DEBATT
Klas Roudén ger en bakgrund till varför elområden infördes och vad som hände sedan. Man har frångått den sunda principen att förlägga elproduktionen så nära aktuell elkonsumtion som möjligt, menar han. Han utvecklar vilka åtgärder som borde vidtas nu.

Elområdesgränserna sattes strikt efter de gamla snittgränserna, vilka tillkom på 80-talet, dvs långt före kärnkraftsavvecklingen och tillkomsten av elmarknaden.

Bild: Nedläggningen av kärnkraftverket i Barsebäck var en av faktorerna som ledde fram till elområden. Foto: Wikipedia.

De geografiska snittgränserna, som skär genom summan av respektive aktivt effektflöde i 400-220 kV nätet, är relevanta verktyg vid övervakning av särskilt spänningsstabilitet med tillhörande risk för spänningskollaps vid vissa aktuella dimensionerande s k N-1 fel i elkraftsystemet.

Att man sedan valde att införa elområdena enligt ovan var mera ett slags energipolitiskt val, när Sverige vek ned sig för det danska klagomålet till EU om att få behålla överföringskapaciteten i Öresund, vars huvudflöde går genom snitt 4 och vidare genom ett mycket produktionssvagt sydsvenskt elnät. Sverige hade tidigare också vikt ned sig med den politiska avvecklingen av Barsebäck.

Men välvilligt uttryckt fanns det ändå en rent teknisk/ekonomisk relevans för att införa prisområden, speciellt i södra Sverige. För med åtföljande prissignal så skulle väl marknadsintresset för att bygga ut elproduktionen då öka? Men med vilken typ av elproduktion? Knappast med någon ny kärnkraft, och med vår beröringsskräck för allt fossilt hoppades väl politikerna på en storskalig utbyggnad av landbaserad vindkraft i området.

Men när inte alls tillräcklig mängd vindkraft var realistisk att bygga i Sydsverige, blev huvudspåret att istället få ner ersättningsenergi norrifrån med en storskalig utbyggnad av vindkraft långt norrut, alltså långt ifrån, både geografiskt och elektriskt, där den behövande konsumtionen finns.

Och med den energipolitiska idén att ersätta kärnkraftsenergi med vindkrafts- och vattenkraftsenergi norrifrån, så skulle transmissionskapaciteten i nätsnitten behöva ökas kraftigt. Särskilt efter avvecklingen av ytterligare fyra kärnkraftsblock, med tillhörande bortfall av både aktiv och reaktiv effekt. Detta sistnämnda ledde dessutom till att den extremt försenade ersättande Sydlänkens (för Barsebäck 1-2) kapacitet blev reducerad till 2/3 av den planerade.

Efterhand hade den andra energipolitiska idén, den om fossilfritt stål, vuxit i styrka med hybritkonceptet. Detta skulle kräva mycket stora energimängder, speciellt för tillhörande vätgasproduktion, drygt 80 TWh/år, huvudsakligen längst i norr. Och all denna nya energi ansågs skulle komma från vindkraft (land- och havsbaserad), men i verkligheten fanns bara fromma (politiska) förhoppningar om ny produktion utan någon som helst planering. Men i så fall skulle det väl inte bli något stort energiöverskott kvar att överföra till södra Sverige?

I regelverket för flaskhalsavgifter får dessa fortfarande helt ensidigt bara användas för nätutbyggnad för ovanstående fjärröverföring av energi, trots att grundproblemet ju är brist på elproduktion i Syd- och Västsverige efter avvecklingen av ca 4000 MW kärnkraft med årsproduktionen ca 30 TWh.

Svenska kraftnäts stora projekt Nord-Syd som rullar på, med målet om en ökning av kapaciteten i snitt 2 med ca 1/3 till ca 10000 MW, år dock välmotiverat. I första hand för förnyelse av ett i många delar mycket gammalt 400-220 kV nät. Med olika anläggningsåtgärder och ny utrustning kan därmed överföringskapaciteten ökas, vilket möjliggör en högre produktion än i dag av befintlig vatten- och vindkraft i Norrland, när så är möjligt. Vi skall då självklart kunna använda hela denna kapacitet!

Jag slutar här med denna ganska välkända bakgrund till dagens situation. Av denna bör framgå det fundamentala misstag som begåtts i renodlad planering av ett normalt elkraftsystem. Man har i praktiken frångått den sunda principen att förlägga elproduktionen så nära aktuell elkonsumtion som möjligt. I stället har man ensidigt satsat på att öka transmissionskapaciteten för att överföra energin med stora åtföljande nätförluster,

Mina egna slutsatser och förslag till en elkrafttekniskt optimal lösning är nedanstående med huvudfokus på att snarast förbättra elförsörjningen i speciellt Sydsverige. Denna lösning är måhända i dagsläget idealiserad med tanke på politik och elmarknad, men sådant har andra än jag säkert synpunkter på.

– Elkraftsystemet är samhällets bas som alla andra infrastrukturer bygger på. Regeringen har huvudansvaret för den och detta ansvar får inte, som ofta hittills, överlåtas till den kortsiktiga elmarknaden. Dess funktion och driftsäkerhet måste få kosta.

– Regeringens inriktning mot utbyggnad av ny kärnkraft i södra Sverige är riktig. Därmed ökar också säkringen mot torrår i vattenkraften liksom att den skadliga, men för elkraftsystemet nödvändiga, korttidsregleringen i älvarna reduceras. Befintliga flaskhalsintäkter och även kommande (om elområden behålls) skall i första hand prioriteras för utbyggnad av ny kärnkraft

– Ny landbaserad vindkraftutbyggnad bör starkt begränsas, om denna inte självregleras via elmarkaden, och Svk:s utbyggnad av transmissionsnätet anpassas därefter.

– Handelskapaciteten i snitten (f n 70 %) bör ses över med målsättningen att det sätts max-priser för elexporten söderut eller dylikt, allt för att reducera ”importen” av höga elpriser söderifrån. Sverige måste sätta ned foten mot EU beträffande diktat som ensidigt missgynnar vår elförsörjning, men det ömsesidiga internationella samarbetet med effektstöd och liknande i kritiska driftskeden skall som hittills självklart fortsätta.

– Öresundsverkets drifttid bör ökas för att om möjligt dämpa pristoppar. I avvaktan på ny kärnkraft installeras snarast ett antal nya gasturbiner i Syd- och Västsverige, helst som kraftvärmeverk, och i så fall med möjlighet till full elproduktion sommartid (kondenssvans).

– Kriegers Flak byggs och ansluts till Skåne.

– Svk:s ansvar utökas till att även delta i planering av storskalig utbyggnad av elproduktionssystemet för nödvändig koordination med transmissionssystemet

8 Kommentarer