Sveriges Allmännyttas medlemmar vill fortsätta köpa fjärrvärme. Men på en marknad som krymper och ett förtroende som urholkas måste såväl fjärrvärmebolag som politiker agera. Det menar Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta.

Värmebehovet kommer att minska till följd av energieffektivisering och ett varmare klimat. Fjärrvärmen påverkas mest, för den tappar även marknadsandelar till värmepumpar. Redan till år 2030 ser fjärrvärmeleveranserna ut att minska med 10 procent. Det framkommer av nya scenarioanalyser som Profu har gjort. Men hur stor del av den nedgången som kommer från flerbostadshus kan till stor del bero på hur fjärrvärmebolagen agerar framöver.

Sveriges Allmännyttas medlemmar äger 995 000 lägenheter runt om i landet och 95 procent av dessa flerbostadshus värms i dag med fjärrvärme.

Att allmännyttans fastighetsbolag själva bidrar till ett minskat värmebehov är redan ett faktum. Enligt Energimyndighetens statistik minskar energianvändningen i flerbostadshus med 1 procent per år – men hos Sveriges Allmännyttas medlemmar är minskningstakten 1,4 procent.

– Det är inget teknikskifte som sker, utan ett kontinuerligt gnetande bland medlemmarna som pågår och som leder till att efterfrågan på värme fortsätter att minska. Frågan är vem som levererar den värme som återstår, säger Björn Berggren och fortsätter:

– Min bild är att våra medlemmar vill fortsätta värma sina byggnader med fjärrvärme, men för att trygga detta krävs förändringar på flera håll.

Björn Berggren. Foto: Sveriges Allmännytta.

När Björn Berggren började på Sveriges Allmännytta 2022 var det nästan ingen som pratade om värmepumpar i flerbostadshus. Nu finns ett ökat intresse, framför allt på mindre orter där fjärrvärmen är väldigt beroende av biobränsle och där fjärrvärmepriset har gått upp mycket i samband med att biobränslepriserna ökade kraftigt.

– Det handlar också om kommuner där kommunalt ägda fjärrvärmenät privatiserats och där vi i Nils Holgersson-undersökningen ser att dessa energibolag prismässigt sticker ut. De är dyrare än de andra och våra medlemsföretag upplever att de inte kan få en förklaring till prishöjningarna.

– Och då börjar det bli jobbigt. För om man känner att de bara höjer, går man ganska fort till tanken att de höjer för att tjäna mer pengar – inte bara för att det har blivit dyrare. Och då finns det fastighetsbolag som funderar på att byta till värmepumpar. Det vore olyckligt, för både kraftvärme och fjärrvärme är bra för det svenska energisystemet.

– Jag har pratat med en medlem i SE1 som sa att bostadsbolaget lika gärna kan sätta in elradiatorer, för det blir billigare än fjärrvärme. De behöver alltså inte ens värmepumpar, säger Björn Berggren, som tycker att denna utveckling är olycklig.

För att fjärrvärmen ska förbli relevant som uppvärmningsform hos allmännyttans medlemsföretag pekar Björn Berggren ut tre saker som behöver förändras.

– Den första handlar om kundskyddet. I dag kan energibolagen höja priserna utan att behöva ge en tydlig förklaring. Det underminerar förtroendet och driver fastighetsbolagen att se sig om efter alternativ. Ett stärkt kundskydd skulle ge fastighetsbolagen bättre möjligheter att förstå och ifrågasätta prisförändringar.

Den andra förändringen gäller energibolagens affärsmodell.

– I många branscher bygger affärsmodellen på ökad försäljning, men hur ser fjärrvärmebolagens framtid ut när de säljer mindre värme? Den hemläxan behöver de göra, säger Björn Berggren.

Den tredje förändringen kräver politiska beslut.

– Politiken behöver agera för att ha kvar kraftvärme och fjärrvärme. Det kan bland annat handla om skattebefrielse för den el som produceras i kraftvärmeverk, för att hjälpa dem att klara sin ekonomi, avslutar Björn Berggren.

***

Toppfoto: Familjebostäder