DEBATT
Tyskland drar upp elpriserna i hela regionen och även svenska elkunder får betala mer, skriver Staffan Reveman, expert på tysk energipolitik. Det finns en närmast religiös tro på att kombinationen solkraft, vindkraft och batterilagring ska lösa allt, men Tysklands samlade batterikapacitet kan bara backa upp landets elbehov i ungefär sex minuter, påpekar han.
När Europas största ekonomi avvecklar stabil elproduktion och ersätter den med väderberoende kraft drabbas inte bara tyskarna själva – utan även grannländer som Sverige.
Under två decennier har Tyskland lagt ofattbara summor på sol- och vindkraft. Resultatet är ett elsystem som blivit allt dyrare. Eftersom vädret inte kan planeras måste konventionella kraftverk ändå finnas kvar som reserv. Därmed finansierar landet delvis två parallella energisystem – ett för vardag och ett för nödsituationer. Priset betalas av hushåll och industri, som nu behöver subventioner på nästan 30 miljarder euro per år för att klara sina elräkningar.
Trots rekordstora satsningar kommer produktionen inte att räcka. Kärnkraften är avvecklad och kolkraften ska bort senast 2038. Lösningen från Berlin är att bygga minst 10 gigawatt nya gaskraftverk – med statliga stöd – och införa en kapacitetsmarknad. Detta i ett land där kärnkraften stängdes med argumentet att Tyskland inte hade ett elproblem utan ett gasproblem. Ironin är monumental.
När den egna energipolitiken inte levererar söker man desperat lösningar utomlands. En nyligen publicerad studie föreslår att tysk vindkraft bör byggas i Danmark och Sverige eftersom för många turbiner på tyskt territorium riskerar att kannibalisera varandras produktion. Med andra ord: konsekvenserna av den tyska energivisionen ska exporteras norrut.
Än mer långtgående är förslag om att bygga gigantiska sol- och vindparker i Argentina och Brasilien och med kabel transportera elen 10 000 kilometer till Europa. Ett annat projekt gäller storskalig produktion i Marocko med batterilagring och en 4 800 kilometer lång kabel till Tyskland. Handelsblatt rapporterar att Marocko skulle kunna leverera 26 terawattimmar per år – nästan lika mycket som de tre sista tyska kärnkraftverken producerade innan de stängdes 2023.
Kärnan i den tyska strategin är en närmast religiös tro på att kombinationen solkraft, vindkraft och batterilagring ska lösa allt. Men ingen politiker vill redovisa vad detta faktiskt innebär. Hur många batterier krävs för att driva Tyskland genom flera dygn av så kallad Dunkelflaute, när varken sol eller vind producerar? Vad skulle kostnaden bli? Finns ens dessa volymer att köpa på världsmarknaden – och vem ska finansiera dem?
Fakta talar sitt tydliga språk. I dag kan Tysklands samlade batterikapacitet backa upp elbehovet i ungefär sex minuter. Pumpkraftverk kan teoretiskt bidra ytterligare en halvtimme. Samtidigt kan perioder med nästan ingen produktion pågå i flera dygn. Avståndet mellan politiska drömmar och teknisk verklighet är avgrundsdjupt.
För Sverige får detta mycket konkreta konsekvenser. När Tyskland får elbrist dras priserna upp i hela regionen. Svenska elkunder får betala mer, och kraven på att Sverige ska exportera allt större mängder planerbar el ökar. Tysk energipolitik håller därmed på att bli svensk inrikespolitik.
Den tyska ekonomiska krisen har flera orsaker, men energifrågan är kanske den mest avgörande. Kemi- och stålindustrin kämpar för sin överlevnad. Företag flyttar produktion utomlands. Samtidigt planeras enorma AI-datacenter som kräver stabil el dygnet runt – utan att någon kan svara på var den ska komma ifrån.
Förbundskanslern har nyligen erkänt att kärnkratsavvecklingen var ett ”allvarligt strategiskt misstag”. Ändå fortsätter man på samma väg. I koalitionsregeringens program nämns kärnkraften inte ens. Problemen skjuts framför sig av rädsla för politiska konflikter.
För Sverige borde lärdomen vara självklar. Ett elsystem som bygger på väder, subventioner och förhoppningar om framtida batteriteknik leder till höga priser och industriell försvagning. Vi står inför ett vägval: att dra slutsatser av det tyska misslyckandet – eller riskera att upprepa det.
***
Foto: Wikimedia Commons/ StAnselm
16 Kommentarer
16 Kommentarer
Håkan Bergman
7 mars, 2026: 8:48 f mOch inte hjälper det med att sprida ut vindkraften över större yta, för Polen, Tyskland, Danmark, Nederländerna och Storbritannien såg andra halvåret 2025 ut så här:
Svarahttps://sprayhattas.crabdance.com/grafer/vindiv%c3%a4st-juli-dec-2025cu.png
Olof Reimer
6 mars, 2026: 6:41 f mMan kan inte bara hitta på siffror, det ökar inte trovärdigheten.
SvaraEnligt Energy charts är batterikapaciteten i Tyskland idag 25,9 GWh, vilket teoretiskt skulle klara en topplast på 75-80 GW i 20 minuter, inte 6 minuter som artikelförfattaren påstår. Den sammanlagda effekten på batterierna är dock 17 GW och de skulle därför kunna köras på max i ca 1,5 timmar. Därtill finns pumpkraft på 10 GW med betydligt större lagringsförmåga.
Likaså är det inget märkligt att det byggs 10 GW gaskraft. Tyskland planerar att i framtiden ha åtminstone 100 GW gaskraft som backup, vilka ska drivas med förnybart producerade bränslen, metan eller vätgas.
Magnus B@Olof Reimer
6 mars, 2026: 7:17 f mEtt år har 8760 timmar. Att som nu påstås att 1,5 timmar skulle vara en enorm skillnad gentemot 6 minuter är därför helt irrelevant i det tidsperspektivet och ett försök att blanda bort korten. 1,5 timmar räcker till ingenting ur ett samhällsperspektiv.
Vidare är planerna att bygga 100 GW gaskraft som ska drivas med påstått s.k. "förnybara" bränslen att betraktas som en utopi. Kostnad och energiåtgång för att producera vätgas är jämfört med slutprodukten ett slöseri med resurser.
SvaraOlof Reimer@Magnus B
6 mars, 2026: 10:52 f mDet enda jag påstår är att man inte behöver vara osaklig, hitta på siffror och överdriva.
Tyskarna har förstås gjort färdplaner mot ett förnybart flexibelt energisystem, inklusive olika scenarier, vilka resurser som behövs, modellerat och testat att det fungerar, kostnadsberäknat, osv.
Här till exempel kan man klicka runt och få ett grepp hur de tänker sig det hela: https://www.energy-charts.info/charts/remod_installed_power_2024/chart.htm?l=en&c=DE&scenario=efficiency&source=all
Det har ju skett ett regeringsskifte i Tyskland med en mer konservativ regering. Ändå ser vi ingen satsning på ny kärnkraft, inga nyligen stängda kärnkraftverk som väcks till liv (vilket förvånar mig) utan färdplanerna mot ett förnybart energisystem verkar i stort ligga fast..
SvaraMagnus B@Olof Reimer
7 mars, 2026: 11:57 f m"….förnybart flexibelt energisystem, inklusive olika scenarier, vilka resurser som behövs, modellerat och testat att det fungerar,…"
Tillåt mig tvivla.
Verkligheten har visat att detta s.k. förnybara flexibla energisystem inte fungerar. Stora energikrävande bolag i Tyskland är beredda att flytta utomlands, eller har redan gjort det, p.g.a. att det finns ingen stadig leverans av el (24/24/365/365). Det startas upp kolkraftverk för att försöka klara elleveranserna. Vindkraften är ett dåligt skämt.
Angående kärnkraftverk har Merz tvingats erkänna att Merkels panikartade stängning av alla kärnkraftverk var en katastrof och han är nu öppen för nya kärnkraftverk. De kärnkraftverk som redan har stängts av, kan inte återstartas genom ett knapptryck utan det krävs omfattande tester och inte minst myndigheterans tillstånd till drift.
SvaraLars-Göran Johansson
5 mars, 2026: 8:21 f mBörjan på 2026 har varit en ganska så kall vinter och med relativt låga vindstyrkor för norra Europa.
Om man då tittar på utfallet på Nord Pool så får man att för Tyskland och de elområden som gränsar till Tyskland så har i snitt day a head priserna under 2026 i eur/MWh varit:
FR 73,03
BE 96,92
DK1 101,31
GER 103,55 – Tyskland
SE4 105,01
AT 124,54
PL 128,43
Kan man verkligen av denna officiella statistik säga att Tyskland sticker ut på ett negativt sätt och drar upp priserna i alla andra länder? Tom svenska SE4 hade ett högre snitt än Tyskland.
Svarafredrik bruno@Lars-Göran Johansson
5 mars, 2026: 2:01 e mSE4 står för sex nedlagda kärnkraftverk.
SvaraLars-Göran Johansson@fredrik bruno
6 mars, 2026: 8:22 f mInte 6 utan 2. B1 och B2.
O1,O2, R1 och R2 låg/ligger i SE3!
Det var ju lite av vitsen med gränsen mellan SE4 och SE3. Att dra den precis söder om Ringhals och Oskarshamn, ja faktiskt rakt igenom Oskarshamns kommun, för att därigenom skapa ett underskott i SE4 som skulle trissa upp elpriserna för de bråkiga danskarna.
I dag uppfyller gränsen mellan SE4 och SE3 inte ens Svk´s eget kriterium på att ledningarna i snittet skall ha en fysisk begränsning. 6200 MW räcker mer än väl till.
SvaraMen snittet genererar fortfarande pengar till Svk, storleksordningen 8 á 10 miljarder kr per år, så det lär väl bli kvar.
Klas Roudén@Lars-Göran Johansson
6 mars, 2026: 12:48 e mBäste Lars-Göran
Lite tjatigt att ta del av dina konspirationsteorier om dragningen av gränsen mellan SE3 och SE4.
Förhoppningsvis klargjorde jag detta i mitt eget tidigare inlägg här på sajten:
https://second-opinion.se/satt-ner-foten-mot-eu/
Snitt 4-gränsen, som man nu använde som gränsen mellan SE3 o SE4, fanns alltså från mitten av 80-talet, och användes då liksom nu för mycket relevant driftoperativ realtidsvervakning av spänningsstabilitet, vilken inte har något som helst att göra med Elmarknaden och dess prisfrågor mm.
Men liksom du tycker jag inte att flaskhalsinkomster har något berättigande i dagsläget, speciellt som dessa inte får användas för att lösa det primära problemet med brist på elproduktion i aktuellt område.
Sedan det här med antal kärnkraftblock.
Jodå, som du säger så var det "bara" B1-2 strikt inom SE4 som försvann.
Men för effekttillförsel norrifrån genom snitt 4 minskade denna succesivt med flera hundratals MW, minst motsvarande ett B-block (600 MW) när de 6 blocken lades ned, först drabbades bara SE4 p g a B1-2, men sedan även snitt 2 när resterande 4 block försvann.
Orsak: förlusten av blockens stora reaktiva kapacitet för spänningsrespons vid dimensionerande N-1 fel.
Och som nämns i min artikel så reducerades då även Sydlänkens kapacitet med 400 MW.
B1-2 försvann från SE4, men p g a ovanstående miste SE4 dessutom effektmatning av motsvarande minst ett stort 1000 MW-block.
Och genom effektreduktionen i snitt 2 drabbades även SE3 av avvecklingen, speciellt p g a bortfallet av R1-2.
SvaraLars-Göran Johansson@Klas Roudén
6 mars, 2026: 6:01 e mDen här artikeln handlade om hur dåligt, eller bra, som det går för Tysklands elförsörjning. Och mitt genmäle, baserat på börspriserna så här långt under 2026, var ett ifrågasättande av om de tyska börspriserna verkligen sticker ut på något negativ sätt jämfört med dess angränsande elområdens börspriser. Och då visar det sig att de tyska börspriserna på el ligger mitt i dessa elområdes.
Vad har då våra nedlagda svenska kärnkraftsaggregat med det tyska elpriset att göra? Ingenting!
Men på något konstigt vis så spårar all debatt ur genom att förr eller senare så är det någon som skyller allt absolut allt, oberoende av vad sakfrågan handlar om, på de nedlagda svenska kärnkraftsaggregaten. Och på påstådd brist på överföringsförmåga i Sverige som om det inte existerade kondensatorer. Vi borde kunna bättre!
SvaraKlas Roudén@Lars-Göran Johansson
8 mars, 2026: 12:07 e mVisst Lars-Göran bör vi hålla oss till saken.
SvaraMen varför blandar du då själv in SE4 i sista meningen i din första kommentar?
Vilket därmed inbjöd mig o Bruno att reagera på, och sedan var du själv med i ruljansen om antal kärnkraftsblock samt med dina teorier om snitt 4-gränsen.
Du måste väl acceptera mothugg, och din antydan nu om att den tyska och svenska elmarknaden (med aktuell kärnkraft) inte har något samband finns det nog fler än jag som inte håller med om.
Kondensatorer? Jo vi har ju seriekondensatorer i alla 8 st 400 kV-ledningar genom snitt 2, vilket kraftigt ökar överföringsförmågan. Även shuntkondensatorer kan göra detsamma vid reaktiv effektbrist, men i relativt mindre omfattning, och Svk lär ha sådana på g i projektet Nord-Syd.
Eller är det något annan kondensatorfunktion du syftar på?
Lars-Göran Johansson@Klas Roudén
9 mars, 2026: 7:01 f mJag jämförde Tyskland med sina angränsande elområden. SE4 är ett av dessa.
Jag nämnde överhuvudtaget inte kärnkraft.
Det här fallet handlade om att artikeln påstår att den tyska elen bara har blivit dyrare och dyrare.
Men det stämmer inte om man ser på produktionspriset så som det speglas på Nord Pool. Där sticker inte det tyska spotpriset ut på något speciellt sätt om man jämför med dess angränsande elområden. Av vilka bl a SE4 är ett.
Så min underförstådda fråga handlade om varför, om det tyska elsystemet nu är så dåligt som det påstås, är då det tyska spotpriset inte markant högre än de omgivande elområdenas? Det är ju t o m lägre än en del av dessa. Ett av dem råkade vara SE4.
SvaraKlas Roudén@Lars-Göran Johansson
9 mars, 2026: 2:35 e mLars-Göran!
För min del sätter jag nu punkt för vår senaste animerade diskussion, som vanligt ändå med ömsesidig respekterad ton.
Kortfattat kan man väl säga att du kan Elmarknaden och jag fysiken i elkraftsystemet.
Betr det sistnämnda, och om man begränsar sig till Sverige, är min fortsatta tjatiga tes att primärorsaken till våra huvudproblem med vårt elkraftsystem, helt ja faktiskt helt, kan härledas till vår kärnkraftsavveckling.
Vårt system dessförinnan var oerhört noggrant planerat av framförallt Vattenfalls (super)specialister med världsrenommé. Och med samspelet i det mycket tidiga (före CO2-debatten) helt fossilfria samspelet mellan vatten- och kärnkraften via ett optimalt designat nät.
När man så gjorde brutala ingrepp med kärnkraftavvecklingen i detta optimala elkraftsystem, och därtill med noll ersättning av den avvecklade kärnkraftens basfunktioner, och dessutom också med noll koordination med nätutbyggnad söderut för vindkraften i norr, så kom de helt förutsedda av dagens problem.
SvaraVarningarna, från bl a mig själv 2015 här på sajten, klingade ohörda.
Inte bara politikerna, även visst elkraftfolk o dyl, hade satt på skygglapparna redan ett decennium tidigare: Elmarknaden skulle fixa allt. Resultatet ser vi idag.
Magnus B@Lars-Göran Johansson
9 mars, 2026: 5:50 f m"Vad har då våra nedlagda svenska kärnkraftsaggregat med det tyska elpriset att göra? Ingenting!"
Hade vi haft en pålitlig och stabil elproduktion i Sverige med alla 12 kärnkraftverk som bas, hade det förmodligen haft en lugnande/stabiliserande inverkan även på elmarknaden i Tyskland med lägre och ej så skiftande elpriser.
SvaraKan jag veta det? Nej naturligtvis inte för det finns alltid faktorerna "outbildade och inkompetenta politiker i Tyskland/EU" samt "mediadrev från vänsterextrema journalister" som kan hitta på precis vad som helst och åstadkomma enorma skador för privatpersoner och industrin/näringsliv.
Men chansen hade varit mycket större för stabilare elpriser (överlag).
Klas Roudén@Lars-Göran Johansson
5 mars, 2026: 5:51 e mAtt SE4 tyvärr har sitt höga värde är ju välkänt sedan länge.
SvaraInte så konstigt, när vi lyckats ta bort merparten av planerbar elproduktion där.
SE4 sägs ju vara Europas svagaste elområde sett ur egen försörjning.
Tyskland har ju ändå mycket kolkraft kvar, mycket dyr men elkraftmässigt säker.
Men SE4 är helt beroende av energitillförsel utifrån.
Ett transitområde för andra länders elförsörjning med deras påverkan på elpriset i SE4.
Bussiga Sverige som skall hjälpa alla…
T ex med Baltlänken till Litauen, som är en förutsättning för deras frigörande från det ryska elsystemet.
Inte så konstigt att elpriset är högt i SE4.
Och nu vill Bryssel ha ännu mer från oss.
Hoppas vår energiminister lyckas i sin motkamp.
Dietmar Gleich@Lars-Göran Johansson
5 mars, 2026: 7:21 e mDet är snarare så att Tyskland bidrar till ökad prisvolatilitet inom Europas elsystem. Prisnivån hålls fortfarande nere genom enorma och stigande subventioner. Modellen kommer att visa sig ohållbar redan inom några år. Avindustrialiseringen kommer att fortsätta och dämpa elbristen. Tysk energipolitik är huvudsakligen ett stort problem för Tyskland, snarare än för dess grannländer.
Svara