Svenskarna sparade el i vintras men det kunde bli ännu mer om hushållen haft smarta eltjänster med timprisavtal och därmed direkta ekonomiska skäl att variera elförbrukningen, skriver Tanmoy Bari på Greenely. Regeringen bör ge sina myndigheter på energiområdet i uppdrag att ta fram begriplig information om hur förbrukarflexibilitet fungerar i praktiken, menar han.

I höstas varnade Svenska kraftnät för att det fanns en risk att elkunder under vintern skulle kopplas bort på grund av effektbrist. Nu skedde inte det, trots att vi hade rekordstort underskott den 16 december mellan klockan 9 till 10, då vi saknade 3 000 MWh. Som tur var kunde vi importera. Att vi klarade oss beror på att svenskarna sparade el, enligt Svenska kraftnät har elförbrukningen sedan september 2022 i snitt legat fem procent under motsvarande period 2021. I februari var minskningen 6,5 procent.

Men förbrukningen skulle varit ännu lägre om hushållen haft smarta eltjänster med timprisavtal och därmed direkta ekonomiska skäl att variera elförbrukningen. Som exempel kan nämnas att Greenelys kunder i februari minskade sin elförbrukning med hela 21 procent jämfört med året innan. Minskningen är främst under de timmar då elsystemet är som mest pressat. Alla företag som erbjuder timprisavtal och utrustning för att styra förbrukningen har märkt samma sak.

Europa arbetar för att koppla bort den ryska gasen och oljan, samtidigt ska vi ställa om till fossilfri produktion inom ramen för Fit for 55-programmet där koldioxidutsläppen ska minska med 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivå. Som en konsekvens lär elkonsumtionen öka kraftigt, i Sverige kan det handla om en fördubbling till år 2035, enligt en rapport från Energimyndigheten

En fördubblad elkonsumtion tillsammans med långa tillståndsprocesser för nya vindkraftsparker och kärnkraftverk leder till att vi under lång tid måste kunna variera förbrukningen under höglasttimmarna. Lyckas vi inte med det får vi skyhöga elpriser och situationer då Svenska kraftnät måste använda rullande elavbrott.

Tre energimyndigheter har nyss presenterat fem rapporter med förslag på hur elsystemet ska kunna bli mer flexibelt. Energimyndigheten (Ei) konstaterar i Konsumenter och efterfrågeflexibilitet (Ei 2023:04) att det bara är timprisavtal som överhuvudtaget ger elanvändaren skäl att variera sin förbrukning, men bara runt tio procent av hushållen har ett sådant avtal. Det råder stor förvirring hos hushållen om hur olika elavtal fungerar, vilket avtal hushållet faktiskt har och vad man betalar för.

Ei föreslår en rad konkreta åtgärder för att få hushållen mer medvetna om den roll de kan spela i elsystemet:

– Regeringen bör se till att samordna information om hur efterfrågeflexibilitet fungerar, vilka smarta styrtjänster som finns och hur olika avtalsformer fungerar, och göra informationen enkelt tillgänglig.

– Ordna så att historiska elpriser blir enkelt tillgängliga och utveckla digitala verktyg som gör att hushållen kan räkna ut hur mycket de skulle tjäna på att variera sin elförbrukning.

– Gör det möjligt för hela hushållet att dela information om elpriser och elanvändning. Idag är det den som står för avtalet som får informationen, men för att ett hushåll ska kunna förbruka flexibelt måste alla vara involverade.

– Slopa möjligheten för elnätsföretagen att fakturera för den genomsnittliga förbrukningen, något de gör för att det är enkelt. Sådan månadsavräkning är ett avgörande hinder för hushållen att reagera på marknadens prissignaler.

Regeringen bör snabbt ge sina myndigheter på energiområdet i uppdrag att ta fram begriplig information om hur förbrukarflexibilitet fungerar i praktiken och genom kampanjer sprida den. Detta kan få stor betydelse när EU till 2025 går över till prissättning av el per kvarts timme. Med så noggrann upplösning kan hushållen spara stora pengar, samtidigt som elsystemet kan hållas i balans i väntan på att ny elproduktion byggs. Det finns en risk att elsystemet under kommande vinter blir ännu mer pressat, därför är det bråttom.

***

Foto: Ellevio