Teknik finns för att lösa kapacitetsbristen

Teknik finns för att lösa kapacitetsbristen

Lösningen på kapacitetsbristen behöver inte bli dyr och den finns redan idag. Dagens smarta elmätare, analysverktyg och styrlösningar skapar helt nya möjligheter för en fungerande effektmarknad, vilket löser en stor del av kapacitetsbristen och får elen att räcka åt alla, skriver Staffan Movin, program director, KTH Executive School och Patrik Nilsson, vd för energiteknikföretaget Kamstrup Sverige.

Den svenska energikommissionen har satt nationella mål där vi tillsammans ska uppnå 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Vi ska år 2040 ha ett 100 procent förnybart elsystem och år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Men regeringens klimatpolitik räcker inte till för att nå målen, konstaterar Klimatpolitiska rådet i sin första årliga rapport som presenterades den 21 mars.

Patrik Nilsson, vd Kamstrup Sverige.

Samtidigt visar Svenska kraftnäts prognoser på en rejäl försämring av effektbalansen de kommande fem åren. Det handlar inte om dygnet runt under hela vintrarna, utan under så kallade topplasttimmar, det vill säga de timmar när efterfrågan i elsystemet är som högst. Effektbristen oroar bland annat företrädare inom den elintensiva basindustrin som verkar på en global konkurrensutsatt marknad.

Energiföretagen har en nyckelroll för att möta dessa utmaningar, men då måste branschen ändra perspektiv och bli smartare.

Staffan Movin, KTH Executive School. Foto: MariaSöderberg.

Att öka tillförseln av el är inte hela lösningen. Det kräver stora investeringar i produktion och nät. Problemet är heller sällan bristen på el, utan bristen på effekt som uppstår i ett överbelastat nät. Precis som när det gäller vägnätet måste man därför hitta effektivare sätt att få trafiken att röra sig smidigare i det system man redan har.

Smarta elnät handlar om att bättre ta tillvara sina resurser och undvika effekttoppar. Det kräver en ökad förståelse för hur elen används och ett paradigmskifte från kollektiva antaganden om kunden till individuell anpassning för varje kunds specifika behov. I ett sådant system blir mätning och analys de viktigaste verktygen.

När produktionen reagerar på information från användarsidan skapas förutsättningar för flexibilitet, där vi exempelvis laddar våra bilar när elen är billig och säljer när den är dyr. Tillgången på data ger både företag och privatpersoner möjlighet att producera vår egen el och få betalt för den el vi inte använder. Effektlaster kan flyttas mellan olika funktioner i både hemmet och i samhället där den för tillfället behövs som bäst. Det innebär nya affärsmodeller som möjliggör för både konsumenter och företag att spara energi, miljö och pengar.

Sveriges förre energiminister Anders Sundströms förslag att regeringen tillsätter en utredning för att motverka kapacitetsbristen i elnäten och möjliggöra energiomställningen är lovvärt. Vi hoppas att en sådan utredning resulterar i högre krav på att utnyttja de digitala lösningar som redan finns för att hantera elbolagens resurser mer effektivt. Det rimmar dessutom bra med förslagen i förra årets utredning ”Mindre aktörer i ett energilandskap i förändring” om så kallade vita certifikat, vilket innebär att krav läggs på energileverantören att se till att energin används mer effektivt.

Tekniken finns för att skapa ett hållbart energisystem med en fungerande effektmarknad, vilket löser en stor del av den nuvarande kapacitetsbristen och får elen att räcka till såväl industrin som landets hushåll och växande elfordonsflotta – låt oss ta vara på den!

Staffan Movin, program director, KTH Executive School AB
Patrik Nilsson, vd Kamstrup Sverige

 

5 Kommentarer
Av Staffan Movin
program director, KTH Executive School
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Nils-Åke Sandberg skriver:

    Plottra inte mätarna byts ut först om 60-70 år som de gamla roterande.

    Bygg beständiga ledningar för 100 år framåt och flytta industrier dit kraften finns det är 8 Gwh elöverskott redan.

  2. Mikael Lundin skriver:

    Japp, helt rätt, teknik finns framme i tillräcklig omfattning men inte övrigt ramverk såsom lagverk och ekonomiska incitament, alltså affärsmodeller för att konsumenter ska vilja flytta effekter. Tillsätt utredning bums, Energikommissionen 2.0, där lösning ligger i att teknik, lag och ekonomi/marknad ska samverka i lösning. Bums var det!

  3. Asoos Rasool skriver:

    Lösningen på kapacitetsbristen kräver stora investeringar i nätförstärkningar på alla nivåer ( stam-, region, och lokala elnätet)
    Den tekniska lösningar med smarta mätare och andra smarta lösningar kan underlätta lite i visa situationer men långt från tillräckligt.

  4. Per Ribbing skriver:

    Hear, hear! Det är UTVECKLING av samhället vi ingenjörer ska hålla på med. Sluta gnälla över gamla reaktorer nu. Deras tid är kommen. Släpp det. Gå vidare.

  5. Leif Tollen skriver:

    Visst finns tekniken. Men inte hemma hos konsumenten. Vad kommer det att kosta oss? Kostade inte förra elmätaruppgraderingenn 16 miljarder? Förstår att Kamstrup ser positivt på framtiden.

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet