Batterier och flexibel elanvändning räcker inte till. Ska Tyskland säkra sin elförsörjning framöver behövs 45 nya gaskraftverk på tio år, säger den ansvariga myndigheten. Om energiomställningen ”försenas”, behövs 71 nya gaskraftverk. Nu är politikerna på kollisionskurs om detta.
Tyskland ligger stadigt där det ligger, centralt i Europa, och påverkar redan genom det i hög grad grannländerna, som Sverige, vad gäller eltillförsel. Dels för att det tyska elsystemet rent fysiskt ständigt kommunicerar med grannarnas elsystem. Dels för att Tyskland i sin energipolitik inte kan beskrivas agera med större hänsyn till hur andra länder påverkas.
Bild: Katerina Reiche (CDU) är tysk närings- och energiminister sedan maj 2025. Foto: Tysklands förbundsregering/Jesco Denzel.
Inte heller den tyska självbilden verkar så gärna ta in fakta, som att Tyskland efter nedläggningen av all kärnkraft blivit en nettoimportör av el – underskottet under första halvåret 2025 var 7,7 TWh – och trots den enorma utbyggnaden av vindkraft och solkraft tvärtemot alla politiska löften fortsätter att ha Europas dyraste el.
Tysklands förra energiminister, de grönas Robert Habeck höll fram till regeringsskiftet i maj i år otröttligt fast vid att all energi som används i landet ska vara helt förnybar till 2045. Elförsörjningen skulle vara utsläppsfri till 2035. Lösningen, när vind och sol inte fungerar, ska vara vätgas, närmare bestämt ”grön” vätgas, sådan som framställts av förnybar energi.
Det sista stora beslut han drev igenom var att ett ledningsnät på närmare 10 000 kilometer rör för (i huvudsak grön) vätgas ska stå klart till 2032. Detta till en kostnad för skattebetalarna på omkring 20 miljarder euro.
När den federala tillsynsmyndigheten Bundesnetzagentur 2023 varnade för att den allt mer krävande balanseringen av elnätet krävde ny planerbar kraftproduktion motsvarande 17-21 GW, adderade Habeck till sin agenda att – som en övergångslösning – nya gaskraftverk på nivån 12,5 GW skulle byggas till 2030 (ett senare bud var 18,8 GW till 2035). Tänker man sig 500 MW per kraftverk, hamnar man på 25 nya gaskraftverk. I väntan på grön vätgas skulle kraftverken kunna drivas av fossil naturgas.
Fram till sin avgång agerade Habeck hårt i Bryssel för att få tillstånd av EU att subventionera de nya gaskraftverken, utan någon framgång
Den nya tyska regeringen – vars bas är borgerliga CDU/CSU och socialdemokraterna – står nu inför samma fråga, bara i ett mycket större format.
Problemet i fråga om grön vätgas är att knappast någon visat sig villig att betala för den. Den är för dyr. För tillfället är den nya regeringen i gång med en kartläggning hos den tunga industrin om hur den förhåller sig i saken.
Det är mot den här bakgrunden man ska läsa den nya rapport som Bundesnetzagentur lade fram för några dagar sedan. Denna mäktiga myndighet, som leds av den tidigare gröna politikern Klaus Müller, gör med stor tydlighet klart att reglerbara kraftverk – vilket alltså inte handlar om vind och sol – ”fortsatt är en nödvändig del av ett försörjningstryggt system”. Och ”de investeringar som kraftverksoperatörerna hittills gjort räcker i praktiken inte till”.
Bundesnetzagenturs analys visar ett behov av att till år 2035 bygga ut planerbar kapacitet, ”till exempel gaskraftverk”, på upp till 22,4 GW, detta förutsatt att de energipolitiska målen verkligen uppnås inom utsatt tid. Vilket allt fler betvivlar. Vid en ”försenad energiomställning” är utbyggnadsbehovet fram till år 2035 upp till 35,5 GW.
Teoretiskt finns alternativ till alla dessa gaskraftverk, framför allt en ”flexibilisering” av elanvändningen. Detta skulle i så fall förutsätta att ett effektivt samspel, med tillhörande infrastruktur, snabbt fås till stånd mellan laddboxar, elbilsbatterier, solcellsbatterier, elektrolysanläggningar, industriella produktionsanpassningar och annat.
Det här alternativet får emellertid inget stöd i rapporten. konstaterar Die Welts energiredaktör Daniel Wetzel. Samtidigt som han noterar att ordet ”gaskraftverk” återkommer på 50 sidor i Bundesnetzagenturs rapport.
Politiskt har detta redan utkristalliserat sig som en stridsfråga. 35,5 GW gaskraft motsvarar 71 nya gaskraftverk. Kraftverken bör alltså byggas på bara tio år. Varje anläggning beräknas kosta motsvarande 7-9 miljarder svenska kronor.
Detta för användning av i huvudsak fossil gas. Just det som den tyska energiomställningen skulle eliminera.
På ena sidan i striden står den nya näringsministern Katerina Reiche, vars departement i sitt yttrande i saken uteslutande talar om gaskraftverk. Katerina Reiche vill senast i början av nästa år påbörja de första utlysningarna för stöd till 40 nya sådana anläggningar (20 GW). Hennes samtal med konkurrensmyndigheten vid EU-kommissionen sägs vara långt gångna.
Som motståndare till detta framstår inte bara olika klimatgrupper, utan även De gröna som politiskt parti. Trots att den nya näringsministern enbart för vidare sin gröna företrädares ansträngningar, sparar de grönas gruppledare i förbundsdagen, Katherina Dröge, inte på orden:
”En politik som satsar på gigantiska mängder fossila gaskraftverk utan att gå vägen mot vätgas bränner upp vår framtid och skadar Tysklands ekonomi”, förklarar hon, och aviserar ”en höst av klimatsmotstånd” mot ”fru Reiches vansinnesfärd”.
Kanske får Daniel Wetzel rätt i sin spekulation om att det blir kolkraftverk som även framöver ska leverera den planerbara kapaciteten. ”Om EU-kommissionen fortsätter att inte godkänna subventioner till gaskraftverk, har Tyskland inget annat val än att inte bara hålla de befintliga kolkraftverken i reserv, utan även använda dem i större omfattning,” säger han.
Wetzel nämner att Tyskland den kommande vintern behöver reservkraftverk med en effekt på 6,4 gigawatt, varav 1,3 gigawatt säkras genom avtal med kraftverksägare i utlandet. Att Bundesnetzagentur inte släpper kolkraften i första taget i Tyskland framgår av att den utpekat en rad inaktiva kolkraftverk som systemrelevanta fram till 2031, vilket innebär att kraftverken måste hållas i beredskap både tekniskt och i fråga om personal.
Förutom att detta är en dyrbar affär är ett tilltagande problem att det blivit allt svårare att hitta kvalificerad ny driftspersonal när äldre medarbetare slutar. Också här har Bundesnetsagentur satt ner foten: ”Operatörer av kraftverk som har utpekats som systemrelevanta kan inte åberopa att de vid en viss tidpunkt har för lite personal och därmed avstå från ytterligare ansträngningar för personalförsörjning”, meddelar myndigheten.
11 Kommentarer
11 Kommentarer
fredrik bruno
12 september, 2025: 6:16 f mJag läser i Anders Borgs senaste bok om att Tyskland till skillnad från ett flertal andra EU-länder inte importerar LNG flytande naturgas från USA efter Rysslandsimportens kollaps, utan från Qatar. Samtidigt har USA 35000 amerikanska soldater placerade i Tyskland, vilka naturligtvis spenderar sina löner mest i Tyskland och inte i USA. Inte underligt att D.T. blir röd i ansiktet av ilska och hotar med att minska/dra tillbaka det militära stödet till Europa.
SvaraAtt Tyskland inte skulle köpa från USA skulle bero på att det tyska Miljöpartiet inte kan komma överens med Socialdemokraterna om att investera i LNG-terminaler. Istället har det blivit att man fortsatt med brytning och eldning av kol. Ett snyggt exempel på hur politiska låsningar i Europa håller tillbaka utvecklingen. (sid. 138-139).
Lars-Göran Johansson@fredrik bruno
12 september, 2025: 8:57 e mHar verkligen Anders Borg rätt om detta?
Är det inte så att Tyskland redan i slutet av 2022 hade sin första terminal för LNG färdig i Wilhelmshafen? Och att det därefter tillkommit terminaler för LNG i Brunsbüttel, Lubmin och Mukran?
Och är det inte så att USA är den andra största leverantören av LNG, efter Norge, till Tyskland? Ser vi på rena fartygsleveranser av LNG är antagligen USA t o m störst.
Dock verkar användningen av LNG för elproduktion ha minskat sedan 2022. Men det har också användningen av brun- och stenkol liksom av olja. Beroende på en kraftig ökning av el producerat med vind- och sol. Se t ex https://www.cleanenergywire.org/factsheets/germanys-energy-consumption-and-power-mix-charts.
SvaraLars-Göran Johansson
10 september, 2025: 6:40 f mNågra reflektioner:
1. Tyskland är befolkningsmässigt ungefär 8 gånger så stort som Sverige. 71 gaskraftverk för 7 – 9 miljarder blir 500 á 600 miljarder. Översatt till svenska förhållanden så motsvara det då omkring 60 á 80 miljarder. Det är antagligen mindre än vad ett stort kärnkraftsaggregat kostar.
2. Gaskraftverken skall gå som topplastverk. Enl fig 13 i rapporten talar man om utnyttjningsgrader på mellan ca 100 – 1000 timmar pr år. Det motsvara kapacitetsfaktorer på drygt 0,01 – 0,1. Så energimässigt blir det mindre än vad man kan förledas att tro när man bara tittar på installerad effekt.
3. Har verkligen Tyskland, som artikeln säger, Tysklands dyraste el? Jag utgår då från att vi talar om spotpriserna. Svaret är nej! Senaste officiella rapport som jag har kunnat hitta, https://aegis.acer.europa.eu/chest/dataitems/731/view , visar att 2024 fanns det hela 15 (femton) länder i Europa som hade högre genomsnittliga spotpriser än Tyskland!
SvaraKlas Roudén@Lars-Göran Johansson
10 september, 2025: 11:26 f mLars-Göran!
SvaraDet där med effekt och energi vet jag ju att du behärskar.
Men din uppdelning mellan dessa begrepp i dina punkter 1 ich 2?
Vill du påskina att ditt ekvivalenta kommande svenska nya kärnkraftverk bara är ett "effektkraftverk"?
Visst kommer ett sådant att avsevärt förbättra vår effektbalans, men samtidigt med en kapacitetsfaktor på ca 90 % producera en betydande energimängd jämfört med din uppskattning av dito för de tyska gaskraftverken.
Och dessutom utan deras CO2-utsläpp bidra det till att reducera vårt förträngda problem i debatten, torrår med energibrist.
Men med (svin)kyla i Nordeuropa och vindsnålt under längre perioder kommer gaskraftverken att ha en mycket längre drifttid än i din uppskattning. Och torrår i Norden spär samtidigt på detta.
Lars-Göran Johansson@Klas Roudén
10 september, 2025: 1:23 e mDu övertolkar mig, Klas, när du ser mina reflektioner som en agitation mot ny svensk kärnkraft.
SvaraVad jag vill ha sagt är att de kostnader som man, ofta i lite svepande ordalag, påstår att den tyska energiomställningen inneburit inte är riktigt lika katastrofala som det brukar påstås. Inget annat.
Kjell Eriksson
9 september, 2025: 12:15 e mSverige är ju inte Tyskland, men jag ser det som att vi har facit när det gäller satsningen på vind och sol. Det håller helt enkelt inte för ett utvecklat samhälle i väster.
SvaraMan kan bara för Sveriges del hoppas att inte politiska motsättningar skall göra att kärnkraften inte kommer igång utan att vi går vidare med havsvindkraft.
Energikraschen hotar i så fall att bli hård.
Det skall bli intressant att följa hur Tyskland gör för att bland annat behålla den tyngre/mera elkrävande industrin i landet.
Bengt Hellman
9 september, 2025: 12:01 e mVind och sol ger den billigaste elen. Det som är intressant att diskutera är vilka kraftslag som bäst kompletterar den förnybara kraften. De kompletterande kraftverken kommer till stor del få relativt få drifttimmar per år. För att få låga kostnader är det därför viktigt att hålla ner de fasta kostnaderna medan rörliga kostnader inte är lika viktiga eftersom kraftverken får få drifttimmar. Ny kärnkraft är definitivt inte svaret på vilka kraftslag som mest ekonomiskt kompletterar vind och sol.
Flexibel användning är sannolikt en viktig del av svaret. Mycket ny el behövs för att göra vätgas till industrin. Med vätgaslager kan denna elanvändning vara flexibel. Mycket el behövs i Tyskland för värmepumpar för att ersätta gas för uppvärmning av varmvatten och bostäder. Eftersom värme kan lagras kan denna användning till del vara flexibel. Laddning av elfordon kan också vara flexibel till större delen. De som använder sitt fordon för kortare dagliga resor behöver inte ladda när elsystemet är ansträngt. På sikt kommer fordonen bli en viktig resurs för balansering av elnätet när de som gigantiska powerbanks vid behov kan leverera el tillbaka till elnätet.
SvaraJan F Westling@Bengt Hellman
19 september, 2025: 4:38 f mBengt!
SvaraDu har helt rätt sol o vind ger "billig elenergi",men vad är det för kvalitee hos denna energi?
Avseende spänning,frekvens och inertia, kort sagt mycket tvivelaktigt om det är frågan om
mycket stora volymer.
-Du har helt rätt kärnkraft kan inte matcha volaliteten från sol o vind.Vatten kraft,gasturbiner och gascombiverk kan klara uppgiften bäst.
Ogrundad optimism att kunna driva GT och CCPP med H2 är rena drömmar.
Då jag har arbetat med Gascombiverk (CCPP) i Tyskland där benämningen är GUD
GAS und Damp kraftwerk.
Det går mycket bra att blanda in H2 på "rätt ställe" i brännkammaren (brännkammarna) om
LNG är primärbränsle max 25- 30% H2 ger ingen större NOx emission.
Användbar GT och CCPP med 100% H2 ligger minst 15-20 år fram i tiden !
Stora framsteg i USA och Japan i mindre GT har varit utvecklande i rätt riktning men
applicera dessa resultat på en större enhet är än så länge en ännu större utmaning.
Magnus
9 september, 2025: 8:10 f m"Det är mot den här bakgrunden man ska läsa den nya rapport som Bundesnetzagentur lade fram för några dagar sedan. Denna mäktiga myndighet, som leds av den tidigare gröna politikern Klaus Müller, gör med stor tydlighet klart att reglerbara kraftverk – vilket alltså inte handlar om vind och sol – ”fortsatt är en nödvändig del av ett försörjningstryggt system”. Och ”de investeringar som kraftverksoperatörerna hittills gjort räcker i praktiken inte till”"
Verklighetsförnekande av den "gröna" politikern.
SvaraMen så går det när man för att "straffa" Ryssland vägrar köpa billig och för samhällets alla funktioner nödvändig gas. EU kör EU-medlemsländera och Europa rakt ner i botten och straffar alla arbetande och skattebetalare. "Bra" jobbat.
fredrik bruno
9 september, 2025: 6:04 f mVårt svenska mMiljöparti vill fortfarande att man inte ersätter de svenska kärnkraftverken med ny kärnkraft när de gamla faller för åldersstrecket. Lär man sig ingenting av historien?
SvaraDriftssäkerhet, inträffade olyckor, inträffade dödsfall. Väl skött lever kärnkraften väl upp till kraven på att vara bäst i klassen, (och att Tjernobyl skulle vara ett argument emot västerländsk kärnkraftsteknik och västerländskt säkerhetstänkande tillhör enbart undervegetationen av debatträsket)
Bjorn ST Wiklund
9 september, 2025: 5:25 f mRe: "Elförsörjningen skulle vara utsläppsfri till 2035. Lösningen, när vind och sol inte fungerar, ska vara vätgas, närmare bestämt ”grön” vätgas, sådan som framställts av förnybar energi."
SvaraBTW el från vindkraft släpper ut 3ggr så mycket som kärnkraft vad menas med utsläppsfri?
Förmodligen ett svepskäl för att skapa dyr och dålig el…. varför lyfter ingen dessa hoax……