”Tolv förbättringar riksdagen bör efterlysa”

”Tolv förbättringar riksdagen bör efterlysa”

DEBATT
Regeringen måste konkretisera och förtydliga energipolitiken, menar Mattias Goldmann, grundare av 2030-sekretariatet. Omställningen är akut, men vi behöver ett trovärdigt, heltäckande och framåtsyftande förslag som är brett förankrat med näringslivet, kommuner och regioner och åtminstone delar av den politiska oppositionen, skriver han.

Regeringen har nu presenterat en promemoria som ”behandlar de mest centrala delarna i den kommande energipolitiska inriktningspropositionen”. På 12 punkter bör riksdagen efterlysa förbättringar, utifrån regeringens skrivningar.

 

  1. ”En kraftig utbyggnad av elsystemet behövs för att nå klimatmålen”

Regeringen har skapat stor osäkerhet om vilka klimatmål som gäller framgent, och riksdagen bör slå fast att samtliga klimatmål ska bestå eller skärpas. 2030-målet för transportsektorn är särskilt angeläget då det ställer betydande krav på elnät och tillståndsprocesser men också kan bidra med effektbalansering.

 

  1. ”Regeringen ser för närvarande att Sverige bör planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh år 2045.”

Målbilden behöver förtydligas, med både effekt och delmål för 2030 och 2040 – industrietableringar sker inte baserade på tillgången på el om 22 år. För att öka trovärdigheten att målen nås bör centrala elsystemet klassas som riksintresse enligt Ellevios förslag.

 

  1. ”För att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig politik i linje med planeringsmålet kan regeringen behöva ompröva och precisera den kvantitativa bedömningen.

Preciseringen behövs nu, med delmål och regionala behov och omprövning utformad som med reduktionspliktens kontrollstationer i Energimyndighetens regi; vart tredje år med kompletteringar om så krävs. Att regeringen ignorerar befintliga kontrollstationers rekommendationer pekar på att de behöver få en starkare ställning än idag.

 

  1. ”Det är viktigt att elbehovet täcks på rätt plats geografiskt och tar i beaktande de osäkerheter som finns kring vilka projekt som realiseras.”

Att osäkerheter tas i beaktande räcker inte, de behöver minskas. Regeringen bör föreslå incitament för ny elproduktion i linje med statliga utredningen ”värdet av vinden” samt begränsningar av kommunala vetot mot nyetablering av vindkraft.

 

  1. ”Energimyndigheten bör få ett förtydligat ansvar för samordning inom andra delar av energisystemet som påverkar elektrifieringen med utgångspunkt i ett energisystemperspektiv. Energimyndigheten bör också få ett förtydligat ansvar för bedömning av hela samhällets behov av energi inklusive totalförsvarets behov.”

Målbilden behöver förtydligas, inte minst gällande potentialen för andra sektorer att avlasta effektbehov, såsom att lagra el i fordonsbatterier, använda fjärrvärme i uppvärmningssektorn eller avlasta elsystemet med hjälp av biogasen. När totalförsvaret inkluderas i utformningen av elsystemet blir det viktigt att utreda vem som ska betala för att säkerställa en rimlig kostnad för omställningen.

 

  1. ”Det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt.”

Vad som är samhällsekonomiskt effektivt varierar över tid, och påverkas t.ex. av vilken syn politiken har på svensk produktion av fossilfritt stål. Skrivningar som dessa är därmed till ingen nytta för näringslivet och behöver preciseras.

 

  1. ”Omotiverade hinder i elsystemet ska undanröjas för att skapa förutsättningar för en effektiv marknad som främjar konkurrenskraftiga priser.”

Hinderröjningen bör genomföras skyndsamt och vidgas till ”andra delar av energisystemet” såsom i Energimyndighetens föreslagna uppdrag, bl.a. för att stärka möjliga synergier mellan kraft- och fjärrvärmesektorn och övriga elsystemet och för att underlätta transportsektorns omställning. Energimyndighetens förslag i den nyligen avslutade kraft- och fjärrvärmestrategi bör skyndsamt genomföras så att kraft- och fjärrvärmen bättre kan bidra till gröna omställningen, leveranssäkerhet och robusta energisystem.

 

  1. ”Det är viktigt att utbyggnaden av elsystemet sker på ett sådant sätt att systemet kan tillhandahålla den effekt som krävs för att ansluta nya elförbrukare och elproducenter.”

Näringslivets behov är i närtid; både för industrin och transportsektorns omställning. I praktiken måste regeringens skrivning betyda att stora nytillskott av el inte dröjer mer än ett årtionde.

 

  1. ”Regeringen avser att uppdra åt en relevant myndighet att följa prisvolatiliteten på elmarknaden samt att se över om tillräckliga verktyg finns på plats för att marknadens aktörer ska kunna hantera volatiliteten.”

Det behövs konkreta lösningar som minskar volatiliteten och prisutsattheten, som förbättrad stimulans för decentraliserad korttidslagring av el och bättre möjligheter att prissäkra delar av förbrukningen. Därtill bör regeringen, som Ellevio föreslår, minska prisskillnaderna mellan elområdena, som är ”provocerande stora för näringslivet i södra Sverige” och riskerar leda till att sunda industrietableringar i norr som det gröna stålet motarbetas.

 

  1. ”Svenska kraftnät bör få ett övergripande ansvar för att följa upp leveranssäkerhetsmålet och identifiera vilka åtgärder som krävs för att målet ska nås på kort och lång sikt.”

Målet måste säkerställa hela Sveriges elförsörjning, för att undvika att beslut om kostnadseffektivitet som låter betydande delar av landet (t.ex. Gotland eller Norrlands inland) ha en helt otillfredsställande låg leveranssäkerhet.

 

  1. ”Sveriges mål för energieffektivisering bör ses över […] Ett nationellt mål för energieffektivisering bör vara utformat så att det utgör en politisk inriktning för hur mycket energieffektivisering som är ekonomiskt lönsam”

Sverige ska år 2030 nå 50 % effektivare energianvändning jämfört med 2005, mätt som tillförd energi i relation till BNP. Att rucka på målet utan att ange hur detta ska ske, vad som ska ändras, vem som ska ta fram förslag, när beslut ska fattas eller hur samhället bör agera under tiden, ger en osäkerhet på marknaden. Att utgå ifrån ekonomisk lönsamhet är olyckligt då det varierar beroende på t.ex. elpris och målet därmed inte blir skarpt eller mätbart. Därtill bör effektivisering som i sig själv är lönsam ske utan politisk styrning. Istället bör regeringen bidra till att effektivisering blir lönsam, med bättre finansieringsmöjligheter via Industri- och Klimatkliven, som Teknikföretagen föreslår.

 

  1. ”Planeringsmålet bedöms därigenom få viss styrande effekt, men kommer att behöva kompletteras med andra styrmedel för att uppnås.”

Behovet av styrmedel är akut, särskilt som vi knappast kommit närmare en väl fungerande elmarknad med elåterbäringen och fördyrandet av havsbaserad vindkraft. Här bör riksdagen begära konkreta förslag från regeringen i närtid.

 

Slutligen: I regeringens propositionsförteckning anges att energipolitiska inriktningspropositionen kommer i december. I motsats till den framhastade klimatpolitiska handlingsplanen, kan regeringen här ta den tid som krävs. Omställningen är akut, men vi behöver ett trovärdigt, heltäckande och framåtsyftande förslag som är brett förankrat med näringslivet, kommuner och regioner och åtminstone delar av den politiska oppositionen.

 

 

5 Kommentarer
Av Mattias Goldmann
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Nils-Åke Sandberg skriver:

    Från 2030 sekretariatet kör man i blindo i tolv steg, trots att 140 Twh gällt under 30-40 år och el-överskottet i SE1 och SE2 ökat drastiskt under tiden.

    Energieffektivisering har man hållit på med hela mitt arbetsliv, vilket man ser effekten av ovan. Det var mycket som gjordes fel så det sparades enorma mängder elkraft för att få upp lönsamheten. Lågenergi lamporna sparar bara ca 2 Twh medan elproduktionen sjönk med 4 Twh och när lysrören ersätts med LED, rör det sig om 6 Twh och i produktionsledet 12 Twh och skulle man putsa upp verkningsgraden ordentligt skulle det bli många Twh mer att använda.

    Halvera strömmen och förlusterna sjunker till 25 % av vad det var tidigare och det finns stora vinster att hämta hem än idag.

    Räddningsplankan att reducera järnmalm med väte och få järnsvamp är igång, men man hoppade över smältsteget i pilotanläggningen och ett gaslager blev det som ska jämna ut vindkraftens störande inverkan. SSAB ska spara 500 miljoner för att järnpriset har gått ner, det blir lite väl snabba ryck mellan full gas och full broms. Risken finns att pyspunkan från Stålverk 80 kan upprepa sig.

    Kort sagt dags att slå två flugor i en smäll och få två att betala för samma elektrolys process. Gör man vätgas av överskottet bildas även syrgas som kan användas till fullständigare förbränning av sopor (Ingen Nox) eller till luftning av biosteget i avloppsreningsverk som idag drar omättliga mängder elkraft med kompressor luftare och som fick bidrag fram till1974. Det blev så dyrt med luftning att stora industrier senare valt syrgasen tagen ur luften istället, som körs som flytande till tankarna och som används i biosteget. Så blir det samtidigt lång näsa åt snikfinkarna och både räntan och elen sjunker till minus sidan igen, för sko sig på tekniker är lönlöst.

  2. Johan Montelius skriver:

    Lite enklare:

    1/ Slopa allt vad klimatpolitik heter.

    Om vi börjar där så kommer nog resten att lösa sig.

    1. Bengt skriver:

      Att förneka verkligheten, att vi har en skenande klimatkris, fördröjer nödvändiga åtgärder och leder till svåra konsekvenser för djur, natur och mänskligheten. Tyvärr finns inget som talar för att klimatkrisen ska lösa sig av sig själv.

      1. Johan Montelius skriver:

        … lösa sig av sig själv ??? – klimathotet finns inte.

        Klimathotet är en villfarelse som vi fastnat i och eftersom det finns allt för många som tjänar på hysterin kommer vi fortsätta att slösa på våra resurser till ingen nytta. De ivrigaste påhejarna är oftast de som vet minst; övertygade om att vi har en kris gör dem väldigt högljudda – det är svårt att tävla med någon som tror att världen håller på att gå under.

        1. Göran Fredriksson skriver:

          Jag instämmer helt i JMs kommentar.

          En som kan minst men som har den största megafonen påstår att haven kokar och inser inte ens att ökningen av koldioxidhalten i atmosfären till stor del beror på att haven långsamt åter värms upp efter den lilla istiden, eftersom varmare vatten löser mindre koldioxid än kallare vatten.

          Vilket alla som har druckit en kolsyrad läskedryck borde ha insett utan någon klimatforskning alls. Men då vore tanken på en global koldioxidskatt definitivt död.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet