Utlandskablar blottlägger motstridiga intressen

Utlandskablar blottlägger motstridiga intressen

Fler utlandsförbindelser till kontinenten visar energipolitikens dubbla ansikten. – Man bygger ut och stramar in på samma gång. Att frakta el över gränserna är hela poängen med en integrerad elmarknad men allt för ofta skyddar man enbart det nationella, säger Thomas Tangerås på IFN.

Kraftflöden mellan länderna kommer att öka och utvecklingen ger de nordiska systemansvariga TSO:erna allt större utmaningar. Samtidigt som man av driftstekniska säkerhetsskäl tvingas skydda sina nationella intressen lanserar länderna nya bilaterala förbindelser för en integrerad elmarknad. Det splittrar elmarknaden i två motstridiga riktningar.

Bild: Thomas Tangerås.

– Hela grundidén med den avreglerade elmarknaden bygger på integration och elhandel över gränserna. Därför investerar länderna i allt fler mellanlandsförbindelser, säger Thomas Tangerås, docent i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

Blev tvärtom
– Samtidigt ser vi att elhandeln med andra omkringliggande länder begränsas tvärt emot elmarknadens intentioner. En anledning är nationella utmaningar med försörjningstryggheten som den systemansvariga måste fokusera på för att säkra driften, säger Thomas Tangerås.

Utmaningen gäller inte bara Sverige, menar Tangerås. Det är ett europeiskt problem att energiproduktionen i ökande grad består av intermittent förnybar vindkraft samtidigt som transmissionsnätens kapacitet inte räcker till för att transportera kraften dit den behövs.

Målet är satt
På europeisk nivå är säker elförsörjning därför ett av huvudargumenten för marknadsintegration. Elmarknaden håller ändå på att utveckla ett allt mer problematiskt dubbelbeteende. Länderna ger med den ena handen och tar med den andra utan större samverkan, förutom TSO:ernas strävan att samarbeta om driften.

Det är inte enkelt. ”Vårt mål är att inte agera nationalistisk utan istället att alltid hjälpa våra grannländer,” sa driftchef Pontus de Maré på Svenska kraftnät till Second Opinion för ett tag sedan efter en händelse som visade just svårigheten med att alltid hålla dörren öppen för grannarna.

Politiskt besvärligt
Kraftsystemets dubbelnatur gäller inte enbart marknadsintegrationen med utlandet. Hela elmarknadskonceptet fullt av tvetydigheter och dubbla signaler som gör den ursprungliga tanken om produktion och infrastruktur på marknadsmässiga villkor till en allt mer politisk agenda.

Vi har fått en volatil marknad med elpriser som svänger mellan minus och jättehögt. Särskilt elpriset ner mot slutkunden har politiken svårt att hålla fingrarna ifrån. Kombinerad med regulatorernas krav på driftsäkerhet som första prioritet hamnar kraftflödet lätt bakom flaskhalsar och skyddsvallar. Det är i den kontexten de norska sjökablarna kan ses.

Fler elområden
”I verkligheten är elmarknaden fortfarande föremål för energipolitiska målsättningar och beslut som direkt eller indirekt påverkar lönsamheten av investeringar i olika typer av elproduktion,” skriver Tomas Tangerås och Pär Holmberg på IFN i rapporten Incitamenten att investera i produktion på elmarknaden.

Det behövs därför en indelning i ytterligare elområden men också kortare leveransperioder från en timme till en kvart, menar Tangerås. Ändringar i hur Svenska kraftnät bjuder in effektreserven på dagen före-marknaden (NordPools Elspot) kan ge nya investeringar en energikick, men det skulle också behövas en mer auktionsbaserad intradagshandel.

Elprisets nytta
I kontakten med utlandet består Sveriges elhandel främst av export. Det driver upp elpriset i Sverige som i utgångsläget gynnar svenska elproducenter, vilket ökar lönsamheten av investeringar i ny elproduktion och då särskilt den nödvändiga baskraften.

Ur ett marknads- och näringsperspektiv gynnas därför elmarknaden av ökad marknadsintegration, menar Thomas Tangerås. Producenternas vinst är större än de inhemska konsumenternas förlust på att elpriset ökar. Politikens utmaning är att förklara den prishöjande nyttan för elkonsumenterna.

Den dolda marknaden
Problemet är allt som händer bakom kulisserna när länderna vill skydda sina nationella intressen, menar Thomas Tangerås. Visserligen kräver regleringen att driftsäkerheten sätts i första rummet framför både flaskhalsar och utlandsförbindelser men driftbeslut och marknadsvärderingar är ingen exakt vetenskap, utan tyngs ned av allt från ekonomi till politik. Därför går utvecklingen både framåt och bakåt.

– Ur elmarknadens synpunkt är det högst bekymmersamt att länderna väljer att skydda sig själva. Därför behövs mer infrastruktur och fler anpassade elområden. Vi måste bygga mer elnät så kapaciteten kan ökas och elen nå fram dit den behövs, gärna utomlands. Att frakta el över gränserna är hela poängen med en integrerad elmarknad, säger Thomas Tangerås.

 

* * *

 

Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet