Stopp för gränshandel gav fel signal till marknaden

Stopp för gränshandel gav fel signal till marknaden

Svenska kraftnät stoppade elmarknadens intradagshandel för att undvika effektunderskott i södra Sverige. – Det borde vi inte gjort. Det är inte vår avsikt att undergräva förtroendet för elmarknaden, säger Pontus de Maré (bild), driftchef på Svenska kraftnät.

Onsdag kväll den 23 januari 2019 stoppade Svenska kraftnät exportmöjligheterna för svensk intradagshandel (ID) på den europeiska kontinentala elmarknaden. Risken för effektbrist hade blivit allt mer överhängande.

På grund av problem med kärnkraftsreaktorn O3 i Oskarshamn fick elområde SE4 i södra Sverige ett effektunderskott på runt 1000 MW. Syftet med exportstoppet var därför att säkra de svenska marginalerna.

Beslutet innebar dock också nackdelar, berättar Pontus de Maré, driftchef på Svenska kraftnät.

– I efterhand har vi gjort en utvärdering där vi kan konstatera att stängningen av ID bland annat kunde sända fel signaler till marknadsaktörer och grannländer, säger Pontus de Maré till Second Opinion.

Effektbrist hotade
Second Opinion har i en rad artiklar försökt beskriva svårigheterna med att bedriva gränsöverskridande elhandel sett ur systemperspektiv. Flaskhalsar, effektunderskott och kapacitetsbrist i kraftnäten kan sätta en hel del konkreta käppar i hjulet för den politiska visionen med en alltid fri och gränslös elhandel, något bland annat Energimarknadsinspektionens marknadsanalytiker Kaj Forsberg har beskrivit här.

Ännu längre ut i kraftsystemet finns Svenska kraftnäts dygnet runt-bemannade driftcentral och kontrollrum, där beslut måste tas i realtid utifrån effektläge och frekvensbalans.

Onsdag 23 januari förvärrades situationen än mer när man i kontrollrummet också uppfattade att ytterligare 450 MW kunde falla ut till följd av fler tekniska problem i Oskarshamn.

– Nu blev det inte så men den informationen hade vi inte just då, säger Pontus de Maré.

Osäkra marknadstecken
Vanligtvis, åtminstone i teorin, är det tänkt att elmarknaden ska lösa problem av det här slaget på egen hand. Genom att det uppstår högre priser i ett elområde med effektunderskott ska det locka till mer import.

Inför torsdagsmorgonens effekttopp bedömde Svenska kraftnät emellertid att elmarknadens likviditet var för låg och buden för osäkra för att man skulle våga lita på att marknaden med säkerhet kunde lösa det hotande effektunderskottet. Därför stängdes torsdagens ID-export på kablarna till Danmark och Litauen. Från kontrollrummet tog man också kontakt med Uniper som beordrades att sätta Karlshamnsverket i två timmars beredskap med 335 MW effektreserv.

Irriterade danskar
Den danska branschorganisationen Dansk Energi plockade snabbt upp signalerna från Sverige och menade att nedstängning av intradagshandel i förlängningen hotar Danmarks försörjningstrygghet. ”Den svenske indgriben i markedet viser at Svenska Kraftnät på trods af det indre marked for elektricitet sætter den svenske elforsyningssikkerhed over den danske,” tyckte chefsanalytiker Martin Schrøder.

På den svenska sidan av Öresund menar man att de danska energiproducenterna drar resonemangen lite väl långt, även om man förstår den danska situationen. Danmark är det land i Norden som är mest energiberoende av sina grannar.

Enligt den danska TSO:n Energinet vilar den förnybara omställningen av Danmarks kraftsystem mycket på hur man kan förvänta sig att inte minst Sverige och Norge agerar i olika situationer med effektbrist. Dansk Energis beräkningar visar att elområde DK2 med Sjælland och Köpenhamn redan nästa år kan bli beroende av importerad el över en fjärdedel av tiden.

Samverkan är målet
Svenska kraftnäts syfte är inte att åsidosätta förtroendet för marknaden, försäkrar Pontus de Maré.

– I efterhand kan vi konstatera att det den här gången inte uppstod någon akut kris för kraftnätet men att situationen var pressad. Det var tajt även i andra delar av det svenska nätet, säger han.

Enligt Pontus de Maré kunde man i kontrollrummet samtidigt se att inget annat grannland hade akuta problem. Det är också viktigt att förstå, menar han, att själva elöverföringen till grannländerna aldrig avbröts även om intradagshandeln stoppades. Nord Pools Elspot (day ahead-marknaden, DA) påverkades inte och planerna hölls.

– Vårt mål är att inte agera nationalistisk utan istället att alltid hjälpa våra grannländer. Att stänga ned handeln på intradagsmarknaden gav dock fel signaler till marknaden. Det borde vi inte gjort. Vi vill ju, precis som grannländerna, att elmarknaden ska lösa utmaningar som det här av egen kraft, säger Pontus de Maré.

 

2 Kommentarer
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Klas Roudén skriver:

    Vi bör påminna oss om bakgrunden till att danskarna fick Svk att dela in Sverige i nuvarande elhandelsområden, vilket är huvudorsaken till den beskrivna och liknande driftsituationer.

    Det fanns ju resonerade danskarna, och finns normalt fortfarande, fysisk överföringskapacitet i 400-130 kV kablarna i Öresund.
    Men den kraftsystemmässiga överföringskapaciteten i stamnätet till Sydsverige, Själland, Tyskland, Polen och Litauen bestäms normalt av kapaciteten i snitt 4, och ibland även i snitt 2.

    Danskarna protesterade, då som nu, över att Svk begränsade överföringen till Själland med avseende på snitt 4, när det enligt ovan fanns fysisk kapacitet i nämnda överföring.

    Jag vill här bara påminna om bakgrunden till denna (normalt) höga kapacitet.
    Jo på sin tid jublade även danskarna över att elförsörjningen till Själland säkrades genom 2 stycken nya 400 kV sjökablar i Öresund efter anläggandet av kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck.
    (det planerades t o m ett tag för fjärrvärme till Köpenhamn från Barsebäck, tiderna förändras…)
    Och det är just dessa kablar med sin bakgrund som är grunden till ovannämnda fysiska kapacitet i landsgränsen Sverige-Danmark (Själland).

    Men sådant här ville förstås ej danskarna senare höra talas om i förhandlingarna med Sverige.
    Så som vanligt fick de affärsmässiga danskarna de som vanligt undfallande svenskarna att backa, och för att få frid i (EU)-familjen så infördes dagens 4 elhandelsområden. Det är sådant som Sverige nu får sota för med mycket kostsamma motköp mm som följd. Affärer är inte vår bästa gren…
    EU verkar vara viktigare än Sverige.
    Det var ju också danskarna som åstadkom den politiska avvecklingen av Barsebäck, där man nu får en extra bonus av ovannämnda 400 kV kablar.

  2. Leif Tollén skriver:

    Nog har det gått förlångt när det tydligen finns de som anser att effektbrist i Södra Sverige hellre ska leda till bortkoppling där än att begränsa flödet till andra länder. Är marknaden ett så heligt mål? I stället ger detta signal till Danmark att inte bygga ut och försörja sej, utan det ska alltid gå att förlita sej på grannländer. Hur kommer det bli i framtiden när Tyskland stängt kol och KK och förlitar sej på import norrifrån samtidigt som vi avvecklar KK och förlitar oss på import söderifrån.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet