Tummen ner för nya havsvindförslaget

Tummen ner för nya havsvindförslaget

Regeringens aktuella förslag om särskilt stöd till havsvindkraften sågas av remissinstanserna. ”Ett tydligt avsteg från principen om teknikneutralitet”, ”ett avsteg från flera principer i ellagen”, ”uppfyller inte de lagstadgade kraven om konsekvensutredning” är några påpekanden. Många varnar även för att påföra Svenska kraftnät ytterligare uppgifter.

Formellt är det fråga om ett förslag till ändring i förordningen från 2007 gällande Svenska kraftnät, som enligt förslaget nu ges uppdraget att på elkundkollektivets bekostnad ”bygga ut ett transmissionsnät till områden inom Sveriges sjöterritorium där det finns förutsättningar för att ansluta flera elproduktionsanläggningar och där en sådan utbyggnad främjar uppfyllelsen av Sveriges mål om förnybar elproduktion”.

Förslaget beskrivs i en promemoria från infrastrukturdepartementet som en del av förverkligandet av Energiöverenskommelsen från 2016, där det står skrivet att ”anslutningsavgifterna till stamnätet för havsbaserad vindkraft bör slopas”.

Energimarknadsinspektionen (Ei) hör till dem som avstyrker förslaget rakt av, liksom Ei gjort gällande de tidigare förslagen om särskilt stöd till havsvindkraften. Konsekvenserna kommer att bli de samma nu, säger Ei, ”eftersom det kommer att leda till minskade anslutningskostnader för viss elproduktion till havs, och dessa kostnader i stället fördelas ut på det övriga nätkollektivet.”

Förslaget skulle innebära ”stor fördel för dem som vill ansluta havsbaserad vindkraft jämfört med andra förnybara alternativ, vilket är ett tydligt avsteg från principen om teknikneutralitet. Det saknas även skäl till varför havsbaserad vindkraft ska ges stora konkurrensfördelar gentemot andra förnybara energikällor. Vidare är det fortfarande tveksamt om samhällsnyttan överväger de ökade kostnaderna för kundkollektivet.”

Ei nämner också att ”förslaget innebär ett stort mått av centralplanering av var den havsbaserade vindkraften ska anslutas. Detta är ett klart avsteg från en marknadsorienterad elmarknad och innebär att potentiella investerare inte på ett effektivt sätt säkert kan utnyttja de bästa resurslägena. I stället kommer det att vara precisionen i Svenska kraftnäts planering som i stor utsträckning styr utfallet för investerarna.”

Försvarsmakten avstyrker förslaget med hänvisning till risken för att planerbar elproduktion trängs ut. Det gäller till exempel kraftvärmen, som bidrar till en väl fungerande elförsörjning och ”utgör en viktig förutsättning för såväl Försvarsmaktens verksamhet som för samhällets funktionalitet”.

Även Konjunkturinstitutet avråder. Promemorian för inte i bevis ”att de föreslagna åtgärderna bidrar till ett optimalt utformat elsystem. Snarare riskerar riktade stöd, som minskade anslutningskostnader för havsbaserad vindkraft, att skapa snedvridningar vilket försvårar för marknadens aktörer att göra de investeringar och vidta de åtgärder som är samhällsekonomiskt lönsamma.”

Regelrådet – ett beslutsorgan inom Tillväxtverket med uppdrag att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag – sammanfattar att konsekvensutredningen inte uppfyller de lagstadgade kraven om konsekvensutredning vid regelgivning.

Konkurrensverket befarar att förslaget leder till att för lite kostnadshänsyn tas i framtida utbyggnadsbeslut: ”Relevanta fördelar och kostnader bör fortsatt i första hand vägas emot varandra inom ramen för en samhällsekonomisk kalkyl”. Dessutom efterlyser verket ”en mekanism som säkerställer att produktionsanläggningar faktiskt byggs, och byggs på ett effektivt sätt.”

Energimyndigheten formulerar sig i rundare svängar, men är tydlig nog:

”Det är viktigt att komma ihåg att Sverige har en avreglerad elmarknad sedan 1996, vilket innebär att det inte förekommer en samlad central statlig planering för utbyggnad av kraftproduktion. Den svenska marknaden kan därmed sägas ha ett grundfundament i teknikneutralitet och marknadens konkurrenskraft [vilket] även fortsatt bedöms utgöra en bärande del av den svenska elmarknaden.”

Även Svenska kraftnät hänvisar till lagens krav på objektiva och icke-diskriminerande nättariffer:

”Förslaget innebär att kostnaden för en nätutbyggnad som kommer ett visst produktionsslag och dess ägare till del ska läggas på nättariffen och därigenom bekostas av hela nätkollektivet. Konsekvensen är att en viss kundgrupp gynnas framför övriga nätkunder. Möjligheten att utforma en kostnadsriktig transmissionsnätstariff försvåras då en oproportionerlig del av kostnaden belastar de nätkunder som inte har förorsakat den.”

Svenska kraftnät konstaterar att den ökade arbetsbelastning, som förslaget skulle medföra för verket, skulle innebära ”ett stort behov av att rekrytera, och även kompetenser som i dag inte finns inom verket” och påpekar också att behovet av landbaserade investeringar kommer att öka, ”då det landbaserade nätet måste förstärkas, för att kunna ta emot elproduktionen från de havsbaserade vindkraftsparkerna, samtidigt som en marginal om minst 70 procent av kapaciteten på fem kritiska linjesegment [bör finnas] tillgänglig för flöden som följer av utbyten mellan elområden”.

Även storaktören inom havsvindkraften Vattenfall uttrycker sig påfallande kritiskt om förslaget. Särskilt fäster Vattenfall uppmärksamhet vid den centrala roll som Svenska kraftnät skulle ha, om förordningen blir verklighet, och understryker vikten av att de än mer akuta uppgifter, som Svenska kraftnät i dag står inför, inte fördröjs.

Vattenfall nämner också att förslaget inte tar hänsyn till att det i dag finns en handfull havsbaserade vindkraftsprojekt som har ett lagakraftvunnet koncessionsbeslut och att flera havsbaserade vindkraftsprojekt har kommit långt i utvecklingsfasen: ”I praktiken kommer Svenska kraftnät att avgöra vilka projekt som realiseras.”

Vattenfall anför vidare att det saknas en konsekvensanalys ”över hur socialiseringen av tillkommande investeringar påverkar nätkollektivet. Förslaget utgör därmed ett avsteg från några av de principer i ellagen som i dag styr fördelningen av anslutningskostnader. En bredare diskussion bör föras om hur denna tillkommande kostnad av energiomställningen kan finansieras neutralt.”

Svebio avstyrker förslaget helt: ”Havsbaserad vind ger störst leveranser av el då elproduktionen redan är som störst och då överskott råder med låga elpriser och brist på ledningskapacitet för att leda bort el. Subventionen till havsbaserad vindkraft kommer därför att leda till önskemål om ledningsinvesteringar som är utan funktion ur konsumentperspektiv.”

Även branschföreningen SKGS varnar för att belasta Svenska kraftnät med ytterligare uppgifter: ”Svenska kraftnäts planer att förstärka elnätet är i dagsläget otillräckliga och det kommer att ta 10 till 20 år innan nödvändiga förstärkningar för att möta dagens behov är på plats. Att i det läget belasta Svenska kraftnät med uppgiften att bygga ut ett transmissionsnät till havs riskerar att försämra förutsättningarna för att klara av de nödvändiga förstärkningarna på land.”

De remissinstanser som gör tummen upp för förslaget är vindkraftsorganisationerna själva, RWE Renewables Sweden och Naturvårdsverket. Naturvårdsverket efterlyser dock en beskrivning av hur det kan säkerställas att fler än en havsvindkraftanläggning ansluter till en utbyggd anslutningspunkt, detta för att undvika att utbyggnaden strider mot EU:s regler om statsstöd.

Fortum, som inte finns med bland remissinstanserna, har låtit konsultbolaget Sweco översiktligt analysera hur en subventionerad utbyggnad av havsbaserad vindkraft skulle påverka elpriserna och elnätskostnaderna.

”Vid en utbyggnad på mellan 3000 och 6000 MW kan elpriserna i södra Sverige minska med mellan 6 och 13 öre per kilowattimme jämfört med ett referensscenario. Samtidigt tvingas elnätskunderna betala mellan 11 och 12,5 miljarder kronor extra i ökade elnätsavgifter i ett läge då elnätsavgifterna förväntas öka betydligt, för att bygga bort de stora flaskhalsar som finns i dagens elnät. Utöver detta tillkommer kostnader för ytterligare stödtjänster för att balansera vindkraften”, sägs i Fortums kommentar.

Bolagets egen slutsats är att förslaget inte säkerställer att den mest kostnadseffektiva potentialen nyttjas först, eller att den mest kostnadseffektiva tekniska utformningen används.

”Förslaget från regeringen att låta stora delar av anslutningskostnaden för havsbaserad vindkraft bekostas av alla andra elnätskunder – både producenter och konsumenter – via elnätstariffen blir i praktiken en dubbel bestraffning av all annan elproduktion. Landbaserad vindkraft, kärnkraft, bioeldad kraftvärme och vattenkraft får både ett artificiellt lågt elpris och en högre elnätskostnad. Sammantaget riskerar förslaget att snabba på nedläggningen av planerbar elproduktion i södra Sverige i ett läge då marginalerna i elsystemet redan är obefintliga.”

”Regeringen försöker nu utan att passera riksdagen få igenom ett förslag med omfattade och outredda samhällsekonomiska konsekvenser. Eftersom förslaget kan få avgörande betydelse för Sveriges framtida förutsättningar, anser vi att konsekvenserna för elsystemet som helhet noggrant utreds, samt att frågan slutligen avgörs genom ett beslut i riksdagen”, säger Fortum.

4 Kommentarer
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Bengt Hellman skriver:

    Inte ett ord om klimat eller elektrifiering i artikeln eller i citaten av remissvaren. Här har vi en klimatkris där vi snabbt måste ersätta fossila bränslen och vad gör alla organisationerna och myndigheterna, tjafsar och försöker stoppa eller försena utbyggnaden av förnybar kraft.

    Havsbaserad vindkraft kan tillföra stora mängder förnybar el. Vad väntar ni på?

    Stora delar av Sveriges transmissionsnät behöver ersättas med nytt nät. Varför ska nytt nät till havs behandlas annorlunda än när man ersätter gammalt nät på land?

    Om vi inte bygger havsbaserad vindkraft i Södra Sverige kommer en stor del av denna kraftproduktion istället byggas i skogen i Norrland. Det blir knappast billigare och mer försörjningssäkert att leda strömmen från Norrland än att lägga några kablar på botten utanför Södra Sverige.

    1. Carl Erik Magnusson skriver:

      Storskalig havsbaserad vindkraft ger mest produktion under perioder då det redan finns elöverskott och därmed dålig lönsamhet. Det kan i värsta fall göra nödvändig planerbar produktion olönsam och därmed öka elförsörjningens volatilitet. Det skulle även ta resurser från andra och akuta förstärkningar av transmissionsnätet. Riktat stöd strider också mot ellagens anda.
      Om vindkraftens intressenter vill bygga ut möjligheter till transmission av havsbaserad vindkraft står det väl dem själva fritt att göra det på egen bekostnad efter lagstadgad prövning. Varför skulle den kostnaden läggas på hela kundkollektivet?

  2. Sven Fernqvist skriver:

    Ett typiskt förslag signerat MP och Per Bolund. Verkar lite som ett kuppförsök, påminner mycket om samme mans tankar om att lägga ner Bromma. Sverige behöver en bättre genomtänkt energipolitik.

    1. Kenneth Berglund skriver:

      Inte heller miljöeffekterna i form av spridning av glykol och micropartiklar av glasfiberarmerad plast i vattnet och dess påverkan på vatten och fisk verkar ha utretts.
      Fåglars död likaså försummad. En vkp i Norge dödade 100 örnar, flera hökar, fiskgjusar etc.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet