Fingrid har ett delvis annorlunda uppdrag jämfört med den svenska motsvarigheten Svenska kraftnät.
– Vårt mål är att skapa tillväxt för Finland genom att ansluta fler kunder – ny industri, ny produktion, ny elanvändning, säger Jussi Jyrinsalo, vice vd för Fingrid.

Finland upplever just nu en boom för investeringar i datacenter. Google har till exempel investerat miljardbelopp i olika projekt och fler är på gång.

I Sverige är det svårare. Google har försökt få tillstånd att bygga ett datacenter utanför Avesta i tio år men hindrats av byråkratin. Nyligen stod det också klart att en stor datacenterinvestering utanför Strängnäs hotas på grund av effektbrist.

En förklaring till att Google och andra aktörer satsar i Finland är att tillståndsprocesserna är smidigare och mer förutsägbara. Ledtiden för att bygga nya nät är också kortare i Finland – ibland med en hastighet som är nära dubbelt så snabb. Det betyder att det oftast inte finns några problem med anslutningar.

– Från mina svenska kollegor har jag hört att missnöjet med Svenska kraftnät har varit påtagligt, särskilt när det gäller nätförstärkningar, säger Pekka Salomaa, expert på elmarknadens funktion på branschorganisationen Finsk Energi.

En förklaring kan finnas i de båda systemoperatörernas historia.

Pekka Salomaa, Finsk Energi.

– Svenska kraftnät har en lång historia av att agera mer som en regulator och är kopplade till den svenska staten och därmed till statsbudgeten. Det har hela tiden funnits mer affärsorienterade ägare i Fingrid, menar Pekka Salomaa.

Jussi Jyrinsalo, senior vice vd för Fingrid, beskriver hur Fingrid byggt sin organisation med ett tydligt kundfokus.

– Vi har länge haft ”customer managers” som interagerar med kunderna hela tiden. Varje dag diskuterar de med kunderna vad deras planer är, hur många megawatt de behöver samt var och när man behöver det.

Den dagliga dialogen gör att Fingrid snabbt kan fånga upp förändringar.

– Om ett kundprojekt blir fördröjt eller läggs på is vet vi det direkt, och då kan vi omfördela kapaciteten till någon annan som behöver den mycket snabbare.

Planeringen sker därför inte projekt för projekt, utan utifrån regelbundna och samlade prognoser för produktion och konsumtion.

– Det är inte en kund, utan många kunder och den totala effekten som styr. Vi försöker hålla samma takt som kunderna, så att ledningarna finns på plats när de behöver dem, säger Jussi Jyrinsalo.

Skillnaderna som beskrivs återkommer i Fingrids respektive Svenska kraftnäts årsredovisningar. I Fingrids årsredovisning för 2024 är kundbegreppet centralt. Ett av fyra strategiska huvudområden formuleras som “Customers enabling the transformation”. Kunderna beskrivs som aktiva möjliggörare av energiomställningen.

Fingrid redovisar dessutom kundnöjdhet systematiskt. Net Promoter Score (cNPS) uppgick 2024 till +60 och följs upp som ett nyckeltal i både vd-ord och verksamhetsgenomgång.

Svenska kraftnäts årsredovisning har en annan ton. Här dominerar uppdrag, regeluppfyllelse och systemansvar. Aktörer beskrivs som marknadsaktörer, nätföretag eller elmarknadens parter. Kundbegreppet förekommer, men betydligt mer sparsamt. Någon mätning av kundnöjdhet redovisas inte.

Jussi Jyrinsalo, senior vice vd för Fingrid.

Skillnaderna syns också i de båda systemoperatörernas respektive strategidokument. Fingrids nuvarande strategi syftar uttryckligen till att ”skapa tillväxt för Finland”.

– Vårt mål är att skapa tillväxt för Finland genom att ansluta fler kunder – ny industri, ny produktion, ny elanvändning, säger Jussi Jyrinsalo.

Jyrinsalo pekar på att detta också är tydligt förankrat i lagstiftningen. Fingrid är skyldigt att ansluta alla som vill ansluta och att utveckla nätet efter kundernas behov, samtidigt som Finland ska förbli ett enda elprisområde.

– Det är redan inbyggt i lagen vad vi måste göra och kunderna driver utvecklingen.

I Svenska kraftnäts strategidokument resonerar man främst med utgångspunkt i statliga mål, regleringskrav och samhällsekonomiska avvägningar. Man har ett uppdrag och ett myndighetsansvar där elektrifieringen ska genomföras inom givna ramar.

Svenolof Karlsson, journalist, författare och energiexpert, pekar på att Fingrid mellan 2007 och 2023 leddes av Jukka Ruusunen, som kom från det börsnoterade företaget Fortum.

– Under hans ledning drevs Fingrid som ett börsbolag. Man har varit väldigt transparenta i sin kommunikation utåt och har hela tiden stått i tät kontakt med sina kunder och marknaden. Det är en helt annan kultur än den i Svenska kraftnät, säger Svenolof Karlsson.

***

Fakta: Fingrid
Fingrid bildades genom att det statliga industrikraftbolaget Imatran Voimas transmissionsnät slogs samman med den elintensiva industrins egna högspänningsförbindelser i samband med elmarknadsreformen på 1990-talet. Fingrid ägs i dag till 52 procent av den finska staten. Resterande knappt hälften ägs av inhemska pensions- och försäkringsbolag, där Ilmarinen och Varma är de två största privata ägarna med vardera nära 20 procent.