DEBATT
Den nya metoden för att beräkna kapaciteter på stamnätet kommer göra elen i Sverige dyrare. Det beror på de val som gjorts när man nu inför modellen och inte på ”marginalprissättning” som Svenska kraftnät hävdar, menar elmarknadsanalytikern Mats Nilsson. Svenska kraftnät tycks inte klarat av att hålla emot det norska trycket i förhandlingarna, skriver han.
När jag deltog i TV4s Nyhetsmorgon angående den fördyrande, och numera i Sverige ökända flödesbaserade kapacitetsberäkningen, debatterade jag med Erik Ek från Svenska kraftnät. Han försökte förklara det för svenska kunder dramatiskt dåliga utfallet med att det beror på ”marginalprissättning”[1] och att det är marknadens aktörer som sätter priserna. De kraftigt, för svensk del, förändrade handelsflödena ville han inte diskutera. I själva verket är det den nya metoden som är orsaken till prishöjningarna.
Bild: Mats Nilsson och Svenska kraftnäts strategiska driftschef Erik Ek debatterar marknadsmodell framför programledarna Jenny Strömstedt och Steffo Törnquist. Från TV4:s sändning.
Den nya metoden innebär att mer norsk el kan flöda genom Sveriges stamnät södertut, och att de svenska elpriserna då stiger.
Men den EU-reglering som ska införas består inte av ett av Gud givet reglemente. Det ska snarare liknas vid ett utkast, ramarna till ett datorprogram för styrning av flöden i stamnäten. Det finns en ram som måste följas men sedan lämnas många val av programmets utformning och innehåll åt de lokala systemoperatörerna varav Svenska kraftnät är en. Detta innehåll har delvis förhandlats fram på nordisk nivå. Norska Statnett, som har det svagaste nätet i Norden har varit drivande.
Det finns anledning att kort beröra förhandlingarna. Statnett har en tydlig instruktion att verka för norska intressen. De har också tidigt tagit ledarskapet kring ”programmeringen” av den nya beräkningsmodellen. Svenska kraftnät med en mycket vagare instruktion att verka för något allmänt europeiskt bästa tycks dels inte klarat av att hålla emot det norska trycket, dels utvecklat kompetens kring frågorna relativt sent. Att modellen bidrar till ett stort plus för Norge är således inte förvånande.
I utformningen av ”datorprogrammet” och modellen väljer de nordiska systemoperatörerna hur man ska hantera oplanerade norska flöden, prognoser för inmatning och utmatning, mothandel av interna flaskhalsar, vilka flaskhalsar som ska ingå och hur de påverkas av olika flöden. Där bestäms också om vi ska tillåta flöden från högpris- till lågprisområden att påverka spotmarknaden etc.
Även om detta snabbt blir mycket tekniskt så är min poäng att från Bryssel kom inte någon färdig modell. Systemoperatörerna hade kunnat göra andra val, och framför allt behövt undersöka vilka konsekvenser andra val hade fått. Det måste således inte bli så dåligt för svenska kunder som nu blir fallet. Norge, med det svaga nätet, behövde inte vinna så stort.
Men en diskussion om varför handeln med el minskar även om flödena ökar, eller att diskutera alternativa val som gett andra utfall än det nuvarande, är något som Svenska kraftnät inte vill medverka i.
Vidare väljer Svenska kraftnät nu data för enbart 2024 när de diskuterar prisökningarna. De hänvisar gärna i andra sammanhang till den långa testperiod som genomgåtts men just när det gäller priserna hänvisar man till en kortare period med en sommar som var extremt fördelaktig för resultaten och som därmed tycks visa att priserna för elområde 4 skulle gått ner litet grann. I detta fall skulle jag säga att det inte är sommarpriserna som är viktiga för svenska konsumenter utan vilka priser kunderna kommer att möta när efterfrågan är hög, på vintern. Priserna kommer då att bli högre i alla svenska elområden. Den längre tidsperioden med viktade priser (priser som tar hänsyn till säsongsmönster) pekar också på högre priser i hela landet.
Tänk er tillbaks till 2008-2009. Danska kunder hade anmält Svenska kraftnät till EU-kommissionen för att de begränsade exportflödena till Danmark. Tänk er vidare att generaldirektören för Svenska kraftnät åkt ner till Bryssel och förklarat att: ”Svenska kraftnäts roll […] är att säkerställa att kraftsystemet är driftsäkert och att elmarknaden fungerar. Eftersom elmarknaden är avreglerad så sätts priset på den fria marknaden.”[2] Generaldirektören klämmer slutligen till med: ”Det är de danska producenternas marknadspriser som gör att det blir dyrt i Danmark när Svenska kraftnät styr om flödena.” Sannolikheten att den svenska generaldirektören skulle blivit utskrattad är 100%. Nu, 2024, använder Svenska kraftnät just detta resonemang för att förklara varför elpriserna kommer att öka.
[1] ”Marginalprissättning” är en teknisk term. Det är i allmänhet bättre att tala om marknadspriser vilket är vad som menas.
[2] Citatet är hämtat från Linkedin den 23 september 2024. Det är en förklaring från en av Svenska kraftnäts kommunikatörer till varför priserna i Sverige går upp efter införandet av flödesbaserad kapacitetsberäkning. Hela citatet: ” ”Svenska kraftnäts roll är inte säkerställa låga elpriser i Sverige, det är att säkerställa att kraftsystemet är driftsäkert och att elmarknaden fungerar. Eftersom elmarknaden är avreglerad så sätts priset på den fria marknaden.”
5 Kommentarer
Såg inslaget i TV4:s Nyhetsmorgon där både Mats Nilsson och Erik Ek medverkade. Ingen av dessa lyckades förklara för allmänheten hur det hela fungerar varken ur teknisk synvinkel eller när det gäller påverkan på elpriset.
Någon av dessa hade kunnat ta tillfället i akt att förklara hur t ex överföringsförmågan i stamnätet sjönk vid avvecklingen av de sex kärnkraftaggregaten.
Den sänkningen i överföringsförmåga borde vara större än det man nu vinner tillbaka genom att införa flödesbaserad kapacitetsberäkning. Eller?
Att försöka förklara flödesbaserad kapacitetstilldelning blir precis som Mats Nilsson skriver snabbt väldigt tekniskt. Mina egna arbeten med att bygga algoritmer för flödesbaserat har lärt mig en hel del om detta, och man kan precis som Mats skriver göra flera olika val i implementationen.
Men, bara för att kärnan är väldigt teknisk, så måste man skilja implementationen av algoritmen från hur man väljer att köra kraftsystemet. Implementationen i sig hindrar t.ex. inte mothandel. Icke intuitiva flöden, dvs från högt till lågt pris existerar i verkligheten, och påverkar systemet oavsett modell. Att de via Flödesbaserat blir tydliga är en annan, delvis positiv, sak.
Visst kunde man gjort andra val kring Sveriges elsystem, men dessa skall göras på en annan nivå än hos Svenska kraftnät.
Lars, din avslutande mening är spot on!
Det är egentligen inte Svenska Kraftnät utan Energimarknadsinspektionen som är ansvariga för regelverk och uppföljning av DayAhead- & Intradag-marknaderna och därmed så är det även Ei som är ytterst ansvariga för implementationen av FBMC i Sverige, och då borde det rimligtvis vara de som både ställer detaljerade krav på och utför en gedigen utvärdering av modellen.
Och det borde väl egentligen även vara Ei som sitter i TV4’s morgonsoffa och förklarar varför de tillåter att den här versionen av FBMC implementeras trots alla negativa konsekvenser och kritik från i princip alla parter förutom de Nordiska TSOerna.
JA
fast här lyfter du frågan till att handla om flödesbaserat eller inte.
Jag konstaterar att flödesbaserat nog kan vara ett bra val men inte såsom den implementeras i Norden. För mig är det obegripligt att göra ett program med ett antal parameterval (och andra val) med välfärdsomfördelningar i miljardklassen utan att göra känslighetsanalyser.