Uppvärmning det svenska elsystemets akilleshäl

Uppvärmning det svenska elsystemets akilleshäl

Det svenska samhället är extra känsligt för höga elpriser vintertid eftersom vi till skillnad från de flesta länder i Europa använder stora mängder el för uppvärmningsändamål, skriver Ove Fredriksson på Mälarenergi och Per Everhill på Tekniska verken. För att minska verkningarna av nästa elprischock behöver Sverige en värmestrategi, menar de.

Den här vintern är det extra tydligt att svenska elpriser i hög grad påverkas av volatiliteten på de sammankopplade europeiska el-och gasmarknaderna. Prisrekord har slagits i många länder och i svenska medier har vi hört, sett och läst det ena reportaget efter det andra om både privat-och företagskunder elkunder, vars elräkning varit betydligt högre än normalt och förväntat.

Foto: Udo Schröter / CC BY-SA 4.0.

Det svenska samhället är extra känsligt för höga elpriser vintertid eftersom vi till skillnad från de flesta länder i Europa använder stora mängder el för uppvärmningsändamål. Närmare 50 procent av de svenska hushållen är helt eller delvis eluppvärmda varav huvuddelen finns på landsbygden. Eluppvärmning kan sägas vara användarsidans motsvarighet till elproduktionens väderberoende kraftslag. Man vet liksom aldrig hur mycket el man kommer behöva köpa för att slippa frysa.

Fjärrvärmen gör också att kommuner med väl utbyggda nät, till exempel Linköping och Västerås, inte har några större säsongsvariationer i sin elanvändning vilket minskar belastningen på region- och stamnät. Samhället går också in i en intensiv period av elektrifiering. Vi ska tillverka fossilfritt stål, ställa om industriprocesser, bygga batterier och ladda elfordon samtidigt som elkrävande serverhallar etableras i snabb takt runt om i landet. Det kommer, som många redan konstaterat, att finnas större efterfrågan på el framöver.

För att minska verkningarna av nästa elprischock behöver Sverige en värmestrategi. Idag finns en mängd styrmedel och regelverk som påverkar hur vi värmer oss om vintern. Det handlar om allt från Boverkets byggregler, skatter och olika stödsystem. Med en väl utformad värmestrategi som grund skulle en bred översyn av dessa regelverk kunna bidra till att betydande mängder el frigörs för mer kvalificerade ändamål än att hålla oss varma om vintern.

Ska vi då avskaffa elvärmen helt? Inte alls, vi är väl medvetna om att det är långt till närmsta fjärrvärmenät för många. Det kommer fortfarande att behövas elvärme i stora delar av landet där andra alternativ saknas, exempelvis på landsbygden. Men även där finns sannolikt potential att effektivisera elanvändningen. Direktverkande el kan konverteras till moderna värmepumpslösningar. Elbaserade värmesystem kan kompletteras med pelletspannor. Mindre närvärmeanläggningar kan byggas. Och framför allt kan energieffektivisering göra våra hus och lokaler mindre energiberoende avsett hur de värms.

En välgenomtänkt svensk sektoröverskridande värmestrategi skulle gynna medborgarnas privatekonomi samtidigt som vi skulle slippa obehagliga säsongsöverraskningar. Det skulle öka svensk konkurrenskraft, frigöra el för tillväxt och nödvändig elektrifiering samt göra oss mindre sårbara för nyckfulla internationella energipriser. Den skulle också kunna bidra till att vi bättre kan utnyttja den potential som finns för lokal elproduktion i våra kraftvärmeverk runt om i landet. En värmestrategi borde stå högt upp på att-göra-listan för den tillträdande regeringen i höst – oavsett vilken färg den har.

 

 

 

4 Kommentarer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

  1. Bengt Göran Dalman skriver:

    Mycket bra att ni för upp detta. Om vi använder annat än el för uppvärmning så skulle många problem som diskuteras om dagens och framtidens elförsörjning lösas. Frågan är ju inte okänd hos våra politiker och jag minns hur diskussionen gick efter vargavintern 2010. Så det konstiga är att ingen gjort något för att förbättra situationen på 10 år. Jag kan inte tolka på annat sätt att man tycker det är bra som det är och det är det stora problemet.
    När det gäller biobränsleåtgången för Fjärrvärme så ser jag att i det korta perspektivet en ökad elanvändning i värmepumpar och elpannor och på lite längre sikt för vätgasproduktion när det blåser mycket. Det var bara för en vecka sedan elpriset var nere på 100kr/MWh och det kommer att både bli lägre elpriser och längre perioder vid dessa tillfällen ju mer vindkraften byggs ut. Konsekvensen blir att det kommer att gå åt mindre biobränsle i framtiden

  2. Kurt Löfgren skriver:

    En trygg och fungerande uppvärmning för bostaden är en viktig och grundläggande fråga för alla.

    Förutsättningarna för uppvärmning varierar dock och alternativen att förändra energibehovet är relativt begränsade med enkla och rimliga ekonomiska åtgärder. Att genomgripande förändra en fastighets behov och teknik för uppvärmning är komplicerat, tidskrävande, och en stor kostnad som belastar privatekonomin under lång tid.

    Det blir svårt att motivera att bristen i den nuvarande försörjningsförmågan, och elbehovet för kommande kommersiella industrisatsningar, förutsätter att fastighetsägare skall överge sitt elbehov.

    Man bör nog i första hand utgå från nuvarande förutsättningar och analysera om det finns utrymme att förse nya behov, eller om man först måste utöka försörjningsförmågan.

  3. Björn Christoffersson skriver:

    Men se upp? Ni föreslår en ökning av eldning och därmed ökade utsläpp av koldioxid! Visserligen från biobränslen, men räcker de till utan att vi tar ut för mycket kol ur skogen? Många säger nej och ni borde tagit upp detta för att göra ert inlägg mer seriöst och balanserat.
    Kanske är det inte strategi för fjärrvärme vi behöver i första hand, utan en strategi för hur mycket biobränsle vi kan ta ut och till vad den ska användas till för att göra bästa möjliga klimatnytta de närmsta 20-30 åren.

    1. Tomas Lindman skriver:

      Att alla med elberoende uppvärmning har möjlighet att värma hela, eller delar, av sin bostad med kamin eller panna av något slag vid väderlek liknande dec 21 eller för den delen vid elavbrott har vare sig med klimatpolitik eller till gång på biobränsle att göra. Varaktigheten för förbränningen är försumbar. Jag rekommenderar alla med vedeldning som sätter in någon typ av värmepump att fortsätta elda under årets kalla perioder, Övrig tid på året gör man rätt i att inte elda, utan istället njuta av den bekvämlighet som luft/vatten eller Bergvärme ger.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet