Svenska kraftnät: lösningen inte mothandel

Svenska kraftnät: lösningen inte mothandel

Regeringens synsätt, att mothandel av el är en lämplig metod för att lösa bristen på eleffekt, delas inte av Svenska kraftnät. ”I vårt uppdrag på Svenska kraftnät ingår det att behandla alla aktörer lika”, säger Daniel Gustafsson, chef för Svenska kraftnäts avdelning för kraftsystem.

Regeringen har vid flera tillfällen kommunicerat att mothandel kan accepteras som metod, bland annat i fråga om det aktuella åtgärdspaketet gällande Malmöregionens effektproblem.

Till exempel nämner regeringen i en artikel, publicerad på regeringens hemsida den 7 november, ”mothandel av el från utlandet” som en av de åtgärder som nu räddar situationen i Malmö. I en intervju i Sydsvenskan citeras energiministern Anders Ygeman uttrycka samma sak: ”Vi kan genom motköp exportera mindre.”

EU tillåter två metoder för att hantera flaskhalsar, nämligen indelning i elområden och mothandel. Den senare innebär ”att Svenska kraftnät betalar för en ökad elproduktion i underskottsområdet och/eller en minskad elproduktion i överskottsområdet”, enligt Energimarknadsinspektionen (Ei), som också i ett regelverk (det senaste daterat januari i år) noga beskriver hur mothandel ska gå till.

På Svenska kraftnät delar man inte regeringens bild av mothandeln. Motköp har i förberedande diskussioner nämnts som en av olika tänkbara metoder för att försöka hantera effektbristen, men alternativet har bestämt avvisats av Svenska kraftnät, efter att interna utredningar konstaterat att motköp i detta fall skulle kunna ge enskilda aktörer extra vinning.

Daniel Gustafsson, Svenska kraftnät.

”Vi har skickat besked om felskrivningen på regeringens hemsida till departementet och föreslagit en ändring i den text som regeringen gått ut med”, säger Daniel Gustafsson.

Det stämmer i och för sig, tillägger han, att Svenska kraftnät i extrema lägen kan genomföra motköp av el. ”Men bara vid felfallssituationer, som när brott på en stor ledning riskerar ge storskaliga effekter i Sveriges elförsörjning. Det är tillfällen som är mycket sällsynta.”

Daniel Gustafsson tillträdde som chef för Svenska kraftnäts avdelning för kraftsystem i september i år efter ett långvarigt förflutet hos ABB. I sin nya roll är han ansvarig för systemanalys och planering och utveckling av kraftsystemet som helhet, vilket bland annat innefattar hantering av nyanslutningar, systemåtgärder och marknadsintegration.

”Den aktuella omställningen av energisystemet innebär att Svenska kraftnät nu arbetar i en historiskt hög takt. Snabb förändring är det nya normala och kommer att prägla hela branschen under decennier framåt”, säger han.

Centralt i Svenska kraftnäts arbete är samhällsekonomiska analyser. Hur ska myndigheten agera utifrån en karta som ständigt förändrar sig, för att nå bästa effekt? Avgörande är, säger Daniel Gustafsson, att arbeta nära regulatorn, Ei. De två myndigheterna behöver tala samma språk. Viktig draghjälp i den samhällsekonomiska bedömningen ges också av EU.

Vad gäller den koncession som Ei nyligen nekade Svenska kraftnät för de planerade stamnätsledningarna Ekhyddan-Nybro och Nybro-Hemsjö har Svenska kraftnät lämnat överklagande till regeringen. Daniel Gustafssons tolkning är att Ei vill se en mer detaljerad motivering till Svenska kraftnäts förslag. Han tror att ett positivt beslut till sist kommer.

”Den här ledningen är exempel på en åtgärd som väsentligt skulle förbättra kapacitetssituationen i Skåne och möjliggöra ytterligare introduktion av förnybar produktion.”

”Det är tydligt att förväntansbilden skärpts, allt fler vill se kablar i marken i stället för luftledningar. Vår bedömning är att det är viktigt att alltid genomföra den lösning som samhällsekonomiskt är mest försvarbar, vare sig det handlar om kabel eller luftledning, samt att väga in samtliga aspekter i detta, såsom underhållskostnader, med mera.”

I diskussionen om kapacitetsproblemen i Stockholm och Malmö har aktörerna lyft fram att Svenska kraftnät inte klarar att leverera tillräcklig effekt genom det övergripande nätet.

”Lite historik kan behövas. Till exempel i Skåne kom frågan upp väldigt snabbt i och med det plötsliga beslutet 2016 att Öresundsverket skulle läggas ner. I ett svep ville Eon som en konsekvens av detta öka sitt uttag från 650 till 1000 megawatt, en väldig skillnad som omöjligt kan hanteras på kort sikt”, säger Daniel Gustafsson.

Kontakterna mellan Eon och Svenska kraftnät föranledde Svenska kraftnät att grundläggande se över sin portfölj med investeringar i Sydsverige, medan Eon tog fram ett detaljerat underlag för hur lasten var fördelad i hela regionen. På det sättet, genom att se hur nätet ”kunde köras lite hårdare”, har 100 megawatt kunnat frigöras. Genom ett batteri av andra åtgärder – som stationsförstärkningar, uppdaterade beredskapsmetoder, installation av dynamisk mätning – ska nätet till slutet av 2021 temporärt kunna optimeras så att ytterligare 400 megawatt frigörs.

Alltså en mycket betydande ökning, men samtidigt en temporär lösning. Att bygga bort kapacitetsproblemet i Sydsverige kommer att bli en lång historia och kan bara genomföras stegvis.

I uppgörelserna gällande kapacitetslösningarna i Stockholm har Svenska kraftnät inte varit delaktigt. ”I Stockholm är Svenska kraftnäts roll nu att baserat på den nya situationen tekniskt utreda hur möjligheterna till ökat effektuttag kan verkställas på bästa sätt. Detta är ett jobb som görs tillsammans med regionnätsägarna”, säger Daniel Gustafsson.

Daniel Gustafsson återkommer till att effekt- och kapacitetsfrågorna är långt mer komplexa än vad som reflekteras i den offentliga debatten. Till exempel talas väldigt lite om leveranskvalitet.

”Det behöver tydliggöras vad leveranssäkerhet är. I slutändan hamnar man i detta i en diskussion om risk. Ett system som alltid fungerar hundraprocentigt finns inte, frågan är hur stor risk samhället är beredd att leva med”, säger han och gör en jämförelse med Trafikverkets nollvision för skador i trafiken. Till noll kommer man aldrig, men sett över tid har säkerheten i trafiken ändå förbättrats oerhört.

En annan central fråga är den tydligt uttalade politiska viljan i Norden att inte skydda en lokal marknad genom gränshinder i elhandeln.

”Vi har ännu inte en handel helt utan gränshinder. Frågan är hur fort vi kan komma dit och hur vi i Norden och Europa kan samarbeta, för att uppnå en större nytta än vad ett enskilt land kan prestera ensamt”, säger Daniel Gustafsson.

1 Kommentar
Svenolof Karlsson
Av Svenolof Karlsson
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Einar Fjellman skriver:

    Det är utmärkt att Svenska Kraftnät träder fram i debatten om bristerna i vår elförsörjning, det borde ske oftare. SVK är den enda myndighet eller för den delen privat eller statlig aktör som med trovärdighet förmår beskriva de utmaningar vår elförsörjning står inför. Regeringen bör lyssna noga, därifrån finns tyvärr inte mycket att hämta utöver dagliga fraser om förnybar el.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet