Ellagen ger inte tillräckligt stöd till Svenska kraftnät som systemansvarig myndighet under större elkriser och elavbrott. Energiföretag måste bland annat ges skyldighet att följa TSO:ns ledarskap och samordning. Dessutom behövs ett tydligare regelverk kring ansvaret för lokal och regional ö-drift.

Med dagens reglering blir myndighetsrollerna otydliga, menar Svenska kraftnät. Ellagen bör därför ändras. Inte ens regeringens tillsatta expertutredning kring elmarknaden förmår skilja ansvaret som elberedskapsmyndighet från uppdraget som systemansvarig TSO.

I olika sammanhang har Svenska kraftnät påpekat sina juridiska begränsningar för regeringen, nu senast i sitt remissvar (pdf) till Elmarknadsutredningen. Våren 2025 lämnades den av regeringen beställda utredningen (pdf) med många förslag kring bland annat elberedskap. Det visade sig att där fanns en del saker att reda ut, enligt Svenska kraftnät.

Otillräcklig utredning
I sitt remissvar skriver Svenska kraftnät att ”utredningens hantering av elberedskap, beredskap och totalförsvar är bristfällig”. Elmarknadsutredningen bidrar bland annat till ”betydande begreppsförvirring”.

Då utredningen blandar ihop Svenska kraftnäts uppgift som elberedskapsmyndighet med rollen som systemansvarig TSO skapas ”ytterligare otydlighet avseende roller och uppdrag på området”. Utredningens ”förvirring” är endast ett exempel på otydligheten i beredskapsfrågan. Det behövs därför ”en mer preciserad ansvarsfördelning”.

Vill leda på riktigt
Den i energibranschen grundläggande ansvarsprincipen att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden också ska ha ansvaret även i en krissituation är inte lika självklar som man intuitivt kan tro, menar TSO:n. I regeringens myndighetsinstruktion till Svenska kraftnät behandlas elberedskapsfrågorna på ett övergripande plan, och under paragraf 11 står att Svenska kraftnät ska tillgodose samhällets behov av elkraft ”genom att planera, leda och samordna elförsörjningens resurser”.

Svenska kraftnät saknar dock legalt mandat att samordna och leda aktörer, som exempelvis elnätsföretag. Enligt dagens bestämmelser får man gärna leda men det finns ingen skyldighet att följa. Det är inget lagbrott att agera tvärt emot myndighetens besked.

Lagen trumfar instruktionen
Den här sortens juridisk kontrovers är mer än enbart en akademisk fråga, menar Svenska kraftnät. Självklart kommer inget elnätsföretag i en allvarlig krissituation att sätta sig på tvären mot Svenska kraftnäts besked och samordning, men det håller inte. Ledarskapet kan enligt Svenska kraftnät inte enbart bygga på resonemang och förnuft.

I sitt remissvar skriver man att det inte heller räcker att den ledande rollen kan tolkas fram ur regeringens myndighetsinstruktion. ”Även om uppgiften finns i Svenska kraftnäts instruktion finns det idag inga egentliga befogenheter för Svenska kraftnät gentemot elförsörjningens aktörer vad gäller ledning av elförsörjningens resurser.”

Kriser kräver tydlighet
Under extrema kriser måste beslutsvägar och roller vara lätta att uppfatta. Resurser och metoder måste kunna samordnas mellan flera aktörer som länsstyrelser, kommuner och distributionssystemansvariga elnätsföretag (DSO:er), något det redan finns planer för både nationellt och lokalt, men beslutsvägar och roller måste vara tydliga. Det är de inte idag.

Otydlighet kring myndighetens roller påverkar hur elberedskapen mot större kriser planeras och hanteras och det blir svårare att bygga upp en strategisk krisberedskap. Med tanke på ökande hot mot elnätet och mer extremväder är man kritisk till att man som myndighet inte bemöts med mer dagsaktuella förslag.

Absolut nödvändig
Särskilt elnätsföretag måste åläggas ”en skyldighet att ledas och samordnas”. Den typen ledarskap måste därför regleras i lag.

”Svenska kraftnät bedömer att en reglering i ellagen är absolut nödvändigt för att elförsörjningens aktörer som äger och driver de nödvändiga resurserna ska ha en skyldighet att ledas och samordnas av Svenska kraftnät. Även vid fredstida kriser och höjd beredskap ska samhällets viktigaste funktioner kunna förses med el och det behövs reglering för att möjliggöra detta.”

Ö-drift utan lagstiftning
I sitt remissvar till regeringen passar Svenska kraftnät också på att ”uppmärksamma att det i dagsläget inte finns någon lagstiftning vad gäller lokal och regional ö-drift”. Det gäller särskilt ansvarsfrågor och frågor kring ekonomisk ersättning som man vill se ”ett tydligare regelverk för”.

Särskilt saknas regelverk som visar hur det ekonomiska flödet under lokal och regional ö-drift ska se ut, menar Svenska kraftnät. Det finns idag ingen finansiell strategi och inga ersättningsmodeller under långa elavbrott.

– Behovet för en reglering är något Svenska kraftnät har lyft i olika utredningar, och alltså senast i vårt remissvar till Elmarknadsutredningen, säger Aisan Rasouli, Svenska kraftnäts elberedskapsspecialist.

Planerad och kontrollerad
Det bör också utredas ”hur ansvaret för frekvenshållning […] kan säkerställas i ellagen,” menar Svenska kraftnät. Ö-drift är dock inte ett totalt regellöst område. För att säkerställa systemstabilitet och beredskap vid bortfall hanterar Svenska kraftnät ö-drift genom flera tekniska regelverk.

För Svenska kraftnät är ö-drift en planerad verksamhet i förutbestämda områden med en fastställd plan för uppstart och drift, både tekniskt och administrativt. Kontrollerad ö-drift med rätt teknik är en viktig del av samhällsberedskapen. En ny rapport från Energiforsk visar för övrigt hur valet av teknik kan minska ö-driftens risker.

Svårt utan el
Ö-drift definieras som en viktig beredskapsåtgärd för stora delar av det svenska elsystemet. ”Storleksordningen på de lokala och regionala ö-drifterna är en ort, stad, kommun eller delar av dessa,” skriver Svenska kraftnät på sin informationssida.

I sin svarsremiss till Elmarknadsutredningen påpekar man emellertid – apropå just elmarknaden – att det idag saknas tillräckligt med spridd elproduktion till att ö-drift kan utgöra en större beredskap i det svenska elsystemet. Nuvarande marknadsmodell leder till att ”befintlig elproduktion med ö-driftpotential läggs ned” samtidigt som nya anläggningar inte byggs.

I Sverige saknas därför elproduktion ”som kan driva lokala och regionala ö-drifter, särskilt nära befolkningscentra,” skriver Svenska kraftnät.

Ö-driftens dilemma
Beroende på krisens omfattning och vilka resurser man sitter tillbaka med kan ö-drift se mycket olika ut, konstaterar Aisan Rasouli. Ö-driftsregleringens stora dilemma är att man av säkerhetsskäl bör vara strängt reglerad, men samtidigt så oreglerad att det finns utrymme för nödvändiga lokala beslut.

Det är också politikens och juridikens största utmaning. Det är ett stort språng från elberedskapens grovplanering till ett standardiserat och detaljerat regelverk.

– Därför finns idag ingen lagstiftning som reglerar ö-drift i varken lokalnät eller regionnäten. Det finns inget som kravställer hur systemet ska dimensioneras eller vilka säkerhetsmarginaler man ska ha, säger Aisan Rasouli.