Elnäten utgör ett växande hinder för nya företagsetableringar i Sverige, enligt en ny rapport från Pöyry. Om få år har kapaciteten slagit i taket, säger Mats Wang-Hansen.

– Den samhällsekonomiska förlusten av att inte kunna ansluta nya verksamheter till det svenska elnätet kan växa till tre gånger försvarsbudgeten, säger senior projektledare Mats Wang-Hansen på konsultföretaget Pöyry som har skrivit rapporten med den retoriska titelfrågan Trångt i elnäten – ett hinder för omställning och tillväxt?

Svaret är ja. I rapporten sätter Pöyry fingret på ett samhällsproblem som hittills har fått gro fram i energipolitikens skugga. Historiskt sett har de flesta regionala elnät haft överkapacitet, så kommunpolitikerna har inte behövt lusläsa matningsbehovet, och effektdebatten har hållit sig runt den väderberoende kraftproduktionen. Samtidigt har allt fler kommuner blivit underförsörjda på elnätskapacitet.

Det orörliga nätet
– Många kommuner och regioner har närmat sig fullt kapacitetsutnyttjande i elnäten utan tillräcklig utveckling av ny nätutbyggnad för att bibehålla en kapacitetsmarginal, säger Mats Wang-Hansen.

Nu har Pöyry sett närmare på kapacitetsutnyttjandet på uppdrag av Energiföretagen, och slår fast att investeringsbehovet obönhörligt kommer att växa i åren framöver. Nya linjer behöver byggas och gamla uppdateras.

Mats Wang-Hansen.

Hela nätstrukturen måste anpassas till en allt snabbare rörlighet ute i samhället och på elmarknaden. Enligt Wang-Hansen har det svenska elnätet slagit huvudet i taket vad gäller ny kapacitet redan om tolv år, ungefär den tiden det tar att bygga en kraftlinje enligt dagens rutiner.

Från 2030 betyder det att näringslivet och samhället varje år kommer att gå miste om 150 miljarder kronor årligen, ramen för samhällsförlusten om inget görs. Försvarsbudgeten ligger på 48 miljarder.

Näringslivet flyr
– Större nätinvesteringar kan sänka delar av förlusten men det är för sent att investera bort hela. Vi har redan sett exempel på nekade anslutningar av betydande omfattning och ser områden där tillräckliga investeringar inte hinns med, säger Mats Wang-Hansen.

Under årets Almedalsvecka påpekade kommunstyrelsens ordförande i Västerås stad, Anders Teljebäck, att kapacitetsbristen redan är reell. Västerås tvingas säga nej till nya företagsetableringar i Mälardalen då kraftförsörjningen inte räcker till, berättade han. Situationen bekräftades av Tomas Sokolnicki från Business Sweden, som menade att kapacitetsbristen i det svenska elnätet får företag att fly landet.

– Alternativen till att etablera sig i till exempel Borås är idag inte att etablera sig i en annan svensk stad, utan att istället flytta till städer ute i Europa. De industrietableringar som söker sig till Sverige letar samtidigt över hela Europa, och investerarna backar när de får veta att det kan ta flera år att få tillstånd för att bygga ut kraftförsörjningen, sa Tomas Sokolnicki.

Internationell nätmarknad
– Svenska elnät måste idag konkurrera på en internationell marknad vad gäller nätkapacitet. Det har uppstått en ny form för ”nätshopping”, alltså nätkapacitetsshopping, säger Mats Wang-Hansen.

Efterfrågemarknaden är mycket mer rörlig än tidigare, även på industrisidan. Många företag beslutar vilken ort som får deras uppgradering eller nyetablering beroende på tillgången på el.

– Inte minst har datacentren blivit representanter för den nya digitalt baserade industrin. De rör sig både mellan länder och i regioner inom länder och väljer etableringsort utifrån elnätens kapacitet, säger Mats Wang-Hansen.

Hänger inte med
Idag går den samhälleliga och industriella utvecklingen så snabbt att det har varit svårt för delar av elsektorn att hänga med, konstaterar Mats Wang-Hansen. Dagens belastningsrapporter är inte äldre än två år men nämner ändå inte begreppen datahall eller datacenter, påpekar han, ”och det säger mycket om hur snabbt elbehovet förändras”.

Second Opinion har tidigare skrivit om att ökande effektbrist stoppar nya industriinvesteringar. Enligt Niclas Damsgaard, tf chef för systemdivisionen på Svenska kraftnät är alla tagna på sängen.

Ser över regelverket
Även traditionell industri och transportsektorn går mot allt mer elektrifiering, något elbilarna och HYBRIT-projektet utmärkta exempel på, menar Wang-Hansen. Det kan handla om stora effektuttag och korta ledtider.

Det allt mer rörliga elbehovet ställer stora krav på smidigare tillståndsbehandling, något HYBRIT:s vd Mårten Görnerup också påpekade under seminariet i Almedalen. Både industrin, regionnätsföretagen och Svenska kraftnät vill ha enklare koncessionsprocesser utan att det går ut över rättssäkerheten. Tidigare i år tillsatte regeringen en utredning som ska se över regelverket för nätkoncessioner.

Önskad utveckling?
Ur elnätsföretagens synvinkel har dock ”den politiska rörligheten” varit en lika stor bristvara som snabbare byggtillstånd, tror Mats Wang-Hansen. Nyligen beslutade regeringen också om en ny lag som kraftigt minskar elnätföretagens intäkter och därmed investeringsförmåga, ett politiskt grepp som enligt Energiföretagen kommer att slå tillbaka på både samhället, näringslivet och enskilda elkunder. Några av Pöyrys slutsatser är att dagens svenska elnätsutmaning inte är kopplad till varken teknik eller kraftbolagens vilja, men däremot till utdragna tillståndsprocesser, ineffektiva beslutsrutiner och avsaknaden av politiska helhetsgrepp.

– Hur elnätet ska förvaltas är en större fråga än enbart handläggningstiden för en nätkoncession. Den stora frågan för elbranschen är om dagens kapacitet i elnätet är förenlig med den samhällsutveckling man önskar, eller om det behövs större strukturella grepp, säger Mats Wang-Hansen.

* * *

Pöyrys rapport Trångt i elnäten – ett hinder för omställning och tillväxt? har beställts av Energiföretagen Sverige och publiceras i slutet av augusti.