståndet på fler sätt. Konspirationsteorier om kommunernas oförmåga att fatta ”rätt” beslut eller olika NIMBY-teorier anförs ofta. Men varför krångla till beskrivningarna om den enklaste förklaringen till det ökande motståndet är att de lämpligaste vindkraftslägena nu har använts. Vi kommer i större utsträckning att se konflikter med rena naturvärden, turistnäring, renskötsel, fastighetsägare, försvar, etc. Lösningen på detta är inte att försöka muta eller köra över medborgarna såsom i regeringens förslag. För muta blir det om kommuninvånarna utlovas till exempel en simhall om de accepterar vindkraftverk. I stället är det samtal och dialog som är den långsiktiga lösningen. Sådant tar tid.

Vindkraft är bland de billigaste kraftslagen när det gäller kostnader per producerad kWh. Men en produkt eller tjänst måste också generera värde. En hårsalong som sänker priset till hälften på vardagar vid midnatt kanske inte får så många kunder fastän hårklippningen är densamma som på dagtid. Det är också värdefullare att få värme på vintern och kyla på sommaren. När produkten eller tjänsten levereras bestämmer således värdet på densamma. Detta gäller även på elmarknaden. Det som gör vattenkraften så värdefull är att den kan producera när marknaden som bäst behöver den, det vill säga när det är som värdefullast. Baskraft såsom kärnkraft genererar liknande värden då den är planerbar om än mindre flexibel än vattenkraften. Vindkraft tar dock ingen hänsyn till efterfrågan. Produktionen sker om det blåser. När det finns ”för” mycket vindkraft i systemet pressas priserna när det blåser. Alla priser under 25-30 öre är en förlustaffär också för vindkraftsägare, och det genereras egentligen inte något värde. Med mycket vindkraft i systemet kan priserna komma att sjunka rejält när det blåser, och vi får situationer med negativt värdeskapande. Vi behöver alltmer fundera på de värden som skapas av olika kraftslag. Om något är billigt betyder det inte per automatik att det alstrar värde.

Det är också ett faktum att vi behöver mer än vindkraft om vi ska ha ett system med väldigt mycket väderberoende kraft. Det tillkommer således en kostnad för lagring, eller om vi ska producera vätgas. Även om vi kan lagra vätgas så tillkommer den lagringskostnaden. Vätgasproduktion är dessutom en processindustri, så när vinden inte blåser och produktionen står stilla minskar effektiviteten i en sådan värdekedja. Jämför detta med en värdekedja med kontinuerlig produktion och ett mindre behov av vätgaslager.

Så den allmänt spridda ”sanningen” att vindkraft är både billigt och går att bygga fort kan och bör ifrågasättas. Bara för att en sak upprepas ofta blir den inte mer sann. Jag förutspår att landkonflikterna kommer att öka. Vi måste ta större hänsyn till värdeskapandet. Det är dessutom så att kostnaderna över hela värdekedjan måste beaktas. Givet detta tror jag att till exempel serietillverkade små kärnkraftsreaktorer är ett utmärkt komplement till vindkraften i framtidens kraftsystem. Att vi kommer att kunna bygga ut vindkraften i det historiskt höga tempo som vi gjort de senaste 10 åren håller jag för osannolikt. Tillståndstiderna för vindkraftsparker och annan kraftproduktion kommer därför att vara tämligen lika. I slutändan kommer den samhällsekonomiska kalkylen att avgöra mer än hur fort det går. Vindkraftens fördel när det gäller bygghastigheten är förmodligen borta.

***

Foto: Joakim Lagercrantz/OX2

 

13 Kommentarer
Av Mats Nilsson
Elmarknadsanalytiker. Docent i miljöekonomi.
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Bo Björkman skriver:

    Intressant inlägg av en trovärdig och erfaren elmarknadsanalytiker. Tack.
    Jag har dock en uppföljande undring.
    Hur ska vi betrakta avvecklingskostnaderna och riskkostnaderna kring vindkraftverk?
    Som det ytligt kan betraktas verkar inte återställandekostnader, elkvalitetskostnader och reparationskostnader vid olyckor (haverier, bränder, m m) räknas in i vindkraftekvationen.

    Kan du utveckla något?

  2. Hans-Göran Gylling skriver:

    Mats invändningar är bra. Men det som alla glömmer och som är en gigantisk kostnad – som vindindustrin smiter från – är de stora fall i fastighetsvärden som alla närboenden drabbas av. Dessutom straffas alla elabonnenter gemensamt av kostnader för elnät som vindindustrin borde bära själv. Vindindustrin borde också åläggas en svängmasseavgift som tillfaller de energislag som faktiskt levererar just svängmassa och reaktiv effekt. För samhället som helhet är vindindustrin en gigantisk förlust. Alla förlorade fågelliv, söndersprängda skogar o.s.v. är ändå inte med i den kalkylen.

  3. Christer Johansson skriver:

    Bra skrivet. Vad jag saknar är att vindkraften, som icke planerbar Produktion, inte hjälper till att hålla stabiliteten i elnäten, spänning, frekvens etc. Därtill behövs tunga svängmassor som bara, vattenkraft, kärnkraft, och fosil eller bioeldad värmekraft kan åstadkomma.

  4. Per Norberg skriver:

    Bra synpunkter, men ett av de stora problemen med vindkraften som inte nämns är att den producerar billig el på för det mesta på fel plats. Som jag nämnt i tidigare inlägg: If you like wind you have to love transmission. Och att få fram ledningar i dagens Sverige är inte lätt.

  5. Peter Rudling skriver:

    Mycket bra och insiktsfullt inlägg

  6. Lars Kamél skriver:

    De riktiga sanningarna är att vindkraft är dyr, störande, miljöförstörande och för opålitlig för att kunna ersätta några andra energislag.
    Hur kan någon alls gå på lögnen om att vindkraft är billig? Varhelst vindkraften byggs ut, ökar elpriserna snabbt. De höga elpriserna i främst södra Sverige denna vinter beror till stora delar på utbyggnaden av vindkraften, i Sverige och grannländer.
    Vindkraft kräver faktiskt en utbyggnad av två parallella system samtidigt. Dels vindkraften och dels vindkraftens reglerkraft/backup. Det är klart att det blir dyrt att bygga två parallella system, där det ena (vindkraften) dessutom producerar lite eller ingenting en stor del av tiden.
    Det är främst kombinationen av nedlagd kärnkraft och utbyggd vindkraft som har gjort Tyskland så beroende av rysk naturgas. Vilket ju är ett problem nu, när Ryssland helst bör utsättas för omfattande sanktioner inom alla områden.

  7. Per Israelsson skriver:

    Att vindkraft är billig och snabb att bygga blir en floskel eftersom ingen ifrågasätter. Ingen journalist har vad jag vet frågat Strandhäll vad ska vi ha för ersättning när det inte blåser?

  8. Magnus Brunell skriver:

    Läs och begrunda från ledarsidorna.se:

    Björn Törnvall, som granskat vindkraftens utveckling sedan mer än ett decennium, varnar för fortsatt satsning på vindkraft. Inte bara är den för instabil för att bygga en välfärdsstat på. Den medför höga, ej redovisade kostnader samtidigt som den riskerar stora naturvärden för framtiden. Och han är inte ensam om att ha varnat.

    https://ledarsidorna.se/2022/04/stoppa-fortsatt-utbyggnad-av-vindkraften-i-sverige/

  9. Erik Eriksson skriver:

    Till det anförda kommer vindkraftens förmåga att tillhandahålla svängmassa. Då denna förmåga är mycket låg bör en kostnad påföras vindkraften via annan produktionsform (vattenkraft) som har denna förmåga. Ju större andel vindkraft i elsystemet, ju större risk för instabilitet.
    Vindkraftverkens livslängd är också en fråga. Idag talar man om uppgradering vart 15e till 20e år. En sådan uppgradering kräver stora insatser av arbete och materiel. Det kan till och med vara så att fundament med flera hundra m3 betong och armering påverkas.
    Den kanske största nackdelen som nämns i artikeln är den omfattande naturpåverkan som vindkraftverken har i kraft av sitt antal. Störningarna är omfattande och berör som sagt turism, närboende och djurliv.
    Den intermittenta produktionen hanteras av företrädare av vindkraft så att man ofta säger: Detta är inget problem, vi lagrar elenergin i vätgaslager. Verkningsgraden el – vätgas – el är cirka och lite över 30% och tillverkningen är som nämns i artikeln processindustri med sina speciella förutsättningar. Inget som enkelt fås att fungera.
    Vindkraften bör inte byggas ut ytterligare utan övergå i andra produktionsformer. Närmast ligger kärnkraft.

  10. Lennart Sundberg skriver:

    Så enkel och informativ artikel, kanske våra beslutsfattare förstår vad de håller på med, det kommer också en dag när rasket skall rivas och mark och natur skall återställas, denna kostnad måste också tas i beaktan.

  11. LassE skriver:

    Bra inlägg Mats. En fråga Varför skulle SMRer vara billigare än storskalig kärnkraft som är passiv? Jämför MITs utredning https://world-nuclear-news.org/Articles/AP1000-remains-attractive-option-for-US-market-say där dom jämför SMRee med tex AP1000.

    1. mats nilsson skriver:

      Hej Lasse!

      Jag gillar storskalig och småskalig kärnkraft så egentligen gör jag ingen värdering. Kanske är acceptansen för småskalig större?

      Mvh

      Mats

  12. Alvar Nyrén skriver:

    Bra påpekanden men som vanligt med fel utgångspunkter. Vet ni om att klimatet är på väg att vända ner? Ni tror mig inte men så är det enligt satellitmätningarna från UAH, som tidigare under nittiotalet var det stora argumentet för CO2 farlighet när temperaturen steg som den gjorde på 1930-talet. De 30-åriga medelvärdena vänder nu ner på många års sikt, d.v.s. det som kallas klimat, enligt vetenskapligt vedertagen definition. Ett vetenskapligt, politiskt och journalistiskt haveri utan motstycke. Till helt groteska kostnader. Risken ligger i en ny större eller mindre istid. Ingenting annat indikeras enligt data från verkligheten. Och i en frusen värld kommer inte heller vindkraft att klara sig från nedisning, tillrinningen till vattenkraften kommer att minska och ev helt upphöra, osv. Det är detta vi måste gardera oss mot enligt försiktighetsprincipen. Global warming är i vetenskaplig bemärkelse överspelad som något att ta höjd för.

Ny bok om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet