DEBATT
Flödesbaserad kapacitetsberäkning är är en förutsättning för att kunna optimera användningen av det europeiska kraftnätet och samtidigt upprätthålla driftsäkerheten. Det skriver Mårten Bergman, enhetschef Transmission & Elmarknad på Svenska kraftnät, i ett svar på Mats Nilssons kritik.
Flödesbaserad kapacitetsberäkning är nödvändig
Den gröna omställningen ställer Europas elmarknad inför nya utmaningar. Det gör att behovet av en mer effektiv och flexibel metod för att beräkna och allokera överföringskapacitet mellan olika elområden blir alltmer påtagligt. För Svenska kraftnät och våra motsvarigheter i Norden är flödesbaserad kapacitetsberäkning en nyckelkomponent i att möta dessa utmaningar. Flödesbaserad kapacitetsberäkning är en förutsättning för att kunna optimera användningen av det europeiska kraftnätet och samtidigt upprätthålla driftsäkerheten.
Vad är flödesbaserad kapacitetsberäkning?
Flödesbaserad kapacitetsberäkning är en standardiserad metod för att beräkna överföringskapaciteten i elnätet. Den är mer detaljerad och avancerad än den nuvarande metoden, NTC. Med NTC sätts fasta gränser för hur mycket el som kan handlas på elområdesgränserna, men flödesbaserad kapacitetsberäkning tar istället hänsyn till hela nätet och hur olika elflöden påverkar varandra. Det innebär att kapacitetsberäkningen blir mer dynamisk och anpassad efter den faktiska situationen i elnätet.
Idag måste varje systemoperatör använda extra marginaler för att säkerställa driftsäkerheten, eftersom de inte vet exakt hur marknaden kommer att agera. Följden är att en del överföringskapacitet inte används.
Med flödesbaserad kapacitetsberäkning får marknaden tillgång till information som mer detaljerat beskriver de fysiska begränsningarna i nätet. Det möjliggör mer exakt beräkning av hur mycket el som kan överföras mellan olika områden utan att äventyra driftsäkerheten. Nätet används alltså mer effektivt.
Varför införs den nya metoden?
1. Ökad kapacitet och effektivare handel
Flödesbaserad kapacitetsberäkning möjliggör att elmarknaden kan använda mer överföringskapacitet på de gränser där det behövs som mest. Detta innebär större möjligheter att handla el mellan olika områden, vilket leder till en effektivare användning av kraftsystemets resurser och en ökad samhällsekonomisk nytta. Resultatet från simuleringarna av den flödesbaserade metoden visar en total ökning av nyttan både sett till hela Europas elmarknad och för Sverige.
2. Grön omställning och hållbarhet
Flödesbaserad kapacitetsberäkning är bättre anpassad att hantera de snabbt föränderliga elflöden som uppstår med den gröna omställningen. I takt med att mer förnybar energi, som vind- och solkraft, ansluts till systemet blir elflödena mer varierande. Eftersom den nya metoden möjliggör en mer flexibel användning av nätet går det att passa in dessa föränderliga flöden. Med flödesbaserad kapacitetsberäkning kan vi alltså utnyttja förnybara energikällor på ett mer effektivt sätt än med nuvarande kapacitetsberäkningsmetod.
3. Legala krav och europeisk integration
Enligt EUs regelverk är flödesbaserad kapacitetsberäkning den föredragna metoden för kapacitetsberäkning i nät med komplexa elflöden, såsom det nordiska kraftnätet. Regelverket kräver att metoden ska implementeras, såvida det inte kan bevisas att en annan metod, koordinerad NTC, skulle vara mer effektiv. Nordiska tillsynsmyndigheter godkände 2020 metoden med flödesbaserad kapacitetsberäkning, vilket innebär att hela Norden kommer att implementera denna.
De nordiska systemoperatörerna lämnade in ett förslag på en koordinerad NTC-metod år 2019 som avslogs då den inte kunde bevisas vara lika effektiv som FB metoden.
Hur påverkas priserna?
Det finns en del kritiska röster mot införandet av flödesbaserad kapacitetsberäkning, främst från aktörer som oroar sig för att metoden kan leda till högre priser i vissa elområden. Men det är viktigt att förstå att detta är en metod för att optimera elmarknadens funktion och säkerställa att elen flödar dit den ger störst samhällsnytta. Övergången från NTC till flödesbaserad kapacitetsberäkning har samma effekt på handeln som att öka kapaciteten genom att bygga ytterligare ledningar där producenter och konsumenter har störst intresse att handla med varandra. Genom att metoden ökar handelsmöjligheterna jämnas prisskillnaderna mellan elområden ut.
Sammanfattningsvis innebär flödesbaserad kapacitetsberäkning en nödvändig utveckling av elmarknaden som förbättrar effektiviteten, ökar överföringskapaciteten och underlättar den gröna omställningen. Implementeringen av metoden är en förändring som sannolikt kommer att påverka elpriserna. När kraftsystemets infrastruktur kan nyttjas bättre och vi kan överföra mer el jämnas priserna i Europas elområden ut, så elområden med högst pris får lägre pris samtidigt som områden med lägre pris kommer få högre. Genom att införa flödesbaserad kapacitetsberäkning kommer vi att kunna säkerställa en mer robust och hållbar elförsörjning i hela Europa, samtidigt som vi följer de legala krav som EU ställer.
***
Läs också: Mats Nilsson: ”Norge vinnare, Sverige förlorare”
10 Kommentarer
Det är ju ett helt felaktigt påstående att flödesbaserad kapacitetsberäkning skulle bidra till den gröna omställningen. Metoden straffar ju elkunderna i länder som investerat i en billigare och fossilfri elproduktion. Länder som har höga priser då man satsat på fossilberoende elproduktion som rusat i pris kan hålla nere sina priser genom att köpa billig el från Sverige och Norge, vilket gör att omställningen i dessa länder försenas. En utveckling som däremot driver upp priserna för Svenska elkunder till orimliga nivåer. Trots att de svenska elkunderna under mycket lång tid varit med och betalat för utbyggnaden av vatten och kärnkraft i Sverige så minskar kundernas nytta av detta ju mer man exponeras de europeiska elpriserna.
Systemet innebär också en ren kapitalöverföreing från privatkunder till elbolagen utan någon som helst positiv effekt för kunderna. Tvärtom kommer kunderna i länder som betalat för mer fossilberoende elproduktion att få de största ökningen av sina avgifter, medan kunderna i länder som satsat mindre på grön omställning får sänkningar.
I en fungerande marknad belönar den som gjort positiva investeringar, den europeiska elmarknaden fungerar tvärtom och flödesbaserad kapacitetsberäkning förstärker istället för att motverka systemfelen
Det jag inte förstår är att man utan tvekan inför en metod som ger högre priser till konsumenterna i Sverige och noterar det som en skitsak i sammanhanget.
Norge vinner Tyskland vinner, Europa vinner men olyckligtvis drabbas svenskarna. Vem talar för svenska folket i EU? Ingen verkar det som.
Varför anmäler ingen Tyskland som vägrar införa elområden trots behov?
SVK borde inse vilka de representerar, svenska folkets i 1a hand!
Jag håller med i sak med men notera att det är fr.a. norrmännen so blir vinnare i denna variant av flödesbaserad kapacitetsberäkning. Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen har bara tittat på när Norrmännen riggat modellen till sin fördel 🙁
Det är inte nog med att norrmännen (utan att vara ”fullvärdiga medlemmar” i EU-samarbetet) blir extremt gynnade utan också tyskarna kommer att bli gynnade (=räddade) trots att dom genom politiska lögner har raserat/saboterat sin egen elförsörjning. Det är inte rimligt att vi svenskar får dra ett oförtjänt tungt lass. Nej, sätt stopp för de här tokigheterna!
Om näten nytjas bättre är det såklart utmärkt.
Men jag skulle vilja se de sannolika prisförändringarna för den nya modellen och för Sveriges olika elområden, jämfört med historik. Förutsätter att detta simulerats.
Dessutom vilka som är ekonomiska vinnare / förlorare i det nya systemet. T.ex elproducent, nätägare, staten/skatteintäkter, industri och hushåll. Hur ser dessa simuleringar ut.
Huruvida det blir mer kapacitet eller mindre är ju fortfarande en tvistefråga, speciellt som om osäkerheterna ökar för aktörerna och begränsningar är aviserad för intradagmarknaden så är min bild att de nordiska systemoperatörerna har torgfört att mer överföringskapacitet behöver reserveras, dels för att hantera de obalanser som aktörerna inte längre själva kan hantera, dels för att ta höjd för att man kör systemet hårdare.
Men det här är andra gången jag hör påståendet att en modell för CNTC ska ha föreslagits, analyserats och utvärderats. Mig veterligen så avfärdade de nordiska TSOerna CNTC för dagen-före handeln från starten (2014?) och det gjordes aldrig någon jämförelse eftersom flowbased var teoretiskt optimal.
Det enda jag kan inbilla mig kan ha föreslagits skulle vara beräkningsmodellen för den långsiktiga kapacitetstilldelningen, men det är ju inte jämförbart med vad som sker nu. Skulle gärna vilja ha klarhet i detta för att inte leva i tron att en svensk myndighet far med osanning.
De nordiska systemoperatörerna lämnade in ett förslag på en koordinerad NTC-metod för den långsiktiga tidsramen som avslogs av ACER då den inte kunde bevisas vara lika effektiv som FB metoden. ACER beslut från 2019 godkänner förslaget om en långsiktig kapacitetsberäkningsmetod (LT CCM) för det nordiska kapacitetsberäkningsområdet. Beslutet betonar att den flödesbaserade metoden är den mest lämpliga för det nordiska maskade nätet.
I beslutet fastslår ACER att enligt CACM-förordningen bör CNTC-metoden inte användas i ett maskat transmissionsnät, eftersom det är svårt att effektivt definiera möjliga NTC-värden för gränser med starkt beroende, vilket är fallet för det nordiska CCR-området. Därför rekommenderas att det nordiska CCR-området tillämpar en flödesbaserad metod, vilket även säkerställer kompatibilitet med den nordiska kapacitetsberäkningsmetoden (CCM) för dagen före-marknaden. ACER föreslår därför att man inte omarbetar förslaget enligt artikel 29(8) i CACM-förordningen, utan istället antar den flödesbaserade metoden för långsiktig kapacitetsberäkning.
Länk till beslutet:
https://eepublicdownloads.entsoe.eu/clean-documents/nc-tasks/Nordic%20-%2010.1%20-%20ACER_Decision%20(1).pdf
Det finns en del att anmärka på här. När det gäller utgångsläget ratades CNTC utan några som helst analyser. Elaka rykten hävdar att det berodde på att Statnett redan gjort IT-investeringar…
Även om det är svårt att argumentera mot flowbased då det är en teoretiskt optimal modell, så visade ”analysen” på väldigt liten ökning av den samhällsekonomiska nyttan, varför det hade kunnat finnas fog för att rata modellen redan då. Efterhand har det ju dock visat sig att det tillkommit information som inte omfattats av analysen som att nyttan överdrivs då man inte modellerat vattenkraften korrekt och på kostnadssidan ska nämnas begränsningarna avi intradaghandeln, effektivitetsförluster i vattenkraften och begränsningar i kapacitetstilldelningen för att ta höjd för att systemet körs närmare gränserna. Dessa fyra faktorer torde vara motivation nog för att göra ett omtag i processen.
Sen verkar det ju tyvärr som att Svk töjer på sanningen. Någon ansökan om CNTC för DA har aldrig lämnats in utan det som ansökts om avser den långsiktiga kapacitetstilldelningen. Nu har jag inte lusläst beslutet men det verkar inte handla om ett avslag utan snarare en rekommendation. Vilken dessutom verkar huvudsakligen baseras på det faktum att det tidigare beslutats om att tillämpa flowbased i DA-marknaden. Det ligger väl i tiden med ”cirkulära” resonemang…
Tydlig och klar sammanfattning – tack!
Den allmänna ”besvikelsen” på elsystemet och elpriserna verkar i vissa läger leda till den snabba slutsatsen att alla förändringar är av ondo.
Hej, jag är lekman inom energiområdet, men jag tycker det är intressant att höra politiker tävla på Rapport om hur mycket elpriset måste sänkas i Sverige. Samtidigt har vi redan elpriser som får många andra europeiska länder att se på oss med avund! Som EU-medlem förstår jag att vi behöver bidra till en gemensam marknad och jag är övertygad om att vi klarar av en höjning på 10-20%. Trots det skulle vi fortfarande ha betydligt lägre elpriser än kontinenten.